Få "library lovers" i Sverige

I en ansats att lyfta biblioteksfrågorna har organisationen Public Libraries 2030 utmanat EU-parlamentariker att bli en biblioteksälskare, en "library lover". I Sverige är det bara en politiker som har antagit utmaningen.

– Biblioteken är en viktig del av mitt liv. Jag växte upp med bokbuss och har studerat, lyssnat på musik, sett på filmer på bibliotek och på senare år gått dit med mina barn. Det finns all anledning att lyfta biblioteksfrågorna och diskutera hur alla, även unga, ska få tillgång till litteratur och information.

Det säger Malin Björk (V) som alltså är den enda Europaparlamentsledamoten i Sverige som antog utmaningen. I Danmark har tre EU-parlamentariker antagit utmaningen genom att stå värd för ett möte på ett valfritt folkbibliotek och berätta om vad de gör för biblioteken. I Finland finns sex ”library lovers” bland EU-parlamentarikerna. I Estland två, Lettland sex och Litauen tre. Och i Sverige alltså bara en.

MEP Library Lovers (där MEP står för Member of European Parliament) beskrivs som en samling parlamentariker i EU med en gemensam passion för bibliotek. Bakom idén står organisationen Public Libraries 2030 som skrev till alla parlamentariker och ställde frågan om de ville ställa upp och kalla sig ”library lover”. Det innebär att man skriver under på att bibliotek bidrar till läskunnighet, bidrar till civilsamhället och till att utjämna ojämlikhet, försvarar rätten till kunskap och främjar författare och läsning för nöjes skull.

Därför är det bra att stämma i bäcken och slå fast att biblioteken har ett uttalat uppdrag att vara en inkluderande plats. Både fysiskt och när det gäller litteratur.

– Biblioteken är en del av pusslet som måste till, säger Malin Björk.

Som vänsterpartist ser hon stora risker med de högerextrema krafter som har lett till att böcker plockas bort från hyllorna i USA, men även i vissa europeiska länder.

– Det är tragiskt att hbtqi-böcker plockas bort. Jag lever själv i en regnbågsfamilj och det här är ett sätt att osynliggöra våra familjer. Och det kan börja med en grej, men man ska inte tro att att de stannar vid en fråga. Därför är det bra att stämma i bäcken och slå fast att biblioteken har ett uttalat uppdrag att vara en inkluderande plats. Både fysiskt och när det gäller litteratur.

Biblioteken styrs inte på EU-nivå, och det är som det ska tycker Malin Björk. Men när individers rättigheter kränks och det är en del av politiska händelseförlopp är det ändå något som är viktigt att uppmärksamma, säger hon.

– Det får inte gå obemärkt förbi. Det är människor, vars rättigheter man trampar på. Om det skjuts åt sidan blir de osynliga. Därför är det viktigt att reagera varje gång och diskussionen måste föras även på EU-nivå.

Generellt tycker Malin Björk att de inom parlamentet brukar vara snabba på att uppmärksamma händelser som strider mot mänskliga rättigheter och demokrati. Hon har själv varit vice ordförande i en partiöverskridande grupp som arbetar för hbtqi-rättigheter. Motsvarande grupp finns även för antirasism.

– De som är slöa och lite saktfärdiga tycker jag är Kommissionen. Det tog till exempel jättelång tid innan de agerade mot Ungern.

I Ungern har en lag införts som ska skydda barn från litteratur om hbtqi-frågor. Successivt har även inskränkningar införts av public service och fria medier. Det har lyfts inom EU, men det har dröjt och Ungern stretar emot. Det är en brist hon ser inom EU, att det saknas verktyg för att sätta press på länder som inte följer de demokratiska spelreglerna.

– Man bör inte få trampa på yttrandefriheten hur som helst. Det har visat sig att EU har ganska svaga muskler.

Malin Björk ställer inte upp i till årets val till Europaparlamentet. De två mandatperioder som hon har suttit i parlamentet är tillräckligt, tycker hon. För Vänsterpartiet kandiderar i stället förre partiledaren Jonas Sjöstedt och Hanna Gedin.

Tror du att din (/dina) efterträdare kommer att ta stafettpinnen som library lovers?

– Ja, jag tror att de är givna kandidater. Annars får de en påringning av mig.