På sin vakt mot falsk pandemifakta
1 jun 2020 • 5 min
Ian Roberts är chef för WHO:s bibliotek i Genève som under coronakrisen spelar en viktig roll för organisationen. ”Vi arbetar för att institutioner och regeringar ska kunna ge sina invånare den rätta informationen.”
När vi Skype-ses arbetar irländaren Ian Roberts hemifrån sedan flera veckor tillbaka. Han är chef för WHO:s bibliotek. Han bär en vit pikétröja. Den stora klockan på armen är svart.
Under vårt samtal leker han med sin penna då och då, men förutom det är han mycket koncentrerad på ämnet och är både utförlig och noggrann.
WHO:s bibliotek är världsledande när det handlar om folkhälsa och här har Ian Roberts arbetat i tjugo år och som chef sedan 2012, eller coordinator som är hans formella titel.
Fjorton personer, från tio olika länder, arbetar på biblioteket som ligger i WHO-byggnaden på Avenue Appia i Genève.
– Nu när vi sitter hemma och jobbar, saknar jag verkligen interaktionen med kollegorna. Inte minst saknar jag kroppsspråket, och handskakningar och sånt som i den här covid-19-världen och även efteråt, kommer att bli mer sällsynta. Den mänskliga kontakten, den behöver vi alla, säger Ian Roberts.
Visst möter vi fake news
Vi ska snart komma in på vad han och hans kollegor faktiskt gör och vilken roll biblioteket spelar, men några dagar efter vårt videomöte gör Donald Trump ett utspel. USA:s president är mer än missnöjd med världshälsoorganisationens sätt att hantera coronautbrottet och tänker därför strypa biståndet till WHO som i så fall skulle gå miste om sin största finansiär. Och så sent som i fredags meddelade Donald Trump att USA lämnar WHO och att pengarna ska gå till andra organisationer.
Ian Roberts förklarar i ett mejl att det kommer att ta lite tid att bedöma vilka konsekvenser ett sådant beslut får.
– Organisationen har hanterat svåra perioder tidigare, som efter finanskrisen 2008. Men oavsett vad som händer så kommer biblioteket även fortsättningsvis att vara avgörande för organisationen eftersom den baserar sitt arbete på vetenskap och fakta. Bibliotekets viktigaste ansvarsområde är att förse WHO-kollegor världen över med detta, med den informationen, skriver Ian Roberts.
Who library and digital information networks, som är det fullständiga namnet på biblioteket och dess verksamhet, har dubbla mandat, som han uttrycker det.
Dels ska biblioteket, vilket det har gjort sedan världshälsoorganisationen bildades 1948, göra det som Ian Roberts pratade om alldeles nyss, förse WHO:s personal med den information de behöver för att utföra sitt arbete bättre.
Det andra mandatet handlar om att svara på informationsbehovet från medlemsländerna, 194 stycken. Biblioteket i Genève har nära kontakt med biblioteks- och informationsspecialister på WHO:s regionala kontor i Brazzaville, Washington D.C., New Delhi, Köpenhamn, Kairo och Manila.
Hjärtat och navet i det de gör på biblioteken är hemsidan eller kanske snarare det digitala biblioteket, The Institutional Repository for Information Sharing (IRIS).
– Det innehåller all WHO:s intellektuella produktion i form av officiellt publicerade vägledningar, tekniska beskrivningar, rapporter och så vidare. Men också de styrande organens material, resolutioner och beslut, säger Ian Roberts.
Allt detta material finns tillgängligt på sex officiella språk, plus ytterligare 75 språk, om det finns översättningar.
En vanlig månad görs 3–4 miljoner nerladdningar från IRIS men under både mars och april i år gjordes 9 miljoner nerladdningar. Det stora behovet av information har verkligen testat systemet och just nu arbetar Ian Roberts tillsammans med it-avdelningen för att modifiera och förbättra IRIS, för att det ska kunna stå emot det digitala trycket.
