IG för KB

23 jan 2012 • 2 min

Statskontorets myndighetsanalys av Kungl. biblioteket är kritisk till hur verksamheten styrs. Men en del av kritiken faller även på regeringen....

Foto: Jens Gustavsson

Statskontorets myndighetsanalys av Kungl. biblioteket är kritisk till hur verksamheten styrs. Men en del av kritiken faller även på regeringen. Statskontoret rekommenderar regeringen att precisera KB:s huvudsakliga uppdrag och även precisera de uppgifter som rör det utvidgade nationella uppdraget.

 KB:s samordnande roll måste avgränsas, exempelvis är uppgiften att följa upp landstingens och kommunernas biblioteksplaner oklar.

Samordning och utveckling i förhållande till folk- och länsbibliotek måste vara en underordnad uppgift i förhållande till digitalisering, e-plikt och elektronisk informationsförsörjning till högre utbildning och forskning.

KB:s roll som forskningsbibliotek måste klargöras, med fokus på universitetens och högskolornas behov.

Det är några av de synpunkter i den myndighetsanalys som Statskontoret nyligen presenterade och som, milt uttryckt, kan sammanfattas som att nationalbiblioteket har stora och många problem, både med nya och traditionella uppdrag.

Styrningen av verksamheten fungerar inte.

Resurserna tas inte tillvara på tillräckligt effektivt sätt och IT-miljön har allvarliga brister.

Problem som uppmärksammades i medarbetarenkäten kvarstår.

Statskontoret finner att KB saknar ”konkreta och uppföljningsbara mål”, långsiktig planering och budgetering för verksamheten. Man har ingen tydlig plan för digitalisering, som också hittills skett i för liten omfattning.

Ett i raden av kritiska påpekanden är att KB i praktiken fungerar som tre olika organisationer, biblioteksavdelningen, avdelningen för nationell samverkan och avdelningen för audiovisuella medier med risk för dubbelarbete och bristande intern samverkan.

Myndighetsanalysen avslutas med uppmaningar till regeringen, förutom tydligare direktiv och avgränsning av det nya utvidgade uppdraget anser man bland annat att instruktionen för förvärv av utländsk litteratur bör ses över.

Angående de senaste årens ekonomiska bekymmer understryker analysen att KB måste rätta sig efter givna ekonomiska ramar.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min

Ledare

Används bibliotekens potential som läsfrämjare?

Det talas mycket om bibliotekens viktiga roll för att främja läsandet i Sverige. Men bibliotekspersonalen ges ingen eller väldigt lite tid för egen läsning. Och allra konstigast är att de inte ens pratar om det själva, skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

19 sep 2022 • 2 min