Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
29 nov 2022 • 3 min
Det saknas planering för hur kulturverksamhet ska upprätthållas om det blir krig, konstaterar MSB. Mycket behöver göras, bland annat i bibliotekssektorn. "Vi har vaknat upp ganska bryskt", säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.
Kulturen har en stor betydelse för att skapa försvarsvilja och motståndskraft i samhället om det blir krig. Det konstateras i den rapport med förslag på hur det civila försvaret ska stärkas som MSB, Myndigheten för skydd och beredskap, har överlämnat till regeringen. Där konstateras att kultursektorns planering för ett eventuellt krig behöver stärkas.
”Kultursektorns deltagande i planeringen för det civila försvaret är idag underutvecklad och det finns ingen planering för hur kulturverksamhet i stort ska upprätthållas under höjd beredskap och krig.” Så står det i MSB:s rapport, Civilt försvar mot 2030 – ett totalförsvar i balans, där Kungliga biblioteket tillsammans med bland andra Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet, nämns som en av de myndigheter som är viktiga för kultursektorns beredskapsplanering. Runt 70 myndigheter, däribland KB, har bidragit med underlag till rapporten och om MSB:s förslag genomförs krävs investeringar för att stärka det civila försvarets förmåga, motsvarande 27 miljarder varje år före och under den kommande försvarsperioden, 2026-2030.
Hur ser du, riksbibliotekarie Karin Grönvall, på rapportens konstaterande att kultursektorns deltagande i planeringen för det civila försvaret i dag är underutvecklad?
– Det är en fråga som har aktualiserats för oss alla genom framförallt anfallskriget i Ukraina men också av pandemin. Vi har vaknat upp ganska bryskt. Vi har haft en annan världsbild efter murens fall och hela förändringen som det innebar. Jag vill inte skylla på någon annan men nu har det blivit uppenbart att vi behöver göra saker och även i det stora hela är det viktigt att de här frågorna lyfts och synliggörs av MSB och regeringen.
Kungliga biblioteket där Karin Grönvall är chef, har ett uppdrag som nationalbibliotek och jobbar nära Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet när det kommer till kulturarvssamlingarna. Dessutom har KB uppdraget att inom bibliotekssektorn ha överblick och främja samverkan.
– Då blir det ett helt annat perspektiv på biblioteken, då handlar det om bibliotekens roll under en kris, som en trygg plats där det finns personal men det rör sig också om informationssökning och tillgång till information i en kris, säger Karin Grönvall.
I rapporten föreslås att ett samordnande kulturskyddsråd inrättas, med företrädare från Riksantikvarieämbetet, MSB, länsstyrelserna eller civilområdescheferna och ett antal museer, bibliotek och arkiv, plus Svenska kyrkan.
Hur ser du på KB:s roll när det kommer till kulturarvet och en eventuell krigssituation?
– Vi har en viss samordnande roll gentemot sektorn. Vi har också värdefulla kulturhistoriska samlingar precis som de samlingstunga universitetsbiblioteken. Det finns också stiftsbibliotek och andra äldre bibliotekssamlingar så där kan vi ha en överblick, säger Karin Grönvall och fortsätter:
– Det finns en lag om undanförsel av kulturarvsföremål, en förordning från 1993. I den står att vi ska kunna flytta föremål men som det förklaras i rapporten handlar det om prioriteringar och avvägningar. Att forsla iväg en samling innebär stora risker i form av fukt och temperaturskillnader men det kan också vara en risk i sig att transportera en samling i en krigssituation.
Karin Grönvall poängterar att KB behöver titta över vad som kan vara kvar i bibliotekets olika magasin vid en kris. Hur säkra är de befintliga magasinen?
Även klimatförändringarna påverkar kultursektorns krisberedskap då exempelvis extremväder kan ge skyfall.
– Allt det här måste vägas samman och det är viktigt att komma ihåg att samlingarna finns till för att användas. De måste ju vara åtkomliga och då kommer också digitaliseringen in i bilden, vikten av att kunna säkerställa att man har digitala kopior på det mest värdefulla materialet, både för åtkomsten och om det skulle hända något med materialet, förklarar Karin Grönvall som lägger till att man också har omfattande digitalt födda samlingar som även de kräver stor säkerhetsplanering.
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.
22 sep 2023 • 2 min
En organisation för världens bibliotekarier måste vara ett föredöme. Att Ifla inte klarade det är en stor besvikelse, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 sep 2023 • 2 min
Den vanligaste missuppfattningen om Biblioteksbladet är att tidningen recenserar skönlitteratur och intervjuar författare. Det gör vi i stort sett aldrig. Men regler är till för att brytas så det senaste numret av tidningen är ett helt nummer om böcker.
21 sep 2023 • 2 min
När satsningen Stärkta bibliotek tas bort vill regeringen inrätta ett nytt stöd för läsfrämjande. Det nya stödet innebär dock betydligt mindre pengar.
20 sep 2023 • 2 min
Satsningen på stärkta bibliotek upphör. I stället föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en mindre satsning på 40 miljoner kronor för folkbibliotekens läsfrämjande arbete.
20 sep 2023 • < 1 min
Efter över tolv års letande har jakten på de stulna KB-böckerna blivit en egen bok. Författarna kan nu berätta att KB-mannen till en början inte agerade ensam.
19 sep 2023 • 6 min
0 kommentarer