Det talas nästan 180 språk i Sveriges tredje stad – så hur ska biblioteket stötta invånarnas utveckling av sina modersmål? Svaret är Världens bibliotek som samtidigt har blivit en nationell webbtjänst.

Arbetet med Världens bibliotek började redan för ett par år sedan som ett skandinaviskt samarbetsprojekt finansierat av Nordiska ministerrådet, men det nådde aldrig hela vägen till bredare lansering. Ett skäl var att allmänhetens vana vid kommersiella e-bokstjänster innebär att krav och förväntningar är högt ställda.

– Skulle vi nå de användartal vi eftersträvar så var vi tvungna att göra en bättre tjänst, säger Rebecka Eriksson, kommunikationsansvarig på Malmö stadsbibliotek.

Nu anser projektgruppen bakom Världens bibliotek att målet är uppnått. Lanseringen pågår följaktligen för att nå ut till den primära målgruppen: barn 0–10 år och deras föräldrar, mor- och farföräldrar och andra viktiga vuxna kring dem.

– När vi har gjort användaranalyser har vi märkt att en av de starkaste drivkrafterna som får in folk på Världens bibliotek är behovet av att förmedla familjens talade språk och kultur till de unga generationerna, säger Rebecka Eriksson.

Det digitala biblioteket är lättillgängligt, för att få tillgång till samlingen av ljud- och e-böcker på de tio största migrantspråken behövs bara en e-postadress. Väl inne finns det närmare 1300 ljud- och e-böcker för barn och vuxna.

Än så länge drivs Världens bibliotek i projektform och finansieras med pengar ur anslaget till stärkta bibliotek, en tillfälliga statlig satsning som kommer att förlängas med tre år vilket kulturminister Amanda Lind meddelade förra veckan.

Andreas Ingefjord, chef för sektionen digitalt, it och teknik vid Malmö stadsbibliotek, framhåller kopplingen mellan Världens bibliotek och den nationella biblioteksstrategin där visionen är att biblioteken upprätthåller sin position som samhällets öppna rum med hjälp av nya digitala tjänster.

– Tidigare i år väntade vi oss en första indikation om hur det går med strategin, men sedan kom corona och våra kulturpolitiker har haft annat att göra, säger han.

Att just Malmö stadsbibliotek driver projektet är ingen slump. Nästan varannan invånare i Sveriges tredje stad är utrikes född eller har föräldrar som är det (Botkyrka, Södertälje och Haparanda är de kommuner där andelen är större).

– Stockholm och Göteborg är så mycket mer segregerade medan Malmö är en kompakt stad med närhet till sin målgrupp, säger Rebecka Eriksson.

Totalt talas det nästan 180 språk i Malmö men att bygga en organisation för att tillgodose allas behov är förstås inte praktiskt möjligt. Andreas Ingefjord framhåller att stadsbiblioteket inte heller skulle ha råd att på egen hand leva upp till lagens krav genom att utveckla en tjänst som Världens bibliotek med litteratur på tio språk. Lösningen är att göra det i samverkan med andra aktörer som Stockholms stadsbiblioteket, Kungliga biblioteket och Nasjonalbiblioteket i Norge.

– Vi använder en internationell metod för att lösa ett lokalt problem. Vi har fått pengar för att ge malmöborna e-medier på de stora migrantspråken, men så kommer det som en härlig bieffekt att vi också gör det för hela Sverige, säger han.