Svensk modell går på export
9 feb 2017 • 3 min
Kollektivavtal om upphovsrätt. Funkar det? Ja, men hittills bara i Norden. Kungliga bibliotekets Jerker Rydén förklarar varför avtalen nu går på export i strävan efter det globala digitala biblioteket.
När Google inledde en omfattande digitalisering av böcker vid amerikanska universitet – utan godkännande av rättighetshavarna – stämde det amerikanska författarförbundet och förläggarföreningen Google på skadestånd år 2005. Men parterna kom fram till ett förslag hur de skulle kunna förlikas med inspirationen från ett som kan tyckas oväntat håll – Sverige.
Problemet som parterna konfronterades med var att det inte var möjligt att identifiera samtliga rättighetshavare och inhämta deras godkännande till digitaliseringen och tillhandahållandet. I Sverige hade detta problem lösts mer än 50 år tidigare, genom att introducera kollektiva avtalslicenser med utsträckt verkan. För enkelhetens skull använder jag i fortsättningen benämningen avtalslicenser.
Juridikprofessorn Svante Bergström, som var expert på upphovsrätt men även verkade inom arbetsrätten, brukar utpekas som den person som först presenterade avtalslicensen som ett sätt att lösa upphovsrätten för massutnyttjande. Bakgrunden var att SVT ville ha en tvångslicens för sina TV-sändningar. Men detta motsatte sig upphovsmännen.
Professor Bergström fann lösningen på dilemmat med inspiration från arbetsrätten och kollektivavtalet. Där hittade han värderingarna som ligger till grund också för avtalslicenserna: samförstånd i stället för konflikt till samhällets fromma. Kollektivavtal binder oorganiserade arbetstagare och det skulle även avtalslicensen. Genom lag skulle avtalslicensen utsträckas till att omfatta de rättighetshavare som inte var medlemmar i en rättighetsorganisation och anonyma verk skulle därmed inte heller vara något problem.
Resultatet blev att den första avtalslicensen infördes i 1960 års upphovsrättslag och att SVT och upphovsmännen tecknade den första avtalslicensen om vidaresändning av TV-program.
Utomlands stannade upphovsrättens utveckling av och rättighetshavare och användare fastnade i låsta positioner – rättighetshavarna å sin sida slog vakt om sina exklusiva rättigheter och biblioteken å andra sidan krävde undantag. Sverige valde medelvägen i form av avtalslicensen, liksom övriga Norden, och löste därigenom det problem som för icke nordbor framstått som omöjligt att lösa – det digitala dilemmat.
När Google 2005 tillsammans med amerikanska författarförbundet och förläggarföreningen ville lösa det digitala dilemmat med avtalslicensen visade det att den svenska modellen var funktionell i 21:a århundradet.
Samtidigt med Googles rättstvister inleddes i EU en mångårig diskussion om det digitala dilemmat: Hur kan man massdigitalisera när man inte kan klarera med var och en? Men i stället för att ägna sin tankemöda åt alla de upphovsrättsligt skyddade verk som måste hanteras fokuserade EU på anonyma verk.
År 2010 kom EU-kommissionen till insikt om att förslaget till en EU-lag om anonyma verk inte löste det digitala dilemmat. Därför tog EU-kommissionen med inspiration från den svenska modellen initiativet till en dialog mellan biblioteken i EU å ena sidan och rättighetshavarna å den andra. Det ledde till ett samförståndsavtal som undertecknades i Bryssel den 20 september 2011.
Syftet med samförståndsavtalet var att främja införande av lagstiftning om avtalslicenser i EU:s medlemsstater. I EU kunde man visserligen redan göra detta – det fanns juridiskt stöd för att införa lagstiftning som möjliggör avtalslicenser – men ur ett politiskt perspektiv krävdes det ett policydokument för att länder såsom Tyskland skulle inleda en översyn av sin lagstiftning.
Men alltjämt fattades det en pusselbit: hur möjliggöra tillgång över gränserna och globalt med stöd av en avtalslicens?
Under 2016 lanserade KB tre piloter i syfte att visa att det är möjligt att använda avtalslicenser för att ge gränsöverskridande access till bibliotekets samlingar. Piloterna har inneburit att forskare vid Lunds och Umeå universitet har fått access när helst och var helst de befinner sig i Sverige och på vilken plattform de än väljer – smartphone, läsplatta eller dator. Forskare vid Åbo Akademi har genom avtalslicensen beretts samma möjlighet i Finland.
Detta innebär att den svenska modellen dessutom kan tillföra mervärde på ett område där Sverige likaså är ett föregångsland – miljön. I stället för att framställa papperskopior eller genom fjärrlån frakta böcker kan informationen i bibliotekets samlingar tillgängliggöras elektroniskt – det kan kallas för Grön upphovsrätt. Det vill säga den svenska modellen på upphovsrättens område drar sitt strå till stacken för ett hållbart samhälle.
Fram tills KB lanserade piloterna hade avtalslicensen av vissa påståtts inte kunna möjliggöra access över gränserna. Men piloterna ändrade på detta: Det gick ju. Och EU-kommissionen som samtidigt arbetade med att ge sin Digitala agenda en reell innebörd presenterade hösten 2016 ett förslag till EU-lag om upphovsrätt som när det gäller gränsöverskridande access till bibliotekens samlingar i allt väsentligt bygger på KB:s piloter.
Målet – gränsöverskridande tillgång till information oberoende av tid och rum – är möjlig. Idén om ett digitalt bibliotek lever alltså i högsta grad. Nu är tiden mogen för EU som helhet att ta till sig den svenska modellen och med hänsyn till att den svenska modellen ses som en förebild i USA, Japan och många andra länder bland annat i Afrika, är det inte utan att man som svensk kan känna sig lite stolt.
Den här texten är en kort version av Jerker Rydéns bidrag i Svensk biblioteksförenings antologi Röster om bibliotek och upphovsrätt.
Senaste nytt
Bibliotek oförberedda på lag om tillgänglighet
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
SKR-kritik mot regeringen: ”I luftslott läses inga böcker”
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Dags att prata läsfrämjande för universitetsstudenter
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
Hon vill knyta ihop Europas bibliotek
Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”
9 apr 2024 • 6 min
0 kommentarer