Ny databas ska göra förbjudna böcker sökbara

Hur vanligt är det att böcker förbjuds på grund av blasfemi? Och i vilka länder har det skett genom historien? Detta och andra liknande frågor ska kunna få svar i en ny databas över förbjuden litteratur.

Under Sovjet-tiden var Bröderna Lejonhjärta förbjuden i Tjeckien. Den var klassad som dissidentlitteratur. Men den var en av många böcker som trycktes i hemlighet, underjordisk så kallad samizdatlitteratur. Där trycktes böcker för hand och med andra omslag så att det inte syntes utåt vilken bok du läste. Än i dag finns det kvar en stor samling av Samizdat-titlar i arkivet Libri prohibiti i Prag, men det är inte sökbart.

I Sverige skapas just nu en databas för förbjuden litteratur där det blir möjligt att söka på förbjudna titlar och på censurgrund. Förhoppningen är att även samlingar som Libri prohibited i Prag ska kunna ingå på sikt. Men till att börja med handlar det om att skapa en sökbar databas av listan över förbjuden litteratur, med cirka 240 titlar, som används för Banned books week i Sverige, och sedan stora delar av den katalog som Dawit Isaak-biblioteket i Malmö har. Därefter ska den fyllas på.

Bakom projektet står Dawit Isaak-biblioteket, Göteborgs universitet, Lunds universitet och Svenska Pen som tillsammans bygger den nya databasen för förbjuden litteratur.

– Vanligtvis söker man på ämne eller författare, men här ska man kunna söka på ett visst förbudsskäl, till exempel vilka böcker som har förbjudits med hänvisning till blasfemi i ett visst land, berättar Jens Zingmark, bibliotekarie på Dawit Isaak-biblioteket.

– Vi har sett att det har uppstått ett behov av att enklare kunna katalogisera och söka på anledningar till att en bok har förbjudits. Vi får fler och fler frågor från gymnasielärare och andra bibliotekarier. Det kan handla om exempelvis vilka böcker som har förbjudits i Ryssland på grund av anti-gay-lagar.

Och den som söker på en viss censurgrund ska få träff på böcker som har censurerats med den motiveringen, men även tillhörande fakta och även redaktionella texter.

Läs också ›› Pen America: Ökning av förbjudna titlar i USA

Siska Humlesjö och Julia Beck är forskningsingenjörer vid Gridh som sysslar med forskningsinfrastruktur på Göteborgs universitet.

– Vi har hittat en plattform där man kan mata in data för en databas, men samtidigt visa publiken många olika funktionaliteter. Man kan ha tidslinjer, kartor och annan fakta, berättar Siska Humlesjö, som också är systembibliotekarie.

Till sökresultaten ska det även kopplas redaktionella texter, till exempel om hur blasfemilagen fungerade under Franco-tiden i Spanien. Bokbränningar och bokbål är andra sökningar som ska kunna göras.

Hanna Nordell, verksamhetschef på Svenska Pen, konstaterar att projektet är unikt i sitt slag. Ett av Svenska Pens, som ger stöd till hotade och fängslade författare, viktigaste uppdrag är att sprida kunskap om yttrandefrihetens utmaningar, berättar Hanna Nordell.

– En databas som samlar böcker som förbjudits i olika delar av världen är ett spännande verktyg i det arbetet och kommer bidra till att fler engageras i arbetet för det fria ordet.

Hon hoppas att den kan bidra till att fler engagerar sig i frågor om yttrandefrihet och att databasen kan bli ett verktyg för exempelvis lärare som vill arbeta med frågan i skolan.

– Forskning om historiska bokförbud och kopplingar mellan olika tider och geografier kommer utan tvekan att hjälpa oss i vårt arbete som vi bedriver idag i relation till samtida bokförbud och olika typer av censur.

Värdefullt för forskning

Dessutom kan databasen bli en kontaktyta mellan forskning, bibliotek och internationella yttrandefrihetsnätverk, konstaterar Hanna Nordell. Och hon får medhåll från forskarhåll.

– Det samlade greppet är otroligt viktigt i kunskapsförmedlingssyfte, säger Oscar Jansson, biträdande universitetslektor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, som också är involverad i projektet.

– Det har också blivit tydligt att det här kan ge fantastiska möjligheter att generera forskning. Dels för att man kan samla material, dels för att det också öppnar för nya metoder. Och att vara med i uppbyggnadsfasen som forskare är mycket spännande. Och så är det – tyvärr – ofantligt viktigt också.

Läs också ›› Böckerna som censureras mest

Arbetet med att skapa databasen pågår för fullt och planen är att den ska lanseras i höst i samband med Banned books week, vecka 41.

Till att börja med är det alltså listan till Banned books week och Dawit Isaak-bibliotekets katalog som ska in i databasen. Därefter ska insamlingen fortsätta. Utöver Samizdat-arkivet finns andra arkiv som den nya databasen kan få tillgång till. Ett exempel är ett norskt projekt som inte längre uppdateras, Beacon for Freedom of Expression, men som tidigare har samlat många titlar.

Förhoppningen är att den nya databasen ska kunna användas för att uppmärksamma censur och bidra till att motverka att böcker förbjuds. Men finns det några risker?

– Ja, risken finns att den någonstans får motsatt effekt. Exempelvis skulle konservativa grupperingar även i Sverige kunna inspireras av vilka böcker som förbjuds i USA. Det är en uppenbar risk att vi gör det perfekta verktyget med en lång lista på böcker som de anser bör förbjudas, säger Jens Zingmark.

– Men en sådan risk kan inte hindra oss att försöka uppmärksamma hur utbredd censuren är i vår tid och har varit historiskt. Vi måste göra det på ett bra sätt och öka kunskapen om både olika titlar och censureringsgrunder.

En annan risk – och en central punkt i arbetet – är säkerheten för författare, översättare och redaktörer, påpekar Hanna Nordell vid Svenska Pen.

– Här finns alltid ett riskmoment och det måste vi alltid arbeta för att förebygga och minimera.

Läs också ›› Databas för titlar med hbtqi-tema: ”Äldsta fynden på runstenar”