Oväntat hårda reaktioner om transpersoners rättigheter

Debattartikeln om bibliotek och transpersoner har lett till en stormig debatt. Varken Eleonor Pavlov eller Tamara Laketic Karlsson var beredda på den kraftiga responsen.

En bra bit över 30 kommentarer till artikeln Bibliotek ska vara trygga för transpersoner har skrivits på Biblioteksbladet och nästan lika många på Facebook.

– Jag kan förstå att vissa småsaker i texten kunde ha formulerats på ett annat sätt. Men grundbudskapet att vi ska ställning för mänskliga rättigheter och mot diskriminering borde inte vara kontroversiellt, säger Eleonor Pavlov, en av artikelförfattarna.

– Det är inte rimligt att en text om mänskliga rättigheter ska uppröra så.

Varför tror du att det är så laddat?

– Jag tänker att allt som ändrar på hur vi är vana att tänka riskerar att väcka debatt. Det är också det vi försöker lyfta, att det saknas förståelse för de här frågorna. Om vi förstod mer om transpersoners verklighet och att transpersoner inte är ett hot borde vi inte tycka att det här är så farligt.

Tamara Laketic Karlsson, den andra artikelförfattaren, hade inte heller väntat sig den storm av kommentarer som kom. Hon tror att det handlar om bristande kunskap. Flera har reagerat eftersom de uppfattar att artikelförfattarna vill censurera en viss bok eller innehållet i den.

– Men vår artikel handlar inte om att censurera, utan om hur transpersoner bör behandlas.

Även om artikeln inte huvudsakligen handlar om en specifik bok eller bokcirkel ifrågasätter många av kommentarerna påståendet i artikeln att boken Om könets existens av Kajsa Ekis Ekman borde beskrivas som problematisk i en programförklaring inför en bokcirkel. ”Varför ska ett bibliotek ’lyfta’ någon åsikt alls om en bok i själva beskrivningen till bokcirkeln?”, frågar sig exempelvis signaturen Karin.

”Är vi så intellektuellt fattiga att vi inte längre kan hantera diskussion?”, skriver signaturen Anna.

Tamara Laketic Karlsson betonar att bibliotekarien ska vara opartisk, men tillhanda hålla olika typer av kunskap och inte ta ställning till innehållet i en bok i en programförklaring.

– Bibliotekariens roll är att vara opartisk och presentera alla fakta.

Eftersom boken i fråga, enligt artikelförfattarna, är en partsinlaga som delvis är transfobisk, behöver det framgå att den är omdebatterad inför exempelvis en bokcirkel. I annat fall blir signalen att transpersoner inte känner sig välkomna till biblioteket.

– Hade jag skrivit om artikeln hade jag nog använt ordet ”kontroversiell” snarare än problematisk, säger Eleonor Pavlov.

– Är det en bok som är kontroversiell då tycker jag som bibliotekarie att det ingår att vi förmedlar det. Inte för att den är ”dålig” utan för att det inte är en bok som vilken annan bok som helst.

Vad skulle hända annars?

– Det som händer är att vi befäster det som en sanning.

– Vi måste vara medvetna om att för den transperson som ser att biblioteket formulerar sig så här om boken visar det att det inte finns en förståelse och att det är ett direkt angrepp mot den personen.

Men artikelförfattarna får också stöd i kommentarsfälten. ”Kommentarerna här visar tydligt varför texten och författarnas uppmaning behövs”, skriver signaturen MF. Och författaren Jenny Jägerfelt tycker att Kajsa Ekis Ekmans bok borde presenteras som problematisk. ”Jag håller med och hade uttryckt mig ännu hårdare än de gjorde. Jag tycker att ett hbtqi-certifierat bibliotek borde veta bättre…”

 Tamara Laketic Karlsson förvånades över att tonen i responsen blev så ”barsk”. Även detta sänder en signal till transpersoner, säger Eleonor Pavlov.

– Vad säger debatten till den transperson som läser kommentarerna? Att frågan väcker så mycket hat och ilska säger att din existens är så kontroversiell att vi måste skrika till varandra i ett kommentarsfält.

Det viktiga är att personal på biblioteken funderar på hur de kan agera för att transpersoner och andra utsatta grupper, inte ska känna sig utsatta. Att ta hänsyn till en utsatt grupp innebär inte att det behöver ske på bekostnad av en annan diskriminerad grupp, exempelvis kvinnor, som vissa debattörer har lyft, säger Tamara Laketic Karlsson.

– Det handlar om att vara respektfull mot alla och inte ifrågasätta hur någon ser ut. Det är lätt att säga att alla är välkomna, men det räcker med att någon tittar snett på dig för att du ska känna dig obekväm. Det här gäller för hela samhället, men vi försöker få biblioteken att vara en trygg plats.

Biblioteksbladet har varit i kontakt med Kajsa Ekis Ekman som avböjer att kommentera debattartikeln.