På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt

18 apr 2024 • 4 min

Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.

På internet finns numera ett antal sajter, ibland kallade ”skuggbibliotek”, som ett klick bort erbjuder hundratals miljoner artiklar och böcker.
– Det är en otrolig täckning. Inom till exempel medicin handlar det om 95–96 procent av all forskning, berättar Zakayo Kjellström, som skriver en doktors­avhandling om fenomenet på Umeå universitet.

Han talar om en snabb tillväxt. För Sci-Hub, ett av de största skuggbiblioteken, ökar användningen exponentiellt, också i Sverige. År 2011 låg antalet svenska nedladdningar på runt 1 500, för att sex år senare landa på 60 000 –70 000. Hur utvecklingen har sett ut sedan 2017 är inte känt, men ny statistik har utlovats. Samtidigt växer floran av sajter. Sedan Biblioteksbladet intervjuade Zakayo Kjellström för tre år sedan har ett nytt, stort skuggbibliotek dykt upp: Annas Archive.
– De är lite annorlunda, för de ser inte sig själva som ett skuggbibliotek, eller som ett alternativ, utan snarare som början på ett slags universellt bibliotek. Och de har resurser. De håller till exempel på med träningsmaterial för språkmodeller, byggda på all världens kunskap.

De ser inte sig själva som ett skuggbibliotek, eller som ett alternativ, utan snarare som början på ett slags universellt bibliotek. Och de har resurser.

Mottot sätter ribban: ”The largest truly open library in human history.” Enligt deras egna uppgifter har de just nu 25 miljoner böcker och mer än 99 miljoner artiklar.
– På landningssidan finns en förloppsindikator, som anger hur mycket av världens samlade kunskap som de hittills anskaffat. Det är en enorm ambition, och av ett helt annat slag än den som till exempel Pirate Bay hade, som man ibland har liknat skuggbiblioteken med.
Så vilka använder sig av de här olagliga plattformarna? När det gäller Sci-Hub specifikt utgör humanisterna en minoritet. Zakayo Kjellström förklarar det med att humanistisk forskning tenderar att vara mer bokbunden än naturvetenskaplig, och Sci-Hub har bara artiklar. Medicinare och kemister är särskilt aktiva. Sommaren 2022 undersökte han nedladdningarna på Sci-Hub, och såg att medicinska artiklar dominerade starkt.
– Jag upptäckte samtidigt att sajten har en helt egen flik med ”blurbs”, där personer inom den medicinska professionen gör reklam för den. Tänk gammaldags bilreklam: ”Jag har köpt en Toyota och den är fantastisk”, fast i stället: ”Utan Sci-Hub hade jag inte kunnat göra den här litteraturöversikten över covid”, och liknande.

Ideologiska drivkrafter bakom skuggbiblioteken

En förklaring till den medicinska dominansen kan vara ekonomisk: De stora tidskrifterna, New England Journal of Medicine, Lancelot, Nature, Science, är alla väldigt dyra. Och en hel del av deras material är fortfarande låst.
– Det handlar om femtio procent av aktuell forskning, så det är rätt mycket som är onåbart.

Man upplever att forskningen kommodifieras; att den säljs och köps på ett sätt som inte är gynnsamt om vetenskapen ska fortskrida som den borde göra.

Det finns med andra ord uppenbart demokratiska aspekter av skuggbiblioteken. De som startar och driver dem har också generellt starkt ideologiska driv­krafter. I ett manifest som flera av dem har publicerat motiverar de sin verksamhet med betalväggarna och förlagens enorma vinstmarginaler.
– Man upplever att forskningen kommodifieras; att den säljs och köps på ett sätt som inte är gynnsamt om vetenskapen ska fortskrida som den borde göra. Kostnaden för den kan ibland vara absurd, inte bara för privatpersoner och enskilda institutioner, utan också mer generellt för det globala syd.

