Politiken fortsätter att förskräcka

Valet närmar sig och nästan var tredje bibliotekschef befarar det ska leda till politiska förändringar som går ut över deras verksamhet. "Det finns en allmän attitydförändring i samhället".

Om drygt tre veckor kan många kommuner stå med ett nytt politiskt styre. En enkätundersökning som Biblioteksbladet gjorde i våras visar att det finns en oro bland många bibliotekschefer för ett förändrat politiskt styre.

Majoriteten av de svarande är dock inte oroliga. Anledningarna skiftar. Flera bedömer att det finns en bred politisk samsyn kring bibliotekets verksamhet. ”Biblioteket prioriteras högt inom samtliga politiska partier”, konstaterar en bibliotekschef i östra Svealand.
Andra menar att de inte har anledning till oro eftersom en politiskt styrd organisation helt enkelt har att följa vad de valda politikerna beslutar. ”Kommuninvånarna bestämmer riktningen i demokratiska val. Det får vi rätta oss efter.”

I en kommun i Svealand finns ingen oro ”i nuläget”, men bibliotekschefen ser utvecklingen i Sölvesborg som ett avskräckande exempel. Samma uttryckliga fundering delas av chefen i en medelstor kommun i Götaland. ”Viss oro för ökad politisk styrning såsom skett i andra kommuner som Sölvesborg.”
Bland de som är oroliga pekar flera ut risken för just ökad politisk styrning. Några nämner specifikt Sverigedemokraternas eventuella inflytande. En använder epitetet ”nyssnazisterna”, som ibland används om SD i sociala medier. Personen bekräftar för Biblioteksbladet att det är partiet som åsyftas. Om de får makt tror hen att de ”kommer att politisera kulturen på ett sätt som står i direkt motsättning till vårt uppdrag”.

Värnamos kulturchef och tillförordnade bibliotekschef Lars Alkner ser inga direkta risker för politisk inblandning i bibliotekets verksamhet, trots att han svarat ja på frågan i enkäten.
– Vi har en självständig kulturförvaltning med en själv­ständig kulturnämnd. I nämnden upplever jag ett väldigt stöd från samtliga partier för biblioteksplanen och för vad som är politikens roll, säger han.
Samma sak gäller för kommunens inköp av konst. Där har man i Värnamo beslutat att minska politikernas möjlighet att ha alltför konkreta synpunkter genom att principen om armlängds avstånd är inskriven i policyn. Lars Alkners oro gäller i stället på generell nivå. Han ser en vilja till ökad detaljstyrning från flera politiska inriktningar.
– Man vill lägga sig i och styra utbudet inom konst, kultur och bibliotek. En sådan utveckling kan ske här också, ingen kommun är immun, men just nu ser jag inte de tendenserna i Värnamo.
Lars Alkner lyfter också att frågan om åsiktsmässig inblandning på kultur- och medieområdet är större än vad ett val kan resultera i.
– Det finns en allmän attitydförändring i samhället som även gäller till exempel utbudet i public service. Det är delvis samma debatt. Det är också lätt att man går och är lite blind för inriktningen så länge man själv tycker att den är god och reagerar först när man tycker att den blir farlig. Man kanske inte ser att inriktningen är politisk så länge man själv håller med om den. Därför behöver man se till att sådant som biblioteksplan och nämndmål håller även om det kommer ett styre som går emot vad man själv tycker, att man planerar för sämre tider.

Bollnäs kommun styrs av en bred koalition mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet och det lokala Bollnäspartiet. Bibliotekschefen Peter Hirseland är en av dem som menar att valresultatet kan påverka bibliotekets verksamhet.
– Ja, självklart. Olika partier har olika kultursyn och är olika intresserade av kulturen, både som verksamhet och när det gäller vilken roll den ska ha i samhället. I vissa fall upp­fattar jag det som att partiernas uppfattning nästan står i motsättning till hur vi tolkar bibliotekslagen, och det kan leda till problem av olika slag.

Peter Hirseland vill inte peka ut några särskilda partier utan säger att alla har möjlighet att påverka.
– Det hänger ihop med samhällsutvecklingen. Men jag är mer orolig för vad olika majoriteter skulle kunna göra nationellt, det kan till exempel vara ganska avgörande vem som blir kulturminister.
Har kulturen blivit mer politiserad över tid?
– Ja det tycker jag, det är lite av ett ideologiskt slagfält ibland. Det handlar också om sanningsbegreppet. I en tid där det blir viktigare att vara källkritisk och förhålla sig till korrekt information, vilket är bibliotekets uppdrag i högsta grad, upplever jag att det pågår en kamp om tolkningen av sanningen. Samma fakta kan tolkas olika utifrån vilka politiska mål den som tolkar har, säger Peter Hirseland.

Fotnot: Arikeln publicerades i Biblioteksbladet nummer 2, Det politiska numret.

Text: Kolbjörn Guwallius