Politik och retorik tema för läsfrämjandeträff
30 nov 2022 • 3 min
Vem ska läsa och varför? Det är frågor som lyfts när Läsrådet arrangerar träff för läsfrämjande i slutet av veckan.

Pamela Schultz Nybacka, Helya Riazat, Andreas Cervenka, Helene Öberg och Magnus Persson är några av deltagarna på läsfrämjandeträffen.
Under torsdagen och fredagen arrangeras Läsfrämjandeträffen, ett digitalt arrangemang. Årets tema är läsandets politik och retorik.
Läsfrämjandeträffen, som i år arrangeras för fjärde gången, riktar sig till organisationer, myndigheter och andra aktörer som arbetar läsfrämjande. Förutom kunskapsutbyte och synliggörande av goda exempel på läsfrämjande, är också tanken att de olika aktörerna har mycket att lära av varandra.
Frågorna som ställs under dagarna två är främst: Hur ser politiken ut vad gäller läsning? Hur definieras läsfrämjande? Vem ska läsa? Och varför?
Den 23 september förra året, på Bokmässan i Göteborg, presenterade den dåvarande kulturministern Amanda Lind nyheten om att ett läsråd skulle inrättas, med fokus på läsfrämjande insatser för barn och unga. Läsrådet är ett rådgivande organ under Kulturrådet.
– Eftersom Läsrådet har blivit som ett rådgivande organ inom Kulturrådet och att det var en så tydlig politisk åtgärd och läsfrämjande satsning att skapa ett läsråd, plus att Läsrådet för första gången är med och sätter själva programmet, tyckte vi att det var roligt att ha läsandets politik som tema, säger Nina Ström och fortsätter:

– Vi tittar närmare på vad som hände innan Läsrådet bildades, alltså de senaste hundra åren, när det kommer till politiska åtgärder och politisk retorik kring varför det är viktigt att läsa och varför vi läser för lite, varför vi läser fel saker eller vad det nu har varit, förklarar Nina Ström. Hon är handläggare för läsfrämjande på Kulturrådet, medarrangör för Läsfrämjandeträffen och ska själv leda ett samtal med författaren, psykologen och översättaren Jonas Brun på temat Vem är rädd för poesi?
Läsfrämjandeträffen blev digital under pandemin och arrangörerna har valt att fortsätta på den linjen. Nina Ström konstaterar att det har gjort träffen mycket bredare. Nu kan deltagare från hela landet, även från andra nordiska länder, enkelt vara med. Nära 900 personer är anmälda till arrangemanget som är gratis.
Journalisten och författaren Augustin Erba är programledare, guide, för de två halvdagarna som inleds efter lunch på torsdagen. Läsfrämjandeträffen inleds med att han samtalar med Läsrådets Magnus Persson, professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning, om läsandets historia.
Bland talarna märks även Andreas Cervenka, Jonatan Unge och Pamela Schultz Nybacka. En av de sista programpunkterna handlar om Läsrådets första rapport till regeringen. Läsrådet ska varje år lämna en rapport om sitt arbete och den första kommer att handla om utmaningar och möjligheter i samverkan för läsfrämjande. Rapporten kommer att presenteras i början av 2023.
– Jag tycker förstås att hela programmet är fantastiskt men om jag måste välja något så väljer jag paneldiskussionerna. Det är alltid roligt med samtal där man får höra olika ingångar och olika perspektiv, där man får frågor belysta från olika håll, säger Nina Ström.
En sådan paneldiskussion under Läsfrämjandeträffen 2022 är torsdagens debatt om skolbibliotek. Deltar gör Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening, Peter Fredriksson som är generaldirektör för Skolverket och Eric Haraldsson, skolbibliotekarie i Växjö. De två sistnämnda är båda med i Läsrådet.
Fredagens diskussion handlar om klass, om hur läsning kan överbrygga socioekonomiska klyftor. Medverkar gör rektorn på Järvaskolan, Helya Riazat, Fredrik Pettersson, verksamhetschef på ABF och Anna Lund som är professor i sociologi vid Stockholms universitet. Även Helya Riazat är ledamot i Skolrådet där Kajsa Ravin som också är generaldirektör för Kulturrådet, för övrigt är ordförande. Under rubriken Tillsammans gör vi skillnad kommer Kajsa Ravin att prata om Läsrådets första år och blicka fram emot 2023.
Senaste nytt

