Ojämlika ekonomiska villkor påverkar läsningen hos unga

2 dec 2022 • 3 min

Sveriges förmånliga skatter på tillgångar har lett till stor ekonomisk ojämlikhet och riskerar att urholka välfärden. Hur många bibliotek skulle man kunna bygga om reglerna som har skapat flest dollarmiljardärer per capita i nästan hela västvärlden skulle förändras? Det frågar sig författare Andreas Cervenka.

Varför ska vi säga till unga att det är bättre att läsa än att spekulera på börsen?

Frågan ställdes av Augustin Erba som ledde samtalen under 2022 års läsfrämjandeträff. Svaret är inte givet, eftersom det i dagens Sverige kan löna sig mer för unga människor att ta lån för att spekulera på börsen än att skaffa sig ett arbete.

– Signalerna vi brukar ge våra unga är att hårt arbete lönar sig alltid, så satsa på en bra utbildning. Problemet är att hårt arbete inte alltid lönar sig, det finns andra saker som lönar sig mer, sade Andreas Cervenka, journalist och författare som berättade som sin senaste bok Girig-Sverige.

Det är mer än vad staten lägger på kultur. Vi skulle få hyfsat många bibliotek för 20 miljarder kronor.

Som en av talarna på läsfrämjandeträffen reflekterade han över hur de ökande klyftorna i Sverige påverkar läsandet och biblioteken. Bilden många har är att Sverige är ett högskatteland, och det stämmer när det gäller arbete, berättade Andreas Cervenka. Däremot när det handlar om skatt på egendom ligger vi väldigt lågt, lägre än exempelvis både USA och Storbritannien.

– Det här skapar signaler och incitament. Sverige brukar kallas det svåraste landet i världen för att bli rik på arbete.

Den låga beskattningen på tillgångar (exempelvis bostadsrätter och aktier) har lett till att Sverige har fått många superrika människor och till ökad ojämlikhet. Enligt Andreas Cervenka har Sverige i dag flest dollarmiljardärer per capita i hela Västvärlden, förutom några få skatteparadis.

– Ökad ojämlikhet ökar risken för finanskris och det kan också kopplas till sämre tillväxt och till kriminalitet.

Politikern har under åren fattat beslut som har gynnat personer med kapital genom att ta bort förmögenhetsskatt, arvsskatt, gåvoskatt och gjort det förmånligare att ta ut utdelning i stället för lön. Signalerna detta sänder till dagens unga är att det snarare än att jobba hårt lönar sig bättre att bli daytrader på börsen med lånade pengar, enligt Andreas Cervenka.

– Det leder också till en maktförskjutning. Och en förskjutning i vad som är social status. Numera kan det ses som en ekonomisk uppoffring att arbeta som exempelvis domare eller lärare.

Andreas Cervenka berättade om sin senaste bok Girig-Sverige – så blev folkhemmet ett paradis för de superrika.

Problemet, poängterar Andreas Cervenka vidare, är att välfärden till den allra största delen inte finansieras av detta, utan av skatter på arbete. (Om alla skulle sluta jobba och i stället låna pengar för att investera på börsen eller i fastigheter skulle det inte finnas pengar till välfärden.) Som exempel nämner han ISK-konton, en populär sparform som har varit skattemässigt gynnade. Nya regeringen har visserligen beslutat att höja skatten på dessa, men de anses fortfarande vara förmånliga.

Men hittills har den gynnsamma skatten kostat staten cirka 20 miljarder kronor per år, berättar Andreas Cervenka.

– Det är mer än vad staten lägger på kultur. Vi skulle få hyfsat många bibliotek för 20 miljarder kronor.

Men den senaste tidens ekonomiska nergång med stigande räntor och en nedgång på börsen visar hur riskabelt det är att låna pengar för investeringar. Unga som har lånat till dyra bostäder riskerar att hamna i stora ekonomiska bekymmer.

Detta leder tillbaka till den inledande frågan: Varför ska vi försöka få unga att läsa i stället för att spekulera på börsen?

– Den bästa investeringen att göra är att investera i sig själv och sin kunskap. Det tror jag kommer att visa sig nu. De som har gjort det kommer att klara sig bättre än de som har ett aktiekonto som har halverats, säger Andreas Cervenka.

0 kommentarer

Senaste nytt

Reportage

Sommarläsning till hängmattan

Sommarregn, sol och bad och förhoppningsvis en välförtjänt ledighet med tid för läsning. Mellan böckerna kanske också lite läsning om bibliotek. Missade du något under våren? Här finns chansen att ta igen.

5 jul 2024 • 4 min

Nyheter

Almedalen 2024: Brotten mot kulturarvet

Riksbibliotekarie Karin Grönvall och riksantikvarie Susanne Thedéen samtalade om hur samhället kan bli bättre på att förhindra brott mot kulturarvet – och komma åt dem som begår brotten. Dessutom berättar åklagare Eva Wintzell om jakten på boktjuvarna i ett inslag.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Vetenskap för miljarder

En för de flesta okänd, men hittills säker, investering är den i vetenskapliga tidskrifter som omsätter miljarder varje år. Det medför stora kostnader för bibliotek och forskare. Panelen med Pamela Schultz Nybacka, Pelle Snickars och Wilhelm Widmark debatterade. Se hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Bibliotekens betydelse i kris

När biblioteken utnämns som en samhällsviktig verksamhet i tider av kris och i värst fall krig, hur går det då med självständigheten? Linda Wagenius resonerade om den frågan tillsammans med Helene Öberg och Lisa Mobrand. Hör hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Ett förlorat kulturarv

Få poddar och youtube-kanaler samlas in och sparas för framtiden. Hur ska minnet av 2020-talet räddas? Hör hela samtalet med Karin Grönvall, Pelle Snickars, Ewa Pihl Krabbe (S) och Marie-Louise Hänel Sandström (M).

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Försvaret av det fria ordet

Silvia Ernhagen, Jesper Bengtsson och Brit Stakston diskuterade hur vi ska se till att inte få ett samhälle där böcker förbjuds på biblioteken. "Vi har en bekymrande förkärlek för att importera allt som kommer från USA."

4 jul 2024 • < 1 min

Essä

Juridisk tvångströja kräver kreativa omvägar

Tidigare har det krävts lagbrott för att rädda kulturarv som annars gått förlorat. Kanske går det att dra nytta av dessa exempel när en digitalt uppdaterad pliktexemplarslag ska implementeras, skriver Pelle Snickars, professor i digitala kulturer.

1 jul 2024 • 7 min