Vad som driver den olagliga nedladdningen är dock inte bara bristen på tillgänglighet. Den är nog inte ens huvudfaktorn, tror Zakayo Kjellström – hade den varit det borde vi ha sett en nedgång i takt med utvecklingen mot öppen vetenskap. Viktigare är nog tjänsternas användarvänlighet.
– De är mycket mer effektiva och lättmanövrerade än vetenskapliga databaser och universitetskataloger. Även rätt effektiva system är krångliga: institutionella inloggningar, proxyservrar. Om jag kan ladda ner en artikel med endast ett klick, i stället för femton, kommer jag att göra det.
Forskarens arbetssituation är ofta pressad och stressig, påpekar han, och kraven på produktivitet stora. Man vill helst inte behöva vänta i tre dagar på ett fjärrlån. I tidsbristen hittar vi nog också huvudorsaken till att just medicinare är överrepresenterade bland användarna, enligt Zakayo Kjellström.
– Medicinyrket är intensivt. Oftast är du som medicinsk forskare också praktiserande läkare, och de två benen gör att din tid blir splittrad. Brådskan blir samtidigt mer påtaglig när den relaterar till patient­vård: som läkare måste du verkligen vara uppdaterad.

Drivkrafterna bakom skuggbiblioteken är ofta ideologiska och det finns en vilja att sprida det som de anser tillhör allmänheten, berättar Zakayo Kjellström. Foto: Filip Erlind

Det pågår försök att stoppa skugg­biblioteken, men det är en hopplös uppgift, menar Zakayo Kjellström. De vilar på robust infrastruktur. För ett par år sedan grep FBI två administratörer för Z-Library i Argentina, och sajten stängdes ned – bara för att snart dyka upp igen, fast nu på the dark web, alltså delar av internet som inte är tillgängliga med en vanlig webbläsare. Skuggbiblioteken är inte bundna till någon särskild plats. Materialet kopieras, och vem som helst kan numera starta sitt eget skuggbibliotek.
– Både Annas Archive och Library Genesis erbjuder möjligheten att ladda ner hela deras katalog. Inte bara alla böcker och artiklar, utan också katalogen som sådan: metadatan och allt beskrivande.
Jag började ladda ner Library Genesis katalog, men det stod att det skulle ta 16 veckor. Då har jag ändå ett rätt snabbt internet på kontoret i Umeå!

Förlagen är de stora förlorarna

Visst förekommer det att människor utnyttjar möjligheterna. En del startar falska Sci-Hub-sidor fyllda med reklam och virus. Men det finns kontrollsystem.
– Grundbultar i det moderna nätet som Wikipedia, Reddit och Facebook agerar som mellanhänder. Där hittar man uppdaterade länkar och information om vilka sajter som är säkra.
Förlorarna i utvecklingen är de stora förlagen, som äger de vetenskapliga tidskrifterna och för dyra pengar säljer prenumerationer och tillgång. Skugg­biblioteken skadar dem dock bara marginellt, menar Zakayo Kjellström.
De har vinstmarginaler i nivå med Apple, 25–40 procent varje år, miljardbelopp.
Ändå gör de vad de kan för att bemöta hotet. De skapar egna initiativ och projekt, där de delar en viss typ av material fritt, ofta specifikt riktat mot utvecklingsländer.
– Problemet är att de lappar på såren när det är för sent. Om jag har Sci-Hub, som är väldigt enkelt att använda och där jag har tillgång till allt – varför skulle jag lämna det? Jag menar att de här initiativen är PR-trick och i stort sett värdelösa.

Och framåt då? Zakayo Kjellström siar: utvecklingen mot öppen vetenskap kommer att framskrida långsamt, utan att konkurrera ut skuggbiblioteken. Någon laglig, Spotify-liknande modell för forskningslitteratur tror han inte på.
– De som skapar och administrerar skuggbiblioteken vill inte vara lagliga. Det finns inget intresse av att bli erkänd av någon stat eller lagliga ramverk. Vad det finns intresse för är att sprida vad man anser tillhör allmänheten.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Trängd folkbildning hot mot biblioteken

Strypta anslag drabbar studieförbunden, Utbildningsradion och biblioteken. I ett kritiskt remissyttrande slår Svensk biblioteksförening fast att folkbildningen är hotad och kan försvinna på många platser i Sverige och Kungliga biblioteket föreslår ett nytt delmål för folkbildningen.

9 dec 2024 • 2 min