Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
13 jun 2024 • 3 min
För att bevara vårt gemensamma kulturarv i en tid då det hotas av såväl krig som klimatförändringar behöver digitaliseringen skyndas på. Men flera utmaningar väntar. I en ny strategi listar Riksantikvarieämbetet vad som krävs.
Rökstenen, Moa Ranung, Riksantikvarieämbetet i Stockholm samt Glimmingehus. Digitaliseringen av kulturarvet blir särskilt viktig i oroliga tider.
Kanske blir det särskilt tydligt i oroliga tider vilket värde kulturarvet har, konstaterar Riksantikvarieämbetet i en färsk strategi för digitalt kulturarv som släpps i dag, torsdag.
Digitaliseringen är viktig av flera skäl. Dels för bevarande för framtiden, dels ur ett beredskapsperspektiv och dels för att öka användbarheten, exempelvis för skola och forskning.
– Men det är också en demokratifråga, så att informationen ska gå att nå oavsett plats och tid, säger Moa Ranung, Riksantikvarieämbetets programledare för digital omställning på museiområdet.
Vanligen ligger Riksantikvarieämbetets fokus främst på museernas verksamhet, men när det handlar om att digitalisera kulturarvet är det viktigt att alla sektorer arbetar gemensamt och är på samma spår.
– Strategin är skriven för museisektorn, men på ett sätt så att den ska kännas igen på ett övergripande plan, oavsett sektor, säger Moa Ranung som nyligen presenterade arbetet med strategin under Biblioteksdagarna i Skellefteå.
Nu väntar det stora arbetet, nämligen att göra verklighet av planen. Till hösten samlar Riksantikvarieämbetet ett nationellt nätverk där aktörer från flera sektorer är välkomna att delta för att omsätta strategin i praktiken.

Men utmaningarna är många och det går inte att komma ifrån att det kommer att krävas resurser. För, som det slås fast i strategin, till skillnad från andra verksamheter som effektiviserar genom att digitalisera så minskar inte arbetet med de fysiska samlingarna inom kulturarvssektorn med digitaliseringen.
– Alla skulle nog svara ja på att det behövs mer resurser från regeringen. Det behövs mer kompetens men också resurser för att kunna omsätta kompetensen.
Vilken är den största utmaningen?
– Förutom att det behövs resurser, är det en stor utmaning att skapa en gemensam bottenplatta inom museisektorn och i förlängningen hela kulturarvsområdet. Där behöver vi rent operativt jobba utifrån gemensamma standarder och principer och det behöver finnas en samsyn, säger Moa Ranung.
– Strategin är ett av många viktiga steg på vägen här.
I strategin listas en rad utmaningar där kulturarvet beskrivs som:
För att få till stånd en digitalisering behöver arbetet bedrivas nationellt och en digital infrastruktur med öppen källkod utvecklas. Dessutom behöver kompetensen höjas, enligt Riksantikvarieämbetet. Och organisationer behöver dela med sig av den kompetens som finns.
– Vi måste delge varandra kunskap. Vi har inte råd att inte hjälpa varandra, säger Moa Ranung.
För den som söker jobb kan det verka avlägset, men prognosen om arbetsmarknaden för bibliotekarier stämmer, skriver Johanna Alm Dahlin, utredningsansvarig på DIK.
19 feb 2026 • 3 min
Trots att biblioteken deras viktiga roll blir det allt svårare för Ukrainas bibliotekarier att utöva sitt yrke. ”Kvalificerade medarbetare lämnar sektorn och yrket åldras katastrofalt", skriver den ukrainska biblioteksföreningen i ett öppet brev till landets folkvalda.
18 feb 2026 • < 1 min
Många kvinnor vittnar om att Booktok-genren Dark Academia ger utrymme för styrka, värdighet och agens. Det handlar inte om eskapism, utan om att återta ett inre språk som ofta saknas i vardagen, skriver Vexa Nightbloom.
16 feb 2026 • < 1 min
Bibliotekarie beskrivs som ett framtidsyrke – men det finns inga jobb. Det skriver Leodan Rodrigues, som menar att friserade glädjesiffror sprids – inte minst från fackförbundet DIK.
13 feb 2026 • 2 min
Unn Edberg blir ny chef för Kungliga bibliotekets avdelning för insamling och metadata. Hon lämnar sitt uppdrag som vd för LO Mediehus och har tidigare varit vd för Vi Media.
12 feb 2026 • 2 min
Svensk biblioteksförening har träffat representanter för regeringen för att diskutera talbokstjänsten Legimus. Nu kräver man förändring och att det genomförs en oberoende utvärdering.
11 feb 2026 • 2 min
Karin Emanuelsson och Katarina Michnik har intervjuat studenter om hur de använder biblioteket på Göteborgs universitet. En slutsats är att det finns en koppling mellan tillgången till bibliotek i grundskolan och på gymnasiet, och hur väl universitetsbibliotekets resurser senare används.
10 feb 2026 • 5 min
Folkbiblioteken har avgörande roll för samhällets välmående och sociala sammanhållning. Det är slutsatsen i en kanadensisk studie. Rapporten slår också fast att biblioteken är något av det mest värdefulla en stad kan bidra med till lokalsamhället.
9 feb 2026 • < 1 min
Svensk biblioteksförening kraftsamlar mot utsatthet och diskriminering på bibliotek. Det är följden av en motion som röstades igenom vid årsmötet förra våren.
6 feb 2026 • 2 min
Enligt lagen om pliktexemplar av elektroniskt material ska myndigheter och vissa utgivare leverera elektroniskt material till KB. Hur gör man och vad ska man tänka på?
4 feb 2026 • 3 min
Biblioteksbladet.se var länge en av alla digitala publikationer som inte levererade sitt material till KB enligt lagen om e-plikt. Bristen är sedan några veckor åtgärdad.
3 feb 2026 • 2 min
Estetiska principer är centrala för bokinfluerarna på Tiktok. Kanske innebär det att synen på högt och lågt är på väg att luckras upp, skriver Sara Kärrholm, docent i litteraturvetenskap och lektor i förlags- och bokmarknadskunskap vid Lunds universitet.
2 feb 2026 • 7 min
0 kommentarer