Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
13 jun 2024 • 3 min
För att bevara vårt gemensamma kulturarv i en tid då det hotas av såväl krig som klimatförändringar behöver digitaliseringen skyndas på. Men flera utmaningar väntar. I en ny strategi listar Riksantikvarieämbetet vad som krävs.
Rökstenen, Moa Ranung, Riksantikvarieämbetet i Stockholm samt Glimmingehus. Digitaliseringen av kulturarvet blir särskilt viktig i oroliga tider.
Kanske blir det särskilt tydligt i oroliga tider vilket värde kulturarvet har, konstaterar Riksantikvarieämbetet i en färsk strategi för digitalt kulturarv som släpps i dag, torsdag.
Digitaliseringen är viktig av flera skäl. Dels för bevarande för framtiden, dels ur ett beredskapsperspektiv och dels för att öka användbarheten, exempelvis för skola och forskning.
– Men det är också en demokratifråga, så att informationen ska gå att nå oavsett plats och tid, säger Moa Ranung, Riksantikvarieämbetets programledare för digital omställning på museiområdet.
Vanligen ligger Riksantikvarieämbetets fokus främst på museernas verksamhet, men när det handlar om att digitalisera kulturarvet är det viktigt att alla sektorer arbetar gemensamt och är på samma spår.
– Strategin är skriven för museisektorn, men på ett sätt så att den ska kännas igen på ett övergripande plan, oavsett sektor, säger Moa Ranung som nyligen presenterade arbetet med strategin under Biblioteksdagarna i Skellefteå.
Nu väntar det stora arbetet, nämligen att göra verklighet av planen. Till hösten samlar Riksantikvarieämbetet ett nationellt nätverk där aktörer från flera sektorer är välkomna att delta för att omsätta strategin i praktiken.
Men utmaningarna är många och det går inte att komma ifrån att det kommer att krävas resurser. För, som det slås fast i strategin, till skillnad från andra verksamheter som effektiviserar genom att digitalisera så minskar inte arbetet med de fysiska samlingarna inom kulturarvssektorn med digitaliseringen.
– Alla skulle nog svara ja på att det behövs mer resurser från regeringen. Det behövs mer kompetens men också resurser för att kunna omsätta kompetensen.
Vilken är den största utmaningen?
– Förutom att det behövs resurser, är det en stor utmaning att skapa en gemensam bottenplatta inom museisektorn och i förlängningen hela kulturarvsområdet. Där behöver vi rent operativt jobba utifrån gemensamma standarder och principer och det behöver finnas en samsyn, säger Moa Ranung.
– Strategin är ett av många viktiga steg på vägen här.
I strategin listas en rad utmaningar där kulturarvet beskrivs som:
För att få till stånd en digitalisering behöver arbetet bedrivas nationellt och en digital infrastruktur med öppen källkod utvecklas. Dessutom behöver kompetensen höjas, enligt Riksantikvarieämbetet. Och organisationer behöver dela med sig av den kompetens som finns.
– Vi måste delge varandra kunskap. Vi har inte råd att inte hjälpa varandra, säger Moa Ranung.
Det är bättre och billigare att rädda böcker och annat tryckt material om det görs direkt efter en översvämning eller annan naturkatastrof. Därför bygger Tyskland just nu en flotta av ambulanser för böcker och arkivmaterial.
17 jan 2025 • 4 min
Bibliotek är bra på beredskap, men kan bli bättre. En kurs ska göra Sverige än mer redo för både kris och krig.
16 jan 2025 • 2 min
Bibliotek är viktiga resurser under brandkatastrofen i Kalifornien, slår den amerikanska biblioteksföreningen fast. ”Tillsammans kan vi stärka våra samhällens motståndskraft.”
14 jan 2025 • 2 min
Minst fyra bibliotek i norra Stockholm har under årets första dagar använts som täckmantel för att bedragare ska komma åt bankuppgifter och i nästa steg pengar. Sex polisanmälningar har hittills gjorts.
13 jan 2025 • 4 min
Den danska motsvarigheten till Nationalencyklopedin, Lex, upphör med annonsering i sociala medier. Valet att i stället gynna traditionella medier beskrivs som en investering i demokrati och ett upplyst samhälle.
13 jan 2025 • 2 min
I maj 2015 väckte skribenten Paulina Neuding debatt om hot och stök på bibliotek. I en ny artikel framställer hon problemen som bestående – men har behövt gräva djupt för att hitta sina bästa exempel.
11 jan 2025 • 3 min
Nödvändiga grundlagsändringar gör att införandet av tillgänglighetsdirektivet försenas för e-böcker. Branschens aktörer är nöjda över beskedet.
9 jan 2025 • 2 min
EU:s tillgänglighetsdirektiv ska börja gälla i sommar. Men nödvändiga grundlagsändringar gör att införandet när det gäller e-böcker måste skjutas på framtiden, enligt en utredning som lades fram på tisdagen.
7 jan 2025 • < 1 min
Doktoranden Camilla Lindelöw trodde att forskare redan arbetade mycket med text- och datautvinning, TDM, från upphovsrättskyddat material och att det fanns processer för det. Men så är det inte. ”Jag skulle önska att lärosätesbiblioteken uppmärksammade detta i sina förhandlingar genom krav på förlagen.”
7 jan 2025 • 5 min
En tillbakablick på året som gått visar att de biblioteksfrågor som dominerade handlade om skolbibliotek, ekonomi, anmälningsplikt och läshjälp för studenter. God jul önskar Biblioteksbladet!
20 dec 2024 • 6 min
Mitt i en turbulent tid står biblioteken starka för utbyte av idéer, berättelser och fakta. Vårt förtroende i samhället ökar – nu gäller det att förvalta det, skriver Miriam Nauri i en julkrönika.
19 dec 2024 • 2 min
På Södertörns högskola har 26 procent av studenterna tillgång till talbokstjänsten Legimus. Bibliotekschefen Lotta Janson är trygg med att behoven bedöms tillräckligt noggrant.
19 dec 2024 • 3 min
0 kommentarer