Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
16 dec 2019 • 2 min
Bättre lagskydd för kulturen, kräver företrädare för 17 kulturinstitutioner i en debattartikel. Men Svensk biblioteksförening valde att inte skriva under.

För att säkerställa den offentligt finansierade kulturen kräver företrädare för 17 kulturinstitutioner i Sverige en utredning som ska undersöka kulturen kan få starkare lagskydd.
Debattartikeln publicerades på måndagen i Dagens Nyheter. Men Svensk biblioteksförening valde att inte skriva under.
– Vi fick möjlighet att skriva under, men vi tycker att det som efterlyses redan finns. Det finns redan skrivningar om kulturell frihet, åsiktsfrihet och yttrandefrihet i grundlagen, säger Johanna Hansson, ordförande i föreningen.
Debattartikelförfattarna – bland andra Svensk biblioteksförenings förre ordförande Calle Nathanson, numer vd för Folkets hus och parker – lyfter händelser där kulturen har använts som slagträ eller blivit en symbolfråga i den politiska debatten. Exempelvis Sölvesborg där det under kort tid har ”fattats en rad uppmärksammade beslut” som bland annat ska styra kommunens inköp av konst. Ändringar i biblioteksplanen som det politiska styret i kommunen har drivit har också uppmärksammats.
Läs mer: Turerna kring den ändrade biblioteksplanen i Sölvesborg
Exemplet i Täby lyfts också fram i debattartikeln. Där ville en lokalpolitiker från Sverigedemokraterna stoppa ett författarbesök på biblioteket för att det handlade om normkritik.
Personerna bakom debattartikeln skriver att principen att politiker ska hålla sig på en armlängds avstånd från tjänstemän är satt ur spel på flera håll. Därför efterlyser de en utredning om ytterligare lagstiftning, då frågan om kulturens integritet har kommit i nytt ljus.
Visst finns det enskilda fall där dessa värden utmanas ordentligt, medger Johanna Hansson.
– Det är inte så att vi ser att vi inte kan göra något, men vi ser inte just nu att det behöver ändras något i lagstiftningen, säger hon.
– Det finns situationer i kommuner där detta ställs på sin spets. Men då behöver vi reagera i de enskilda fallen och det kan vi göra utefter de lagar som finns.
I somras skrev exempelvis Svensk biblioteksförening en debattartikel om förändringarna som var på gång i biblioteksplanen i Sölvesborg.
Även om det förekommer övertramp och testande av gränser i kommuner påpekar Johanna Hansson att de exempel som artikelförfattarna radar upp är av olika natur. Det som hände i Täby handlade om en enskild politiker som gick ut med något som partiet inte stod bakom.
– Det är viktigt att hålla koll på de principiella frågorna. Sedan kan det finnas enskilda politiker eller tjänstemän som klantar till sig, det händer i alla partier.
Men det är viktigt att vara vaksam, fortsätter hon.
– Vaksam på de här frågorna som diskuteras på ett sätt som vi inte känner igen. Det händer att kulturfrågorna bli slagträ och symbolfrågor för politiska partier.
Då är det viktigt är att reagera starkt.
– Då gör vi det utefter de lagar som finns, i det här läget behöver vi inte hitta på ny lagstiftning.
Storbritannien har ett "year of reading" där läsning kopplas ihop med musik, idrott, mat, familj och annat som ägnas mycket tid. Kanske kan alla som stod bakom läslovet och kampanjen för bemannade skolbibliotek samlas för ett sådant år för Sverige, skriver Helene Öberg.
6 mar 2026 • 2 min
En stor andel av landets folkbibliotek fortsätter leva under knappa förhållanden, visar Biblioteksbladets årliga enkätundersökning. Var är pengarna? Kulturministern hänvisar till att ansvaret vilar på kommunerna och avböjer intervju.
5 mar 2026 • 4 min
Biblioteksbladet årliga enkät till folkbibliotekens chefer visar en sektor där hälsoläget inte alltid är på topp. Därför har vi många frågor till politiker – som ofta väljer taktiken att hålla tyst.
4 mar 2026 • 2 min
Resurser saknas, kompetens måste höjas och digitaliseringen öka. Det är några av slutsatserna i den senaste rapporten från Rådet för skydd av kulturarv.
3 mar 2026 • 2 min
I höstas stoppades utdelningen av Collijnpriset, uppkallat efter Isak Collijn som var riksbibliotekarie i början av 1900-talet. Orsaken var misstankar om att han sympatiserade med den nazistiska ideologin. Allt tyder på att det verkligen var så.
28 feb 2026 • 4 min
Nyexaminerade skolbibliotekarier får ofta sitt första jobb som ett utvecklingsuppdrag utan ramar, mandat eller stöd. När organisationen saknas blir anställningen en ersättning för ledarskap – och verksamheten börjar om varje gång någon slutar.
25 feb 2026 • 3 min
Kriminalvården JO-anmäldes av en intagen som i mer än ett halvår saknat tillgång till böcker. JO är starkt kritisk och menar att biblioteket var stängt alldeles för länge.
24 feb 2026 • 2 min
Dokumentärfilmen "The Librarians" har blivit en succé. Många svenska bibliotek har redan visat den och nu är det dags för biblioteken i Bergs kommun att bjuda in till visning och samtal i Hoverbergs bygdegård.
23 feb 2026 • 2 min
Elisabeth Aquilonius är ny stadsbibliotekarie i Stockholm. "Det är viktigt att vi fortsätter att utveckla arbetet med att vara en stabil och trovärdig plats för samtal."
20 feb 2026 • 2 min
För den som söker jobb kan det verka avlägset, men prognosen om arbetsmarknaden för bibliotekarier stämmer, skriver Johanna Alm Dahlin, utredningsansvarig på DIK.
19 feb 2026 • 3 min
Trots att biblioteken deras viktiga roll blir det allt svårare för Ukrainas bibliotekarier att utöva sitt yrke. ”Kvalificerade medarbetare lämnar sektorn och yrket åldras katastrofalt", skriver den ukrainska biblioteksföreningen i ett öppet brev till landets folkvalda.
18 feb 2026 • < 1 min
Många kvinnor vittnar om att Booktok-genren Dark Academia ger utrymme för styrka, värdighet och agens. Det handlar inte om eskapism, utan om att återta ett inre språk som ofta saknas i vardagen, skriver Vexa Nightbloom.
16 feb 2026 • < 1 min
0 kommentarer