Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
6 feb 2026 • 2 min
Svensk biblioteksförening kraftsamlar mot utsatthet och diskriminering på bibliotek. Det är följden av en motion som röstades igenom vid årsmötet förra våren.
Josefine Hellroth Larsson är projektledare för Svensk biblioteksförening arbete mot rasism och diskriminering.
De sammanlagt fjorton motionärerna som låg bakom fyra förslag menade att okunskapen om rasism, hbtqi-fientlighet och hot på bibliotek är stor. De slog fast att mer måste göras.
Precis före jul godkände styrelsen planen för föreningens arbete. Josefine Hellroth Larsson är projektledare och ansvarar för att leda arbetet.
– Jag kommer att träffa de tre expertnätverk vars medlemmar framförallt har varit drivande i att skriva motionen. De kommer också att vara viktiga i att implementera den. Sedan har jag börjat kontakta personer som kan hjälpa oss med olika kartläggningar, säger hon.
I år kommer arbetet främst att handla om kunskapsinhämtning och kartläggning. Hur ser det egentligen ut i bibliotekssverige kring utsatthet och diskriminering?
Josefine Hellroth Larsson förklarar att nästa fas sedan kommer att fokusera på att ge, som hon uttrycker det, verktyg att börja förändra och arbeta med frågorna ännu mer konkret.
– Hur ligger det till, var behöver vi sätta in de stora delarna av kraftsamlingen? Efter det är tanken att det ska implementeras i ordinarie verksamhet 2028, så det är frågor som finns med i hela bibliotekssverige framöver, konstaterar Josefine Hellroth Larsson och lägger till att årsmötet beslutade att det skulle vara en flerårig satsning eller kraftsamling.
Hon understryker att det är viktigt att genomlysa och titta kritiskt på bibliotekslandet Sverige. Vilka besöker bibliotek i dag, vilka väljer att inte alls komma dit?
– Det ska bli väldigt intressant att titta närmare på. Hur bemöter vi varandra på biblioteken? Vilka strukturer är det vi inte ens ser? Det är en genomlysning som behövs och som kommer att leda till förändringar och förbättringar framöver, säger Josefine Hellroth Larsson.
Det är viktigt poängterar hon, att det inte bara blir ett projekt utan att det handlar om en bred ansats, om att titta på beståndet på biblioteken, på programverksamheten, på besökarna och på kollegiet.
2010 gav Svensk biblioteksförening ut en rapport om hur bibliotek arbetar med de nationella minoriteterna. Nu kommer föreningen, tillsammans med Linnéuniversitetet, att göra en uppföljande rapport och hur man arbetar med bestånd, programverksamhet och andra nationella minoritetsfrågor.
– Linnéuniversitetet kommer att dra igång arbetet nu. De ska skicka ut en nationell undersökning till alla kommuner innan sommaren. Sedan är tanken att rapporten ska bli klar i höst. Det ska bli intressant att se resultatet av den, för det var ganska dystra siffror 2010. Vi hoppas att det har blivit bättre, säger Josefine Hellroth Larsson.
Svensk biblioteksförening kommer också att göra en kartläggning som Sveriges Kommuner och Regioner har varit med och diskuterat fram. Bland annat kommer en enkät att skickas ut till de svenska kommunerna. Josefine Hellroth Larsson är tydlig med att det under arbetets gång också kommer att vara viktigt att arbeta med lärosätesbiblioteken, skolbiblioteken och specialbiblioteken.
– Det vi gör nu ska genomsyra alla typer av bibliotek!
2 kommentarer
Tre av tio folkbibliotekschefer tycker att de folkvalda har bristande respekt för armlängds avstånd.
10 mar 2026 • 2 min
Att ha kontakt med levande människor borde ge mer än att prata med en AI. Så är tyvärr inte fallet när det gäller MTM.
