Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
26 jun 2013 • 3 min
KB är som bekant i tagen att omorganisera och nyrekrytera. De flesta rekryteringar har gjorts internt. Till en av de...
KB är som bekant i tagen att omorganisera och nyrekrytera. De flesta rekryteringar har gjorts internt. Till en av de externa rekryteringarna hör dock historikern och IT-debattören Lars Ilshammar, idag chef för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Han blir från och med i höst någon gång ny avdelningschef för de fysiska samlingarna på KB.
Lars Ilshammar, född 1959, har arbetat som institutionschef på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek sedan 2005 – i september blir det åtta år under vilka verksamheten har gått igenom en hel del ansträngande förändringar: minskade resurser och en flytt från Norra Bantorget i Stockholm till Flemingsberg i Huddinge.
– Under de här åren har vår ekonomi minskat med 35 procent, vilket har inneburit att vi inte har kunnat återbesätta tjänster vid pensionsavgångar, vi har fått dra ned på öppettider och service. Dock har vi klarat basservicen, dvs de tre ben som Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek står på nämligen arkiv, bibliotek och forskning. Det är jag ändå nöjd med, säger Lars Ilshammar.
Efter en lång följd av år med en avtagande ekonomi med allt vad det innebär tycker Lars Ilshammar att det känns som om tiden är mogen att göra något annat.
– Jag har också varit med om den här resan från Norra Bantorget till Flemingsberg som flytten har inneburit och det känns som ett avslut i sig. Den utveckling som KB nu är inne i känns spännande och något som jag gärna vill vara med om – inte minst när alla de delar som nu har införlivats i KB också ska införlivas i organisationen kulturellt – när den gamla och den nya världen ska förenas, den analoga och den digitala i en organisation. Det är ett spännande skede att vara med om, tycker jag.
Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, grundades 1902 och är en fristående stiftelse med den svenska staten, LO och Socialdemokraterna som huvudmän.
Hur ser du på att gå från en fristående stiftelse till en myndighet?
– Det ser jag inte som något stort problem. Jag tror inte man ska överdriva det där med fristående stiftelse, det låter kanske som om man kan ta ut svängarna väldigt mycket men så är det ju inte. På mitt nuvarande jobb följer vi informellt samma normer och regelverk som de statliga minnesinstitutionerna gör. Vi samarbetar väldigt nära med både KB och Riksarkivet – det känns inte som någon stor förändring på det sättet.
Avdelningen för de fysiska samlingarna ansvarar för att samla in och beskriva de fysiska pliktleveranserna och för samlingsuppbyggnad av fysiska dokument. Inom ramen för avdelningen ingår också ett bevarandeuppdrag och att ta emot donationer inom avdelningens ansvarsområde.
Också verksamheten vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek kretsar mycket kring fysiska samlingar, bevarande och tillgängliggörande. På KB blir det förstås i en större skala.
– Jag ser inte framför mig att jobbet på KB kommer att innebära en helt ny värld, då skulle jag kanske ha känt en större tvekan. Jag är i grunden historiker och har jobbat mycket med fysiskt källmaterial – både det som ligger nära i tiden och det som är av äldre datum. Jag känner mig väldigt hemma i den fysiska världen.
– På KB blir det förstås en väldigt tydlig uppdelning mellan analogt och digitalt – en sådan åtskillnad tror jag är nödvändig i nuet men jag är inte säker på att vi att vi kommer diskutera kulturarvet i sådana disparata kategorier om tjugofem år. Det är ett tidsbundet fenomen, och ganska typiskt för en brytningstid där vi ser något gammalt som står i förhållandet till något nytt, att se det analoga och det digitala som så skilda från varandra som vi gör idag. Som historiker är jag ganska säker på att det är ett fenomen som vi inte kommer att bära med oss in i framtiden, säger Lars Ilshammar.
Till de interna rekryteringarna på KB hör Christina Jönsson Adrial, tidigare chef för KB:s enhet Samordning och utveckling. Hon blir avdelningschef för Publik verksamhet som bl a ansvarar för den utåtriktade verksamheten och kontakten med myndighetens målgrupper samt nationell samordning och utveckling av biblioteksväsendet.
