Sveriges förmånliga skatter på tillgångar har lett till stor ekonomisk ojämlikhet och riskerar att urholka välfärden. Hur många bibliotek skulle man kunna bygga om reglerna som har skapat flest dollarmiljardärer per capita i nästan hela västvärlden skulle förändras? Det frågar sig författare Andreas Cervenka.

Varför ska vi säga till unga att det är bättre att läsa än att spekulera på börsen?

Frågan ställdes av Augustin Erba som ledde samtalen under 2022 års läsfrämjandeträff. Svaret är inte givet, eftersom det i dagens Sverige kan löna sig mer för unga människor att ta lån för att spekulera på börsen än att skaffa sig ett arbete.

– Signalerna vi brukar ge våra unga är att hårt arbete lönar sig alltid, så satsa på en bra utbildning. Problemet är att hårt arbete inte alltid lönar sig, det finns andra saker som lönar sig mer, sade Andreas Cervenka, journalist och författare som berättade som sin senaste bok Girig-Sverige.

Det är mer än vad staten lägger på kultur. Vi skulle få hyfsat många bibliotek för 20 miljarder kronor.

– Det här skapar signaler och incitament. Sverige brukar kallas det svåraste landet i världen för att bli rik på arbete.

Den låga beskattningen på tillgångar (exempelvis bostadsrätter och aktier) har lett till att Sverige har fått många superrika människor och till ökad ojämlikhet. Enligt Andreas Cervenka har Sverige i dag flest dollarmiljardärer per capita i hela Västvärlden, förutom några få skatteparadis.

– Ökad ojämlikhet ökar risken för finanskris och det kan också kopplas till sämre tillväxt och till kriminalitet.

Politikern har under åren fattat beslut som har gynnat personer med kapital genom att ta bort förmögenhetsskatt, arvsskatt, gåvoskatt och gjort det förmånligare att ta ut utdelning i stället för lön. Signalerna detta sänder till dagens unga är att det snarare än att jobba hårt lönar sig bättre att bli daytrader på börsen med lånade pengar, enligt Andreas Cervenka.

– Det leder också till en maktförskjutning. Och en förskjutning i vad som är social status. Numera kan det ses som en ekonomisk uppoffring att arbeta som exempelvis domare eller lärare.

Problemet, poängterar Andreas Cervenka vidare, är att välfärden till den allra största delen inte finansieras av detta, utan av skatter på arbete. (Om alla skulle sluta jobba och i stället låna pengar för att investera på börsen eller i fastigheter skulle det inte finnas pengar till välfärden.) Som exempel nämner han ISK-konton, en populär sparform som har varit skattemässigt gynnade. Nya regeringen har visserligen beslutat att höja skatten på dessa, men de anses fortfarande vara förmånliga.

Men hittills har den gynnsamma skatten kostat staten cirka 20 miljarder kronor per år, berättar Andreas Cervenka.

– Det är mer än vad staten lägger på kultur. Vi skulle få hyfsat många bibliotek för 20 miljarder kronor.

Men den senaste tidens ekonomiska nergång med stigande räntor och en nedgång på börsen visar hur riskabelt det är att låna pengar för investeringar. Unga som har lånat till dyra bostäder riskerar att hamna i stora ekonomiska bekymmer.

Detta leder tillbaka till den inledande frågan: Varför ska vi försöka få unga att läsa i stället för att spekulera på börsen?

– Den bästa investeringen att göra är att investera i sig själv och sin kunskap. Det tror jag kommer att visa sig nu. De som har gjort det kommer att klara sig bättre än de som har ett aktiekonto som har halverats, säger Andreas Cervenka.