Politik och retorik tema för läsfrämjandeträff

30 nov 2022 • 3 min

Vem ska läsa och varför? Det är frågor som lyfts när Läsrådet arrangerar träff för läsfrämjande i slutet av veckan.

Under torsdagen och fredagen arrangeras Läsfrämjandeträffen, ett digitalt arrangemang. Årets tema är läsandets politik och retorik.

Läsfrämjandeträffen, som i år arrangeras för fjärde gången, riktar sig till organisationer, myndigheter och andra aktörer som arbetar läsfrämjande. Förutom kunskapsutbyte och synliggörande av goda exempel på läsfrämjande, är också tanken att de olika aktörerna har mycket att lära av varandra.

Frågorna som ställs under dagarna två är främst: Hur ser politiken ut vad gäller läsning? Hur definieras läsfrämjande? Vem ska läsa? Och varför?

Den 23 september förra året, på Bokmässan i Göteborg, presenterade den dåvarande kulturministern Amanda Lind nyheten om att ett läsråd skulle inrättas, med fokus på läsfrämjande insatser för barn och unga. Läsrådet är ett rådgivande organ under Kulturrådet.

– Eftersom Läsrådet har blivit som ett rådgivande organ inom Kulturrådet och att det var en så tydlig politisk åtgärd och läsfrämjande satsning att skapa ett läsråd, plus att Läsrådet för första gången är med och sätter själva programmet, tyckte vi att det var roligt att ha läsandets politik som tema, säger Nina Ström och fortsätter:

Nina Ström, handläggare på Kulturrådet. Foto: Susanne Kronholm

– Vi tittar närmare på vad som hände innan Läsrådet bildades, alltså de senaste hundra åren, när det kommer till politiska åtgärder och politisk retorik kring varför det är viktigt att läsa och varför vi läser för lite, varför vi läser fel saker eller vad det nu har varit, förklarar Nina Ström. Hon är handläggare för läsfrämjande på Kulturrådet, medarrangör för Läsfrämjandeträffen och ska själv leda ett samtal med författaren, psykologen och översättaren Jonas Brun på temat Vem är rädd för poesi?

Läsfrämjandeträffen blev digital under pandemin och arrangörerna har valt att fortsätta på den linjen. Nina Ström konstaterar att det har gjort träffen mycket bredare. Nu kan deltagare från hela landet, även från andra nordiska länder, enkelt vara med. Nära 900 personer är anmälda till arrangemanget som är gratis.

Journalisten och författaren Augustin Erba är programledare, guide, för de två halvdagarna som inleds efter lunch på torsdagen. Läsfrämjandeträffen inleds med att han samtalar med Läsrådets Magnus Persson, professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning, om läsandets historia.

Bland talarna märks även Andreas Cervenka, Jonatan Unge och Pamela Schultz Nybacka. En av de sista programpunkterna handlar om Läsrådets första rapport till regeringen. Läsrådet ska varje år lämna en rapport om sitt arbete och den första kommer att handla om utmaningar och möjligheter i samverkan för läsfrämjande. Rapporten kommer att presenteras i början av 2023.

– Jag tycker förstås att hela programmet är fantastiskt men om jag måste välja något så väljer jag paneldiskussionerna. Det är alltid roligt med samtal där man får höra olika ingångar och olika perspektiv, där man får frågor belysta från olika håll, säger Nina Ström.

En sådan paneldiskussion under Läsfrämjandeträffen 2022 är torsdagens debatt om skolbibliotek. Deltar gör Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening, Peter Fredriksson som är generaldirektör för Skolverket och Eric Haraldsson, skolbibliotekarie i Växjö. De två sistnämnda är båda med i Läsrådet.

Fredagens diskussion handlar om klass, om hur läsning kan överbrygga socioekonomiska klyftor. Medverkar gör rektorn på Järvaskolan, Helya Riazat, Fredrik Pettersson, verksamhetschef på ABF och Anna Lund som är professor i sociologi vid Stockholms universitet. Även Helya Riazat är ledamot i Skolrådet där Kajsa Ravin som också är generaldirektör för Kulturrådet, för övrigt är ordförande. Under rubriken Tillsammans gör vi skillnad kommer Kajsa Ravin att prata om Läsrådets första år och blicka fram emot 2023.

0 kommentarer

Senaste nytt

Internationellt

Möter attacker med öppna dörrar

Enda sättet att möta antidemokratiska attacker som har drabbat bibliotek i Berlin är att göra precis tvärtom: öppna dörrarna för samtal om demokrati. Det säger Boryano Rickum, bibliotekschef i Tempelhof-Schöneberg, ett av biblioteken som har råkat ut för högerextrema attacker där böcker förstörs.

22 feb 2024 • 2 min

Internationellt

Högerextrem våg mot tyska bibliotek

Kritiska granskningar av högerextrema grupper och den gröna politikern Annalena Baerbocks självbiografi finns bland de böcker som har förstörts. Ett bibliotek i Berlin möter problemet genom att bjuda in författare förstörda böcker för att de ska få diskutera sina idéer.

15 feb 2024 • 2 min

Essä

Grattis på 60-årsdagen!

AI har funnits längre än många av oss har levt, ändå är det först nu som teknologin väcker upphetsad debatt. I stället för att bli skrämda borde vi se de grå vardagsnyttorna, skriver Lars Ilshammar.

14 feb 2024 • 7 min

Nyheter

"Vi är inga gränspoliser"

Göteborg är en av flera kommuner som har markerat mot förslaget om anmälningsplikt. Det har tagits väl emot bland personalen på biblioteken. ”Det känns skönt att vi står eniga”, säger Kristian Schultz, bibliotekarie i Göteborg.

13 feb 2024 • 2 min