Ny roll för biblioteken med nya socialtjänstlagen?

I somras trädde en ny socialtjänstlag i kraft. Biblioteken kan bli en ny arena när socialtjänsten ska bli mer utåtriktad och nå ut till utsatta människor.

Var femte folkbibliotek gör redan insatser för socialt utsatta människor, i samarbete med antingen socialtjänsten eller civilsamhället. I en tid då digitaliseringen ökar och det blir allt svårare att få kontakt med institutioner och myndigheter har arbetet med utsatta blivit en del av det dagliga arbetet på flera bibliotek. Men behöver biblioteken jobba ännu mer med socialt arbete? Och vilken roll kan den nya socialtjänstlagen spela för biblioteken?

När Jenny Hector, bibliotekssocionom på Stockholms stadsbibliotek, var ny i sin roll på biblioteket för drygt fyra år sedan, möttes hon av flera ifrågasättanden. Skulle verkligen biblioteket ägna sig åt socialt arbete?

– I början mötte jag frågor om vi verkligen skulle syssla med sånt. Men ganska fort blev det bättre, när de insåg att vi inte skulle öppna ett socialkontor på biblioteket, säger Jenny Hector.

På torsdagen deltog hon i ett samtal om just socialt arbete och bibliotek som hölls på Bokmässan. Med i samtalet, som leddes av Jenny Lindberg från Högskolan i Borås, var även forskare John Brauer från Örebro universitet.

– Mycket av socialtjänstens jobb handlar om att sätta folk i fack – rätt till bistånd, rätt till andra stöd och så vidare. Men biblioteken har en bredare roll och är mer välkomnande. Med den nya socialtjänstlagen, där socialtjänsten ska möta människor på ett annat sätt, finns det en koppling till biblioteken.

Även Jenny Hector på Stockholms stadsbibliotek har fått frågor från kollegor i socialtjänsten i samband med att nya lagen har trätt i kraft.

Men vad behövs då för att biblioteken ska kunna möta socialt utsatta människor?

– Strategisk planering, på såväl kommunal som regional nivå för att möjliggöra samverkan, säger Anna Lindblad, bibliotekarie på Gamlestadens bibliotek i Göteborg, som också deltog i samtalet.

På biblioteket möter hon människor i olika typer av utsatthet. En del är ensamma och vill helt enkelt möta människor. Andra, exempelvis vissa ungdomar, vill absolut inte gå in på ett bibliotek, då möter hon dem på ungdomsmottagningen där de känner sig trygga.

John Brauer betonade att även det fysiska rummet spelar stor roll.

– Ta Örebro som exempel. Där fanns ett klassiskt 50-talsbibliotek, men man byggde nytt bibliotek som är mer öppet. Arkitekturen är väldigt viktig för vad som blir möjligt och inte möjligt.

Men är det också dags för bibliotekarierna att ge sig ut utanför biblioteket?

– Vi har släppt in olika professioner i biblioteket och det är bra och berikande. Men det kanske också är dags för biblioteken, i en tid där samhällsproblemen blir mer komplexa, att vi ger oss ut i andra förvaltningar. Och jobbar för äldre, på grundskolor och på socialförvaltningen. Att vi syns på platser där människor är, sade Anna Lindblad.

Men, betonade hon, för det krävs en strategi och det är en fråga för både kommunen och regionen, inte för den enskilda bibliotekarien.

Jenny Hector tror också på mer samverkan.

– Jag skulle inte sitta här om jag inte uppskattade det gränsöverskridande kompetensutbytet. Jag hoppas på mer samverkan mellan socialtjänsten och bibliotek, och även andra verksamheter.

Men hur mycket kan biblioteken ägna sig åt arbetsuppgifter som inte ingår i kärnuppdraget?

– Läsning är det vi sysslar med. Det får inte gå förlorat. Det är mycket annat som vi har tagit på oss själva, men som inte står i bibliotekslagen, sade Anna Lindblad.