Malmös många språk ledde till tjänst för hela landet

15 sep 2020 • 2 min

Det talas nästan 180 språk i Sveriges tredje stad – så hur ska biblioteket stötta invånarnas utveckling av sina modersmål? Svaret är Världens bibliotek som samtidigt har blivit en nationell webbtjänst.

Arbetet med Världens bibliotek började redan för ett par år sedan som ett skandinaviskt samarbetsprojekt finansierat av Nordiska ministerrådet, men det nådde aldrig hela vägen till bredare lansering. Ett skäl var att allmänhetens vana vid kommersiella e-bokstjänster innebär att krav och förväntningar är högt ställda.

Rebecka Eriksson, Malmö stadsbibliotek.

– Skulle vi nå de användartal vi eftersträvar så var vi tvungna att göra en bättre tjänst, säger Rebecka Eriksson, kommunikationsansvarig på Malmö stadsbibliotek.

Nu anser projektgruppen bakom Världens bibliotek att målet är uppnått. Lanseringen pågår följaktligen för att nå ut till den primära målgruppen: barn 0–10 år och deras föräldrar, mor- och farföräldrar och andra viktiga vuxna kring dem.

Världens bibliotek

Innehåller totalt närmare 1300 ljud- och e-bokstitlar på stora migrantspråk som albanska, arabiska bosniska/kroatiska/serbiska, kurdiska, persiska/dari, polska, somaliska, thai, tigrinska och turkiska. Närmast på tur att komplettera biblioteket står arameiska och assyriska. Den potentiella målgruppen för Världens bibliotek beräknas uppgå till runt en miljon personer i Sverige. En idé är att skapa originalmaterial för tjänsten. Malmö är en av 24 svenska kommuner som ingår i det internationella fristadsprogrammet Icorn och tar emot hotade och förföljda författare och journalister. Idén är att ge ut texter av dem och projektmedel har sökts från Nordisk kulturkontakt, en institution under Nordiska ministerrådet.  

– När vi har gjort användaranalyser har vi märkt att en av de starkaste drivkrafterna som får in folk på Världens bibliotek är behovet av att förmedla familjens talade språk och kultur till de unga generationerna, säger Rebecka Eriksson.

Det digitala biblioteket är lättillgängligt, för att få tillgång till samlingen av ljud- och e-böcker på de tio största migrantspråken behövs bara en e-postadress. Väl inne finns det närmare 1300 ljud- och e-böcker för barn och vuxna.

Än så länge drivs Världens bibliotek i projektform och finansieras med pengar ur anslaget till stärkta bibliotek, en tillfälliga statlig satsning som kommer att förlängas med tre år vilket kulturminister Amanda Lind meddelade förra veckan.

Andreas Ingefjord, chef för sektionen digitalt, it och teknik vid Malmö stadsbibliotek, framhåller kopplingen mellan Världens bibliotek och den nationella biblioteksstrategin där visionen är att biblioteken upprätthåller sin position som samhällets öppna rum med hjälp av nya digitala tjänster.

– Tidigare i år väntade vi oss en första indikation om hur det går med strategin, men sedan kom corona och våra kulturpolitiker har haft annat att göra, säger han.

Andreas Ingefjord, Malmö stadsbibliotek.

Att just Malmö stadsbibliotek driver projektet är ingen slump. Nästan varannan invånare i Sveriges tredje stad är utrikes född eller har föräldrar som är det (Botkyrka, Södertälje och Haparanda är de kommuner där andelen är större).

– Stockholm och Göteborg är så mycket mer segregerade medan Malmö är en kompakt stad med närhet till sin målgrupp, säger Rebecka Eriksson.

Totalt talas det nästan 180 språk i Malmö men att bygga en organisation för att tillgodose allas behov är förstås inte praktiskt möjligt. Andreas Ingefjord framhåller att stadsbiblioteket inte heller skulle ha råd att på egen hand leva upp till lagens krav genom att utveckla en tjänst som Världens bibliotek med litteratur på tio språk. Lösningen är att göra det i samverkan med andra aktörer som Stockholms stadsbiblioteket, Kungliga biblioteket och Nasjonalbiblioteket i Norge.

– Vi använder en internationell metod för att lösa ett lokalt problem. Vi har fått pengar för att ge malmöborna e-medier på de stora migrantspråken, men så kommer det som en härlig bieffekt att vi också gör det för hela Sverige, säger han.

Svensk lagstiftning om språk

Bibliotekslagen Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt … personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på … andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska. Språklagen Den som har ett annat modersmål … ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål. Det allmänna ansvarar för att den enskilde ges tillgång till språk …

0 kommentarer

Senaste nytt

BOKMÄSSAN 2023
Nyheter

Så kan biblioteken använda digital teknik

Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.

28 sep 2023 • 4 min

Nyheter

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd

Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.

27 sep 2023 • < 1 min

Krönika

AI-frågor till biblioteken

Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.

25 sep 2023 • 2 min

Nyheter

Dyrare att boka författarframträdanden

Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.

22 sep 2023 • 2 min