En viktig del av det WHO:s bibliotek har att erbjuda sina kunder är ett program som har funnits sedan 2001, Research4life. Det innehåller numera fem olika delar och är den största onlinesamlingen med biomedicinska vetenskapliga artiklar, e-böcker och databaser i världen. Idén redan från början var att även fattiga länder skulle få tillgång till den bästa forskningen och att de skulle få det gratis. Ian Roberts förklarar hur tankarna gick, att deras forskningskapacitet och därmed även deras förmåga att hantera hälsofrågor, skulle bli större och större.
– I dag är det ungefär 75 länder som får det här gratis och 30 länder som betalar en symbolisk summa, det rör sig om 1 500 dollar om året per institution. Forskare på mer än 9 000 institutioner har användning av den här guldgruvan som gör att de får samma tillgång till forskningsdata som sina kollegor i de rika länderna, säger Ian Roberts.
Ett resultat av den satsningen är The Global Index Medicus som är en plattform för litteratur om biomedicin och folkhälsa producerad av och i låg- och medelinkomstländer. Ian Roberts beskriver plattformen som ”ett fenomenalt tillägg” till den forskning som är lätt att finna på annat sätt.
Han skrattar högt när han inser att han använder väldigt STORA bokstäver när han konstaterar hur nöjd han är med The Global Index Medicus.
Ett team på biblioteket arbetar också aktivt med att hjälpa WHO:s personal och forskare och andra runt om i medlemsländerna så att de kan hitta i databaserna och göra rätt sökningar. Ungefär 3000 personer genomgår dessa kurser varje år. [fakta id=”22442″]
Ian Roberts anser att alla bibliotek borde undersöka möjligheten att digitalisera allt i sina samlingar.
– Jag förstår ju att alla inte har tekniken och möjligheterna nu, men som jag ser det, är det ett av de viktigaste stegen som måste tas för ett mer jämlikt informationsflöde och ett sätt att demokratisera kunskap.
Han bor i stadsdelen Grand-Saconnex i Genève, som han beskriver som en avslappnad och grön del av staden, alldeles nära gränsen till Franrike och den lilla bergskedjan Jurabergen. Det tar honom fem minuter att cykla till kontoret och tio minuter till Genèvesjön.
Just nu växlar Ian och hans fru, som jobbar för Röda Korset, mellan rummen i lägenheten. Även hon arbetar väldigt mycket för tillfället.
– Om jag tittar ut genom fönstret kan jag se träd och en väldigt lugn gata med en stor byggnad på andra sidan. Men det är som om fler har skaffat hund nu, det gör att de får tillstånd att gå ut och gå, säger Ian Roberts.
I coronatider arbetar bibliotekets personal med att sammanställa aktuell statistik och fakta kring covid-19. De får också mängder av frågor, liksom WHO:s övriga personal. Bör man använda ansiktsmask? Hur många dagars inkubationstid är det egentligen?
Svaren som bibliotekets två specialister på litteraturresearch hittar genom att skanna de senaste vetenskapstexterna, vidarebefordrar de till organisationens beredskapsteam.
Apropå fakta har världshälsoorganisationens generaldirektör Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus sagt att det florerar många felaktigheter och vilseledande information, inte minst på sociala medier.
– Om du citerar mig på det här är det ingenting som jag uppskattar, men jag är väl medveten om att det inte existerar något som är off the record i samtal med journalister, säger Ian Roberts innan han fortsätter:
– Visst möter vi fake news. Och det är en av de stora utmaningarna som WHO står inför. Vi försöker tillhandahålla evidensbaserad information, information med hög vetenskaplig kvalitet och värde. Vi arbetar också för att stötta institutioner och regeringar för att de ska kunna ge sina invånare den rätta informationen, förklarar Ian Roberts.
Så WHO:s kommunikationsavdelning arbetar nu hårt för att få bland annat Twitter, Google och Facebook att ta bort alla fake news och all desinformation. Dessutom ska dessa viktiga spelare också hjälpa till med att få ut information, på många olika språk, fakta om sjukdomen och om hur man ska bete sig.
Ian Roberts är stolt över det arbete biblioteket gör just nu och säger att det kommer mycket beröm, inte minst från WHO:s beredskapsteam.
