Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
28 sep 2025 • 3 min
Många unga AI-användare ställer frågor till AI-verktyg istället för till sökmotorer, visar Internetstiftelsens årliga undersökning. "Vi behöver nog fortsätta vårt arbete med att tjata om källkritik."
Hälften av gymnasieeleverna som använder AI-verktyg istället för att googla.
Varje år undersöker Internetstiftelsen svenskarnas internetvanor. När den oberoende organisationen nu presenterar 2025 års rapport handlar det bland annat om hur vi använder AI och de olika tjänsterna och verktygen.
Rapporten visar att 97 procent av svenskarna använder internet, att fyra av tio har använt ett AI-verktyg det senaste året och att fler män än kvinnor använder AI.
– Vi har fått väldigt många öppna svar där svenskarna själva har berättat vilken typ av prompter de skriver till AI-verktygen. Det har varit en riktig ögonöppnare för mig. Det är många som använder sitt verktyg som en kompis, en stöttande vän och ett bollplank, säger internetexperten Måns Jonasson om den personliga relation användare verkar ha till sin AI.
Han konstaterar att verktygen snarare fungerar som ett stöd än som ett uppslagsverk för många.
Samtidigt poängterar Måns Jonasson att det är en stor utmaning att många av de tillfrågade, särskilt de yngre, säger att de använder AI som ett sökverktyg.
– Att AI hittar på ganska friskt vet vi. Så vi vill verkligen trycka på att man lär sig att kolla att det AI säger stämmer. När det gäller källkritik har vi följt den frågan i vår undersökning i ganska många år och vi har sett att unga skattar sig själva högre på den frågan, huruvida de kan avgöra om en text eller en källa på internet är sann, förklarar Måns Jonasson.
Han flikar in att ju äldre man är desto mindre sannolikt är det att man uppger att man vet hur källkritik fungerar på internet.
– Men om vi vänder på det är det hälften av gymnasieeleverna som använder AI-verktyg istället för att googla. Vi behöver nog fortsätta vårt arbete med att tjata om källkritik. Man kan helt enkelt inte lita på att informationen man får är sann.
Rapporten visar också att mer än hälften av svenskarna har sett bluffannonser i sociala medier. Bara en tredjedel av dem har gjort en anmälan till plattformen och de som har gjort det upplever att ingenting har hänt mer än att exempelvis Facebook svarar att de inte tänker ta bort annonsen.
– Det är klart att händer det några gånger då ger man väl upp. Men det är ändå närmare 40 procent av 70- till 90-talisterna som säger att de har sett och anmält en bluffannons. Så folk har försökt att ta sitt ansvar men orkar inte fortsätta anmäla. Jag är mer intresserad av plattformarnas ansvar och hur de ser på sina varumärken. Om jag vore ansvarig för att sälja annonser på Facebook skulle jag tycka att det är väldigt problematiskt att användarna tycker att så mycket är bluffannonser, konstaterar Måns Jonasson.

Internetstiftelsen har också frågat om digitala vårdtjänster och nära var fjärde har avstått att boka ett läkarbesök för att e-tjänsterna är för svåra att använda. Måns Jonasson undrar om det är förenligt med målen vi har som samhälle. Han poängterar samtidigt att det ser väldigt olika ut i landet, att vissa regioner har system som är lättare att använda och att vissa system är betydligt mer komplicerade.
– Våra data visar väldigt tydligt att när till och med relativt unga och internetvana personer säger att det är svårt, då är det nog så. Då innebär det att tjänsterna inte är tillräckligt bra. Vi hoppas såklart att våra resultat ska göra att de ansvariga tänker efter och studerar det här lite mer noggrant, säger Måns Jonasson.
Undersökningen visar också att allt färre nätdejtar, knappt två av tio singlar ägnar sig åt nätdejting.
– Det som förvånar mig mycket med årets siffror är att det är nästan hälften av de unga singlarna som har lämnat nätdejting och det har hänt på bara tre år. Det är ett jättestort tapp, säger Måns Jonasson.
Han menar att det nog är ett tidens tecken och att det möjligen handlar om att yngre är lite överexponerade för internet och därmed sugna på att återgå till en tillvaro som är mer offline.
– Få kommer att välja bort internet helt och hållet, men däremot ser jag att unga gärna skaffar gamla digitalkameror och gamla ipods. Och i takt med att mobiltelefoner ska förbjudas i skolorna så kan man tänka sig att den lite äldre tekniken kommer tillbaka, säger Måns Jonasson.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer