Ovisst hur medlemskapet påverkar Nato-biblioteket

Sverige är nybliven medlem i Nato, men ett Nato-bibliotek har funnits i över tio år. Än har verksamheten inte påverkats av medlemskapet, men biblioteket håller kontakt med kollegorna på andra försvarsbibliotek i Norden.

Sedan 2012 är Anna Lindh-biblioteket på Försvarshögskolan är Natos depåbibliotek. Anna-Karin Larsson är biträdande avdelningschef på lärosätesbiblioteket som är informationsresurs för vetenskaplig forskning och högre studier.

– Medlemskapet är hyfsat färskt så vad som händer med vår roll, det vet inte. Det vi i vår egenskap av bibliotek stöttar med, är öppna resurser. Vi fortsätter nog att göra det vi gör nu, stöttar våra studenter i att söka det öppna material som man redan nu kan söka via de länkar som finns på vår webb, säger Anna-Karin Larsson.

Hon konstaterar att när det handlar om så kallade standarder från Nato hänvisar Anna Lindh-biblioteket till Försvarets materielverks standardbibliotek. Andra standarder finns på Natos Webbplats.

Anna Lindh-biblioteket är ett av flera bibliotek i världen som är ett depåbibliotek för Nato-material och man samarbetar med Nato Multimedia Library i Bryssel. Samarbetet omfattar endast öppet material som är allmänt tillgängligt och handlar bland annat om fjärrlån.

– Det är jättelite, kanske ett eller två lån per år, så det är ingen stor verksamhet. För några år sedan fick vi en del tryckt material att tillhandahålla i biblioteksrummet. Men numera är det inte så mycket tryckt material. Mycket av det material som finns öppet från Nato är nu kopplat till deras webbplats och samarbetet är inte så omfattande i dagsläget, förklarar Anna-Karin Larsson.

Ju närmare Sverige har kommit Nato-medlemskapet har antalet frågor från till exempel studenter och forskare ökat i antal, men den ökningen som främst rör vetenskapliga artiklar, är hittills ganska liten, poängterar Anna-Karin Larsson. Medlemskapet har inte förändrat deras sätt att arbeta.

– Naturligtvis har vi en dialog med övriga försvarsbibliotek i Norden. De, som Norge och Danmark, har varit i den här situationen längre och har lite mer erfarenhet, säger Anna-Karin Larsson.