Prisas för uppsats om skolbibliotek – ”Finns stora luckor”
Skolbibliotekarien och studenten Peter Frövik gick bort 2024. Till hans minne har nu ett uppsatspris instiftats. Lovisa Thelander är den första mottagaren.
13 jun 2025 • 2 min

Replik: Dik fördömer det gränslösa våldet i Gaza
Ingen organisation kan kanalisera allt engagemang i alla frågor. Men tillsammans är vi i civilsamhället – trots enskilda ofullkomligheter – en verklig kraft att räkna med, skriver Dik:s förbundsordförande Anna Troberg.
12 jun 2025 • 3 min

Är biblioteken inkluderande på riktigt?
Okunskapen om rasism, hbtqi-fientlighet och hot på bibliotek är stor, anser motionärerna bakom fyra förslag som nyligen behandlades på Svensk biblioteksförenings årsmöte. Mer måste göras, anser de.
12 jun 2025 • 4 min

Nu skiter jag i mitt fackförbund!
Ett fackförbund fegar inte ur och slänger sig med tomma ord, skriver bibliotekarien Soledad Cartagena som lämnar Dik i protest mot agerandet kring Gaza.
11 jun 2025 • 2 min

När kriget kom till Solomiansky-distriktets bibliotek
Mycket där påminner om den ryska statsterrorn. Men på den fullskaliga invasionens 1197:e dag blev kriget mer påtagligt än någonsin på Solomiansky-distriktets bibliotek i västra Kyiv.
10 jun 2025 • 4 min

Färre platser på högskolan trots stort behov
Söktrycket till bibliotekarieutbildningarna i Borås är högre än på många år. Ändå har antalet platser minskat. ”Vi vill inte jobba gratis.”
10 jun 2025 • 2 min

Arbetet med gemensam e-plattform måste börja nu
KB har fått uppdraget att förbereda en gemensam plattform för utlåning av digitala medier. Om det ska lyckas bör folkbiblioteken påbörja arbetet redan nu, uppmanar SKR.
9 jun 2025 • 2 min

Värdet av läsning kan inte reduceras till nytta och mätbarhet
Det är bra med satsningar på skolbibliotek och läsfrämjande, men de kan inte bara handla om att höja elevers skolbetyg. Ett annat skäl till att läsa som sällan får plats i debatten är att det kan vara en livlina, skriver Tommy Bildström, ledamot i Statens kulturråds läsråd.
5 jun 2025 • 3 min

De sätter ord på kriget
Bokutgivningen i Ukraina domineras av den fullskaliga invasionen. Biblioteksbladet har pratat med en barnboksförfattare som skriver för barn om kriget, och med två poeter som har egen erfarenhet av att strida vid fronten.
4 jun 2025 • 6 min

Alternativ konferens vill bli en fest för biblioteken
Trots pausade biblioteksdagar blir det en nationell bibliotekskonferens nästa år. ”Behövligt att ändå samla Bibliotekssverige.”
3 jun 2025 • < 1 min

”Biblioteken kommer att få göra statens arbete”
När Statens servicecenter stänger kontor kommer någon annan att behöva göra statens uppgifter på den orten, varnar Sveriges Kommuner och Regioner. Bland annat biblioteken.
2 jun 2025 • 1 min

Kriget försvårar skrivandet för Ukrainas mest kända författare
Andrej Kurkov är Ukrainas internationellt mest kända samtida författare. Rysslands invasion fick honom att sluta skriva. När han nu börjat igen söker han ögonblicken då det inte känns omoraliskt att ägna sig åt fiktion.
30 maj 2025 • 6 min
0 kommentarer