– Vi har verkligen visat att vi är en medmänsklig organisation och trots att det är en tid då många människor drabbas hårt, så tycker jag att de i ledande positioner har hanterat situationen mycket bra. De och vi alla arbetar så hårt för att hjälpa till med att lösa den här pandemin. Vi är i tunneln nu, men jag tror att det finns ljus i dess slut, säger Ian Roberts.
IAN ROBERTS
Ålder: 51.
Senaste nytt
Sluta tvivla – hoten mot demokratin är på riktigt
"Är inte de här som kallar sig nazister egentligen bara några få knäppgökar?", undrade en besökare nyligen när Jan Scherman besökte biblioteket i Arboga. Den här krönikan är hans svar på frågan.
16 sep 2024 • 3 min
Urholkning av budgetar för public service oroar
En oroväckande urholkning av budgeten för public service lyfts fram i remissvar till regeringens utredning om public services uppdrag.
13 sep 2024 • 2 min
Efter hat och hot: nu läser dragqueens sagor i riksdagen
Den 24 september läser teatersällskapet Bland drakar och dragqueens sagor i riksdagens andrakammarsal. Alla ledamöter är inbjudna. Initiativtagare är Jan Jönsson (L), oppositionsborgarråd i Stockholm, och organisationen Civil Rights Defenders, och riksdagens tvärpolitiska hbtqi-nätverk står för inbjudan.
12 sep 2024 • 2 min
De är höstens krönikörer
Biblioteksbladet vill att fler personliga och initierade röster med ett ärende ska höras. Miriam Nauri och Jan Scherman är höstens krönikörer.
11 sep 2024 • < 1 min
Boktips på nytt sätt
Vilken bok önskar du att du kunde läsa igen som om det var för första gången? Sandra Johnsons fråga gav hundratals svar och inspirerade Åsa Nilsson på Flens bibliotek till ett nytt sätt att ge besökarna boktips.
10 sep 2024 • 4 min
Årets pristagare: ”Jag har visat dem vad ett skolbibliotek kan vara”
Hur lyckas man med skolbiblioteket? Stick ut hakan och visa vad en bibliotekarie kan erbjuda, säger Felix Sjögren på Årets skolbibliotek.
9 sep 2024 • 3 min
Symbolisk timme för läsning
På söndag är det FN:s läskunnighetsdag och mellan klockan sju och åtta på kvällen infaller Lästimmen, ”Read Hour”. En symbolisk timme för att uppmärksamma vikten av läsning, som i år utökas till en hel helg.
6 sep 2024 • 2 min
Svensk kommitté skapad för att skydda kulturarvet
Säkerhetsläget i Europa ställer nya krav på kunskap om kulturarvet. I dagarna bildas en nationell kommitté i Sverige för att skydda kulturarvet.
5 sep 2024 • < 1 min
Ett folkbibliotek för alla – vad betyder det?
Konflikter om vem biblioteket ska vara till för blir ofta en antingen-eller-fråga om huruvida neutralitet är möjlig, skriver doktoranden Anne-Sofie Elbrønd Nissen. ”Genom att fokusera på när och hur konkreta aktiviteter bidrar till att göra biblioteket till en plats för alla blir det möjligt att ha mer nyanserade diskussioner om dess demokratiska roll.”
4 sep 2024 • 5 min
Efter hackerattacken: KB lär av brittiska erfarenheter
Tio månader efter ransomwareattacken mot British Library är flera fysiska och digitala arkiv fortfarande stängda. ”Det finns ingen silver bullet som kan rädda och försvara oss”, säger KB:s it-chef om händelsen.
3 sep 2024 • 3 min
Prischanser för Biblioteksbladet
Nomineringar till Publishingpriset i två kategorier kan ge åtråvärda prisstatyetter senare i höst. ”Glädjande att ansträngningarna uppmärksammas”, säger Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.
2 sep 2024 • < 1 min
Prisat skolbibliotek ”fullt integrerat”
Skolbiblioteket på Nydalaskolan i Malmö har gått från att vara en separat enhet till att vara helt integrerad i skolverksamheten. Nu utnämns det till Årets skolbibliotek.
2 sep 2024 • < 1 min
0 kommentarer