9 mar 2026 • < 1 min
Storbritannien har ett "year of reading" där läsning kopplas ihop med musik, idrott, mat, familj och annat som ägnas mycket tid. Kanske kan alla som stod bakom läslovet och kampanjen för bemannade skolbibliotek samlas för ett sådant år för Sverige, skriver Helene Öberg.
6 mar 2026 • 2 min
En stor andel av landets folkbibliotek fortsätter leva under knappa förhållanden, visar Biblioteksbladets årliga enkätundersökning. Var är pengarna? Kulturministern hänvisar till att ansvaret vilar på kommunerna och avböjer intervju.
5 mar 2026 • 4 min
Biblioteksbladet årliga enkät till folkbibliotekens chefer visar en sektor där hälsoläget inte alltid är på topp. Därför har vi många frågor till politiker – som ofta väljer taktiken att hålla tyst.
4 mar 2026 • 2 min
Resurser saknas, kompetens måste höjas och digitaliseringen öka. Det är några av slutsatserna i den senaste rapporten från Rådet för skydd av kulturarv.
3 mar 2026 • 2 min
I höstas stoppades utdelningen av Collijnpriset, uppkallat efter Isak Collijn som var riksbibliotekarie i början av 1900-talet. Orsaken var misstankar om att han sympatiserade med den nazistiska ideologin. Allt tyder på att det verkligen var så.
28 feb 2026 • 4 min
Nyexaminerade skolbibliotekarier får ofta sitt första jobb som ett utvecklingsuppdrag utan ramar, mandat eller stöd. När organisationen saknas blir anställningen en ersättning för ledarskap – och verksamheten börjar om varje gång någon slutar.
25 feb 2026 • 3 min
Kriminalvården JO-anmäldes av en intagen som i mer än ett halvår saknat tillgång till böcker. JO är starkt kritisk och menar att biblioteket var stängt alldeles för länge.
24 feb 2026 • 2 min
Dokumentärfilmen "The Librarians" har blivit en succé. Många svenska bibliotek har redan visat den och nu är det dags för biblioteken i Bergs kommun att bjuda in till visning och samtal i Hoverbergs bygdegård.
23 feb 2026 • 2 min
Elisabeth Aquilonius är ny stadsbibliotekarie i Stockholm. "Det är viktigt att vi fortsätter att utveckla arbetet med att vara en stabil och trovärdig plats för samtal."
20 feb 2026 • 2 min
För den som söker jobb kan det verka avlägset, men prognosen om arbetsmarknaden för bibliotekarier stämmer, skriver Johanna Alm Dahlin, utredningsansvarig på DIK.
19 feb 2026 • 3 min
Jag fattar inte vad syftet är. Ska det kraftsamlas mot rasism och hbtqi-fientlighet inom biblioteksvärlden? Eller är tanken att biblioteken ska kraftsamla mot rasism och hbtqi-fientlighet ute i samhället? Men nåja, i vilket fall är det ju fullständigt befängt. I det förra fallet för att biblioteken redan i dag är en av de allra minst diskriminerande platser man kan tänka sig (åtminstone gentemot de här aktuella grupperna…), och om ändå några invandrare inte känner sig bekväma med att besöka sitt lokala bibliotek beror det snarare på att de ogillar att få regnbågsflaggor uppkörda i ansiktet än på att de skulle uppfatta personalen eller själva miljön som rasistisk. I det senare fallet för att predikningar inför allmänheten helt enkelt inte är vad vi finns till för. Vi finns till för att uppmuntra till mer läsning och för att tillgängliggöra olika former av kunskap. Det är så och inte på något annat sätt vi förväntas bidra, och i bästa fall verkligen bidrar, till ett bättre samhälle. Predikandet tar bara energi och resurser från detta viktiga, samtidigt som det inte minst genom tendensen att komma marinerat i diverse vänsterkoncept antagligen stöter bort fler än det omvänder.
Snararare bör bibliotek öppnas
http://sjunne.com/2017/02/24/bibliotekscensur-och-motesfriheten/