Kulturrådet vill att regeringen går vidare med Gustav Fridolins förslag om bemannade skolbibliotek, säger generaldirektör Kajsa Ravin. Att frågan inte fanns bland rådets rekommendationer beror på att det betonas i övriga rapporten, samt att remissvar redan har lämnats i frågan.

Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin bemöter nu kritiken mot att bemannade skolbibliotek inte lyfts fram som rekommendation i Kulturrådets nya rapport.

– Biblioteksbladet indikerade att Kulturrådet skulle mörka behovet av bemannade skolbibliotek. Det anser inte jag att vi gör. Vi lyfter upp den här frågan.

Det handlar om den rapport som Kulturrådet, med stöd av Läsrådet, precis har släppt, Nuläge om barns och ungas läsning. Som Biblioteksbladet tidigare har skrivit reserverar sig tre av Läsrådets ordinarie ledamöter mot att en del av rapporten, den som kallas för Läsrådets rekommendationer, saknar rekommendationer om tillgång till bemannade skolbibliotek.

I stället lyfts tre områden som särskilt viktiga att arbeta vidare inom: Utveckla kunskap och samla goda exempel, motivera läsande hos unga och unga vuxna och främja läsande i skola och förskola.

– Kulturrådet som myndighet har redan lämnat ett remissvar till regeringen när det gäller skolbiblioteksutredningen. Kulturrådet lyfter frågan och synliggör den, säger att den är viktig och nu är det viktigt att regeringen fattar ett beslut i frågan, säger Kajsa Ravin.

Hon menar att vikten av skolbibliotek och bemannade sådana, betonas mycket i den övriga rapporten och hon understryker att Kulturrådet som myndighet tycker att det är viktigt att regeringen går vidare utifrån den skolbiblioteksutredning som Gustav Fridolin lade fram för drygt två år sedan.

– Läsrådet är ett organ inom Kulturrådet och man förstärker vår kompetens och våra relationer till det läsfrämjande fältet på ett otroligt positivt sätt. Kulturrådet har ett antal rekommendationer som Läsrådet står bakom, men det är viktigt att Läsrådets ledamöter ska kunna yttra sig. Det synliggör vi genom att ha med det särskilda yttrandet i rapporten. De tre ledamöterna tyckte att det behövde tydliggöras på ett annorlunda sätt, säger Kajsa Ravin som också är ordförande i Läsrådet.

Rapporten pekar på tre viktiga områden och det rör sig om att stärka läsning för unga och unga vuxna, att överbrygga läsklyftor som beror på socioekonomiska skillnader och att öka ungas delaktighet.

Kajsa Ravin konstaterar också att Kulturrådet i budgetunderlaget som i går lämnades till regeringen, skriver en hel del om vikten av det fortsatta läsfrämjande arbetet. Kulturrådet anser att satsningarna på Stärkta bibliotek och läsfrämjandelyft bör förlängas. Kulturrådet ber om anslag på 150 miljoner kronor från och med 2024 till Stärkta bibliotek, vilket är dubbelt så mycket som årets anslag.

När det gäller Läsfrämjandelyftet vill Kulturrådet att det tillförs 30 miljoner kronor 2024-2025.