Malmös många språk ledde till tjänst för hela landet
15 sep 2020 • 2 min
Det talas nästan 180 språk i Sveriges tredje stad – så hur ska biblioteket stötta invånarnas utveckling av sina modersmål? Svaret är Världens bibliotek som samtidigt har blivit en nationell webbtjänst.
Arbetet med Världens bibliotek började redan för ett par år sedan som ett skandinaviskt samarbetsprojekt finansierat av Nordiska ministerrådet, men det nådde aldrig hela vägen till bredare lansering. Ett skäl var att allmänhetens vana vid kommersiella e-bokstjänster innebär att krav och förväntningar är högt ställda.

– Skulle vi nå de användartal vi eftersträvar så var vi tvungna att göra en bättre tjänst, säger Rebecka Eriksson, kommunikationsansvarig på Malmö stadsbibliotek.
Nu anser projektgruppen bakom Världens bibliotek att målet är uppnått. Lanseringen pågår följaktligen för att nå ut till den primära målgruppen: barn 0–10 år och deras föräldrar, mor- och farföräldrar och andra viktiga vuxna kring dem.
Världens bibliotek
Innehåller totalt närmare 1300 ljud- och e-bokstitlar på stora migrantspråk som albanska, arabiska bosniska/kroatiska/serbiska, kurdiska, persiska/dari, polska, somaliska, thai, tigrinska och turkiska. Närmast på tur att komplettera biblioteket står arameiska och assyriska. Den potentiella målgruppen för Världens bibliotek beräknas uppgå till runt en miljon personer i Sverige. En idé är att skapa originalmaterial för tjänsten. Malmö är en av 24 svenska kommuner som ingår i det internationella fristadsprogrammet Icorn och tar emot hotade och förföljda författare och journalister. Idén är att ge ut texter av dem och projektmedel har sökts från Nordisk kulturkontakt, en institution under Nordiska ministerrådet.– När vi har gjort användaranalyser har vi märkt att en av de starkaste drivkrafterna som får in folk på Världens bibliotek är behovet av att förmedla familjens talade språk och kultur till de unga generationerna, säger Rebecka Eriksson.
Det digitala biblioteket är lättillgängligt, för att få tillgång till samlingen av ljud- och e-böcker på de tio största migrantspråken behövs bara en e-postadress. Väl inne finns det närmare 1300 ljud- och e-böcker för barn och vuxna.
Än så länge drivs Världens bibliotek i projektform och finansieras med pengar ur anslaget till stärkta bibliotek, en tillfälliga statlig satsning som kommer att förlängas med tre år vilket kulturminister Amanda Lind meddelade förra veckan.
Andreas Ingefjord, chef för sektionen digitalt, it och teknik vid Malmö stadsbibliotek, framhåller kopplingen mellan Världens bibliotek och den nationella biblioteksstrategin där visionen är att biblioteken upprätthåller sin position som samhällets öppna rum med hjälp av nya digitala tjänster.
– Tidigare i år väntade vi oss en första indikation om hur det går med strategin, men sedan kom corona och våra kulturpolitiker har haft annat att göra, säger han.

Att just Malmö stadsbibliotek driver projektet är ingen slump. Nästan varannan invånare i Sveriges tredje stad är utrikes född eller har föräldrar som är det (Botkyrka, Södertälje och Haparanda är de kommuner där andelen är större).
– Stockholm och Göteborg är så mycket mer segregerade medan Malmö är en kompakt stad med närhet till sin målgrupp, säger Rebecka Eriksson.
Totalt talas det nästan 180 språk i Malmö men att bygga en organisation för att tillgodose allas behov är förstås inte praktiskt möjligt. Andreas Ingefjord framhåller att stadsbiblioteket inte heller skulle ha råd att på egen hand leva upp till lagens krav genom att utveckla en tjänst som Världens bibliotek med litteratur på tio språk. Lösningen är att göra det i samverkan med andra aktörer som Stockholms stadsbiblioteket, Kungliga biblioteket och Nasjonalbiblioteket i Norge.
– Vi använder en internationell metod för att lösa ett lokalt problem. Vi har fått pengar för att ge malmöborna e-medier på de stora migrantspråken, men så kommer det som en härlig bieffekt att vi också gör det för hela Sverige, säger han.
Svensk lagstiftning om språk
Bibliotekslagen Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt … personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på … andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska. Språklagen Den som har ett annat modersmål … ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål. Det allmänna ansvarar för att den enskilde ges tillgång till språk …Senaste nytt

Varnar biblioteken för Tiktok
Stadsbibliotekarien i Stockholm, Daniel Forsman, uppmanar sina kollegor i Bibliotekssverige att fundera över hur man använder den kinesiska plattformen Tiktok.
7 feb 2023 • 3 min

Höga elpriser leder till färre turer för bokbussen
De höga elkostnaderna tvingar kultur- och fritidsförvaltningen i Malung-Sälen till stora besparingar. För biblioteket leder det till strypt vikariepott och färre turer för bokbussen.
7 feb 2023 • 2 min

SKR: ”Tuffa år framför oss”
Liksom all kommunal verksamhet drabbas även biblioteken i det svåra ekonomiska läget, säger SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog. "Det är så här det ser ut just nu."
7 feb 2023 • 3 min

2023 ett magert år för folkbiblioteken
Resurserna för nästan 90 procent av landets folkbibliotek har krympt 2023, visar Biblioteksbladets årliga enkätundersökning. Skälet är nedskurna budgetar, hög inflation eller både och.
6 feb 2023 • 2 min

Använder spel för att nå biblioteksmålen
Spel- och spelkultur står i fokus för ett nytt expertnätverk. Målet är att höja kunskapsnivån på medlemmarna i Svensk biblioteksförening.
2 feb 2023 • 2 min

Iflas ordförande skjuter på budbäraren
Avslöjandena om rötan inom Ifla fortsätter att ge eko. Den tyska tidningen BuB ägnar sin senaste utgåva åt historien och publicerar en intervju där Ifla-ordföranden Barbara Lison både bekräftar viktiga uppgifter och försöker undergräva Biblioteksbladets trovärdighet.
1 feb 2023 • 3 min
”Vi blev förvånade över Lotta Edholms svala intresse”
”Vi måste prata om skolbibliotek”, skriver 1613 personer i ett öppet brev till Lotta Edholm. Igår träffade brevets initiativtagare skolministern. De är frågande över bemötandet de fick.
31 jan 2023 • 3 min

Författare varnas för BTJ-tjänst
I höstas lanserade BTJ sin nya tjänst för författarbesök på bibliotek. Nu varnar Författarcentrum sina medlemmar för att använda den. ”Vi oroar oss för en urholkning av arvodesnivåerna.”
31 jan 2023 • 3 min

Öppet brev till Lotta Edholm: Vi måste prata om skolbiblioteken!
1613 personer från förlag, bibliotek, akademi och fackförbund skriver till skolministern: "En skola är en skola först när alla elever har ett skolbibliotek som är bemannat med en utbildad skolbibliotekarie."
30 jan 2023 • 2 min
Snart dags att söka Stärkta bibliotek – för sista gången
Alla landets kommuner har någon gång sökt bidrag från Stärkta bibliotek. När det snart är dags att söka igen är det för sista gången. Men nya stöd ska utredas.
27 jan 2023 • 2 min

Ny uppgörelse i Sölvesborg
Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.
26 jan 2023 • 2 min

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse
Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.
26 jan 2023 • 2 min
0 kommentarer