I omorganisationen, som väntas träda i kraft 2014, organiseras KB:s verksamhet i fem avdelningar (se även BBL nr 2/2013). Utöver ovan nämnda avdelningar är de övriga tre Avdelningen för digitala samlingar där Håkan Adenkrantz har rekryterats som avdelningschef, tidigare chef för KB:s avdelning Audiovisuella medier; Avdelningen för informationssystem där Maria Hedenström har rekryterats som avdelningschef, tidigare chef för KB:s enhet LIBRIS, samt Avdelningen för verksamhetsstöd där Åsa Edström är avdelningschef.
En extern rekrytering är också Peter Krantz, tidigare konsult som blir CIO – en helt ny funktion på KB. CIO är en engelskspråkig term, Chief Information Officer (se wikipedia för närmare info vad en sådan gör). På KB ska CIO:n ”ge stöd och vägledning i it-frågor till myndighetsledningen och hjälpa till att säkra hållbarheten i it-stödet både för myndigheten och användare.”
Läs mer om det nya, på ”sikt hållbara” KB på myndighetens hemsida
2 kommentarer
Svensk biblioteksförening kraftsamlar mot utsatthet och diskriminering på bibliotek. Det är följden av en motion som röstades igenom vid årsmötet förra våren.
6 feb 2026 • 2 min
Enligt lagen om pliktexemplar av elektroniskt material ska myndigheter och vissa utgivare leverera elektroniskt material till KB. Hur gör man och vad ska man tänka på?
4 feb 2026 • 3 min
Biblioteksbladet.se var länge en av alla digitala publikationer som inte levererade sitt material till KB enligt lagen om e-plikt. Bristen är sedan några veckor åtgärdad.
3 feb 2026 • 2 min
Estetiska principer är centrala för bokinfluerarna på Tiktok. Kanske innebär det att synen på högt och lågt är på väg att luckras upp, skriver Sara Kärrholm, docent i litteraturvetenskap och lektor i förlags- och bokmarknadskunskap vid Lunds universitet.
2 feb 2026 • 7 min
Det är när vi står för våra ord som samtalet kan byggas vidare och tillit växa fram. "Anonymitet gör detta svårare och riskerar i längden att sänka den professionella nivån i diskussionerna", skriver Magdalena Ivarsson.
30 jan 2026 • 2 min
Kriget i Sudan slår inte bara sönder liv och hem, utan också kultur, kunskap och framtidstro. Agnes Kotka bestämde sig för att ta reda på tillståndet för landets bibliotek. Det här är hennes berättelse.
28 jan 2026 • 10 min
Lyubov Dubrovina, chef för ett av Ukrainas nationalbibliotek, lämnar en lägesrapport från Kyiv som just nu utsätts för intensiva ryska angrepp. "Vi lever under ständiga nattliga bombningar och ljudet av vårt luftförsvar."
26 jan 2026 • 2 min
Ukraina plågas av sträng kyla och intensiva ryska angrepp. Oksana Bruy, ordförande i landets biblioteksförening och biträdande chef för ett av de nio nationalbiblioteken, ger en lägesrapport från den svåra krigsvintern.
26 jan 2026 • 2 min
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
När du söker i vår arkivkatalog varierar antalet träffar och utformningen beroende på om du befinner dig på plats hos oss eller ute på internet. Det har bland annat att göra med upphovsrätts- och personuppgiftslagstiftningen. Utvidgade sök- och beställningsmöjligheter har du endast på plats hos oss . Där får du även tillgång till ytterligare sökalternativ samt assistans av vår personal i forskarexpeditionen. De fysiska arkivhandlingarna måste alltid läsas på plats hos oss.
När du söker i vår arkivkatalog varierar antalet träffar och utformningen beroende på om du befinner dig på plats hos oss eller ute på internet. Det har bland annat att göra med upphovsrätts- och personuppgiftslagstiftningen. Utvidgade sök- och beställningsmöjligheter har du endast på plats hos oss . Där får du även tillgång till ytterligare sökalternativ samt assistans av vår personal i forskarexpeditionen. De fysiska arkivhandlingarna måste alltid läsas på plats hos oss.