Privatisering utan stor betydelse för framtiden
21 okt 2020 • 2 min
Bibliotek på entreprenad väcker oro. Men kommuners ekonomi, ambitionsnivå och bibliotekssfärens förmåga att formulera sin betydelse har minst lika stor – eller större – betydelse för folkbibliotekens utveckling, konstaterar författarna till en ny rapport.

Att samtliga folkbibliotek i Nacka kommun öster om Stockholm sedan drygt ett och ett halvt år drivs av företag har väckt uppmärksamhet och oro.
Men privatiseringstrenden är inte stark, konstaterar Karin Wedberg Spade och Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans som på Svensk biblioteksförenings uppdrag har sammanställt en rapport om folkbibliotek på entreprenad.
De konstaterar att 19 av Sveriges 290 kommuner har folkbibliotek som inte drivs i egen regi. Vanligast är att driften av enstaka filialer överlåtits till en förening eller stiftelse.
Exemplet Nacka är alltså ett undantag – i synnerhet sedan biblioteket i Hällefors återkommunaliserades förra hösten efter nästan 30 år i privat regi.
Själva driftsformen är inte heller den enskilda faktor som på kort sikt kommer att orsaka förändringar i bibliotekssfären, enligt författarna. De pekar istället på kommunsektorns generellt ansträngda ekonomi – påtaglig redan innan pandemin bröt ut och knappast mindre allvarlig på sikt – och hur den kan påverka kommunernas förmåga och ambitionsnivå när det gäller biblioteksdrift.
– Man behöver växla upp och se bortom bolagsformer till vilka idéer det är som förs in i det totala systemet, sa Åsa Plesner när rapporten presenterades under en direktsändning på Facebook på onsdagsförmiddagen.
Om kommunernas situation leder till att fler privata utförare släpps in i bibliotekssfären kan följden bli bortrationaliseringar av bibliotekariers kunskap och biblioteksrummens funktion som offentliga miljöer, varnar rapportförfattarna.
Dessutom finns risken att enskilda aktörer bereds olämpligt framskjutna och gynnsamma positioner. Som exempel lyfts USA där företaget LS&S, som tidigare endast var leverantör av mjukvara och katalogiseringssystem, sedan slutet av 90-talet tagit över driften av många bibliotek i landet.
– Det flyttar kunskap och makt från den offentliga sfären till privata företag. Det är en maktförskjutning som det är värt att titta mer på, sa Åsa Plesner vid presentationen.
Svensk biblioteksförening lät för tio år sedan göra en liknande genomlysning av fenomenet privat drift av bibliotek. Följden blev ett styrelsebeslut om att inte ta ställning i frågan med motiveringen att föreningens mål om att alla människor ska ha god och likvärdig tillgång till biblioteksservice av god kvalitet, inte stod eller föll med driftsformen. Istället betonades vikten av bra upphandlingar och att avtalet med en entreprenör måste vara utformat så att verksamheten lever upp till bibliotekslagens mål och Unescos folkbiblioteksmanifest.
Föreningens nuvarande styrelse kommer att ägna sig åt den nya rapporten vid sina strategidagar 19–20 november. Ordförande Johanna Hansson vill inte föregripa diskussionen och avböjer därför att spekulera i om rapporten kommer att leda till ett nytt ställningstagande.
Senaste nytt
Efterlyser samtal om framtida Wlic – ”En rejäl utmaning”
Bra att det inte blir något Wlic i Dubai, säger Helene Öberg. Nu efterlyser hon en diskussion om hur villkoren bör se ut för framtida arrangörer. Men det är ingen lätt fråga, då den årliga konferensen utgör en viktig inkomst för Ifla.
4 okt 2023 • 2 min

Wlic i Dubai inställt
Biblioteksfederationen Ifla har fått hård kritik för beslutet att förlägga nästa års världskongress till Förenade Arabemiraten. Nu har landet dragit tillbaka sitt erbjudande att genomföra arrangemanget.
3 okt 2023 • < 1 min

Rektorer kritiska till riktade bidrag för skolbibliotek
Skollagen ska ändras så att kraven på bemannade skolbibliotek blir tydligare, meddelar regeringen. Men rektorerna är skeptiska till ändringen.
3 okt 2023 • 2 min

Hotet mot bibliotekens demokratiska uppdrag
En stark polarisering i samhället kastar en mörk skugga över bibliotekets verksamhet. Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie i Malmö, pekar på tre lokala exempel och lyfter vilka förändringar han ser för biblioteket i ett allt hårdare samhällsklimat.
3 okt 2023 • 2 min

Poesi som höjer rösten och farväl till autofiktionen
Hur ser tendenserna i skönlitteraturen ut? Biblioteksbladet pratar litterära trender med Sorin Masifi, Ingrid Elam och Lina Wolff.
2 okt 2023 • 11 min

Den judiska kulturen tar plats på bokmässan
Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.
29 sep 2023 • 3 min

Så kan biblioteken använda digital teknik
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min

Framtid, litteratur och ny teknik i fokus på Bokmässan
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min

Årets främsta läsupplevelser – bland bibliotekarierna
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min

Var tionde folkbibliotekarie utsatt för politiska påtryckningar
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min

AI-frågor till biblioteken
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
0 kommentarer