Bibliotek på entreprenad väcker oro. Men kommuners ekonomi, ambitionsnivå och bibliotekssfärens förmåga att formulera sin betydelse har minst lika stor – eller större – betydelse för folkbibliotekens utveckling, konstaterar författarna till en ny rapport.

Att samtliga folkbibliotek i Nacka kommun öster om Stockholm sedan drygt ett och ett halvt år drivs av företag har väckt uppmärksamhet och oro.

Men privatiseringstrenden är inte stark, konstaterar Karin Wedberg Spade och Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans som på Svensk biblioteksförenings uppdrag har sammanställt en rapport om folkbibliotek på entreprenad.

De konstaterar att 19 av Sveriges 290 kommuner har folkbibliotek som inte drivs i egen regi. Vanligast är att driften av enstaka filialer överlåtits till en förening eller stiftelse.

Exemplet Nacka är alltså ett undantag – i synnerhet sedan biblioteket i Hällefors återkommunaliserades förra hösten efter nästan 30 år i privat regi.

Själva driftsformen är inte heller den enskilda faktor som på kort sikt kommer att orsaka förändringar i bibliotekssfären, enligt författarna. De pekar istället på kommunsektorns generellt ansträngda ekonomi – påtaglig redan innan pandemin bröt ut och knappast mindre allvarlig på sikt – och hur den kan påverka kommunernas förmåga och ambitionsnivå när det gäller biblioteksdrift.

– Man behöver växla upp och se bortom bolagsformer till vilka idéer det är som förs in i det totala systemet, sa Åsa Plesner när rapporten presenterades under en direktsändning på Facebook på onsdagsförmiddagen.

Om kommunernas situation leder till att fler privata utförare släpps in i bibliotekssfären kan följden bli bortrationaliseringar av bibliotekariers kunskap och biblioteksrummens funktion som offentliga miljöer, varnar rapportförfattarna.

Dessutom finns risken att enskilda aktörer bereds olämpligt framskjutna och gynnsamma positioner. Som exempel lyfts USA där företaget LS&S, som tidigare endast var leverantör av mjukvara och katalogiseringssystem, sedan slutet av 90-talet tagit över driften av många bibliotek i landet.

– Det flyttar kunskap och makt från den offentliga sfären till privata företag. Det är en maktförskjutning som det är värt att titta mer på, sa Åsa Plesner vid presentationen.

Svensk biblioteksförening lät för tio år sedan göra en liknande genomlysning av fenomenet privat drift av bibliotek. Följden blev ett styrelsebeslut om att inte ta ställning i frågan med motiveringen att föreningens mål om att alla människor ska ha god och likvärdig tillgång till biblioteksservice av god kvalitet, inte stod eller föll med driftsformen. Istället betonades vikten av bra upphandlingar och att avtalet med en entreprenör måste vara utformat så att verksamheten lever upp till bibliotekslagens mål och Unescos folkbiblioteksmanifest.

Föreningens nuvarande styrelse kommer att ägna sig åt den nya rapporten vid sina strategidagar 19–20 november. Ordförande Johanna Hansson vill inte föregripa diskussionen och avböjer därför att spekulera i om rapporten kommer att leda till ett nytt ställningstagande.

Läs mer › Biblioteket i Hällefors tillbaka i kommunal regi

Läs mer › Kurvorna har vänt uppåt efter privatiseringen