Kultursektorn illa förberedd för krig

29 nov 2022 • 3 min

Det saknas planering för hur kulturverksamhet ska upprätthållas om det blir krig, konstaterar MSB. Mycket behöver göras, bland annat i bibliotekssektorn. "Vi har vaknat upp ganska bryskt", säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

Karin Grönvall, riksbibliotekarie. Foto: Jann Lipka

Kulturen har en stor betydelse för att skapa försvarsvilja och motståndskraft i samhället om det blir krig. Det konstateras i den rapport med förslag på hur det civila försvaret ska stärkas som MSB, Myndigheten för skydd och beredskap, har överlämnat till regeringen. Där  konstateras att kultursektorns planering för ett eventuellt krig behöver stärkas.

”Kultursektorns deltagande i planeringen för det civila försvaret är idag underutvecklad och det finns ingen planering för hur kulturverksamhet i stort ska upprätthållas under höjd beredskap och krig.” Så står det i MSB:s rapport, Civilt försvar mot 2030 – ett totalförsvar i balans, där Kungliga biblioteket tillsammans med bland andra Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet, nämns som en av de myndigheter som är viktiga för kultursektorns beredskapsplanering. Runt 70 myndigheter, däribland KB, har bidragit med underlag till rapporten och om MSB:s förslag genomförs krävs investeringar för att stärka det civila försvarets förmåga, motsvarande 27 miljarder varje år före och under den kommande försvarsperioden, 2026-2030.

Hur ser du, riksbibliotekarie Karin Grönvall, på rapportens konstaterande att kultursektorns deltagande i planeringen för det civila försvaret i dag är underutvecklad?

– Det är en fråga som har aktualiserats för oss alla genom framförallt anfallskriget i Ukraina men också av pandemin. Vi har vaknat upp ganska bryskt. Vi har haft en annan världsbild efter murens fall och hela förändringen som det innebar. Jag vill inte skylla på någon annan men nu har det blivit uppenbart att vi behöver göra saker och även i det stora hela är det viktigt att de här frågorna lyfts och synliggörs av MSB och regeringen.

Kungliga biblioteket där Karin Grönvall är chef, har ett uppdrag som nationalbibliotek och jobbar nära Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet när det kommer till kulturarvssamlingarna. Dessutom har KB uppdraget att inom bibliotekssektorn ha överblick och främja samverkan.

– Då blir det ett helt annat perspektiv på biblioteken, då handlar det om bibliotekens roll under en kris, som en trygg plats där det finns personal men det rör sig också om informationssökning och tillgång till information i en kris, säger Karin Grönvall.

I rapporten föreslås att ett samordnande kulturskyddsråd inrättas, med företrädare från Riksantikvarieämbetet, MSB, länsstyrelserna eller civilområdescheferna och ett antal museer, bibliotek och arkiv, plus Svenska kyrkan.

Hur ser du på KB:s roll när det kommer till kulturarvet och en eventuell krigssituation?

– Vi har en viss samordnande roll gentemot sektorn. Vi har också värdefulla kulturhistoriska samlingar precis som de samlingstunga universitetsbiblioteken. Det finns också stiftsbibliotek och andra äldre bibliotekssamlingar så där kan vi ha en överblick, säger Karin Grönvall och fortsätter:

– Det finns en lag om undanförsel av kulturarvsföremål, en förordning från 1993. I den står att vi ska kunna flytta föremål men som det förklaras i rapporten handlar det om prioriteringar och avvägningar. Att forsla iväg en samling innebär stora risker i form av fukt och temperaturskillnader men det kan också vara en risk i sig att transportera en samling i en krigssituation.

Karin Grönvall poängterar att KB behöver titta över vad som kan vara kvar i bibliotekets olika magasin vid en kris. Hur säkra är de befintliga magasinen?

Även klimatförändringarna påverkar kultursektorns krisberedskap då exempelvis extremväder kan ge skyfall.

– Allt det här måste vägas samman och det är viktigt att komma ihåg att samlingarna finns till för att användas. De måste ju vara åtkomliga och då kommer också digitaliseringen in i bilden, vikten av att kunna säkerställa att man har digitala kopior på det mest värdefulla materialet, både för åtkomsten och om det skulle hända något med materialet, förklarar Karin Grönvall som lägger till att man också har omfattande digitalt födda samlingar som även de kräver stor säkerhetsplanering.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Nya namn föreslås till styrelsen

När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.

17 apr 2024 • 2 min

Nyheter

Oro för bristande engagemang i föreningen

Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.

16 apr 2024 • 2 min

Nyheter

Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"

Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."

11 apr 2024 • 5 min

Reportage

Hon vill knyta ihop Europas bibliotek

Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”

9 apr 2024 • 6 min

Internationellt

Böckerna som censureras mest

Försöken att få bort böcker som handlar om sex, hbqi-frågor eller rasism eskalerar i USA. Här är de tio böcker som ansågs farligast 2023 och som plockades bort mest från bibliotekshyllorna.

8 apr 2024 • < 1 min