Minskad budget för tre av tio folkbibliotek

När en tredjedel av landets folkbibliotek måste klara sig med minskad budget blir det tillfälliga stödet till stärkta bibliotek viktigare. Men kulturminister Amanda Lind kan inte garantera en fortsättning när pengarna tar slut.

Under 2020 måste drygt 30 procent av landets folkbibliotek klara sin verksamhet med mindre resurser än 2019. Det visar Biblioteksbladets enkätundersökning som besvarats av 228 av landets 290 kommuner.
När motsvarande undersökning gjordes för ett år sedan stod knappt 25 procent av folkbiblioteken inför nedskärningar.
Besparingarna hänger ihop med en kärvare ekonomisk situation. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har beräknat att glappet mellan kommunala intäkter och kostnader kommer att uppgå till nästan 100 miljarder 2026.
Kultur- och demokratiminister Amanda Lind säger till Biblioteksbladet att kommunernas situation naturligtvis inte kommer som en överraskning, men att hon oroas över utvecklingen.
– I höstbudgeten sköt regeringen till fem miljarder i allmänna statsbidrag till kommunerna och nu för vi en förnyad politisk diskussion om stöd till välfärden, som biblioteken är en del av, säger hon.
Regeringen fördelar dessutom 250 miljoner kronor per år till folkbiblioteken 2018–2020. De så kallat stärkta bibliotekspengarna ska stimulera utbud och tillgänglighet.

Ansträngda ordinarie budgetar talar dock inte för att kommunerna kommer att göra tillfälliga statligt finansierade satsningar permanenta när pengarna till stärkta bibliotek försvinner. Amanda Lind har inget svar på hur eventuella stödåtgärder kommer att utformas i fortsättningen utan hänvisar till den pågående beredningen av förslaget till nationell biblioteksstrategi.

– Vi får återkomma med förslag om hur vi från statens sida kan stärka biblioteken.
Kulturministern understryker dock att folkbiblioteken inte är statliga utan kommunala verksamheter.
–De är en del av välfärden och måste rymmas när kommunerna lägger sina budgetar.
Trots det ekonomiska läget bygger och renoverar kommunerna bibliotek i intensiv takt. En aktuell rapport från Svensk biblioteksförening visar att nybyggen planeras i var femte kommun under de kommande åren.
SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog tror inte att det ekonomiska läget kommer att innebära skrinlagda byggplaner.
– Har de nya och renoverade biblioteken väl kommit in i planerna, brukar det vara svårt att ta bort dem, säger hon.

Fotnot 1: Siffrorna kommer från Biblioteksbladets enkätundersökning. Den skickades till landets folkbibliotekschefer i slutet av november förra året. Totalt har svar kommit från 228 kommuner, en svarsfrekvens på nästan 80 procent.

Fotnot 2:  Rapporten om nybyggda bibliotek skrevs av artikelförfattaren innan han blev chefredaktör för Biblioteksbladet.