Bytte socialtjänsten mot biblioteket

Efter 15 år i socialtjänsten började Gabriella Andersson för tre år sedan att utbilda sig till bibliotekarie. Nu tar hon examen. ”Jag har fått en djupare förståelse för bredden i det här yrket.”

Efter sin socionomexamen 2006 har 40-åriga Gabriella Andersson jobbat med försörjningsstöd, barn och unga, som kurator inom psykiatrin och till sist som LSS-handläggare på socialtjänsten i hemstaden Borås.

– Till slut kunde jag inte längre stå för hur socialtjänsten och psykiatrin fungerar som organisationer. Jag var tvungen att ta beslut som stred mot min övertygelse.

Hon syftar särskilt på rollen som handläggare av LSS, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Samhällets insatser på det området har minskat på senare år.

– Jag kände att jag gärna vill jobba med människor, men inte med lika stort ansvar för beslut som rör deras liv.

När hon bestämde sig för att börja studera på nytt tänkte hon igenom vad hon egentligen uppskattade med yrket som socionom och om det fanns någon utbildning som matchade det.

– Då landade det i bibliotekarie just för att man jobbar med människor och att det blir en blandning av möten med folk och visst administrativt arbete – en omväxling jag gillar. Samtidigt blir det inte de här tunga besluten.

Hon tillägger att en god vän är bibliotekarie och att hon genom henne också var införstådd med vad yrket innebär.

Biblioteksbladet talar med Gabriella Andersson dagen innan hon ska ta sin examen. Hon har ytterligare några dagar på sig att bli klara med sin kandidatuppsats om vetenskaplig publicering inom humaniora, som hon skriver ihop med en studiekamrat.

– Vi jämför Göteborgs och Lunds universitet som har olika modeller för att fördela forskningsmedel. Vi undersöker om det påverkar hur de publicerar och vilka publiceringstyper och språk de väljer.

Djupare förståelse för bredden i yrket

I sluttampen av utbildningen konstaterar hon att de insikter hon fått om bibliotekarierollen ganska väl stämmer med det hon förväntade sig när hon påbörjade studierna för tre år sedan.

– Men jag har fått en djupare förståelse för bredden i yrket. Tidigare hade jag till exempel inte koll på att man kan jobba mer inriktat med vetenskapliga publikationer och bibliometri, vilket jag har fått upp ögonen för och tycker är mest intressant.

Hon säger att många tycker att utbildningen är för teoretisk, en uppfattning hon inte delar.

– Den ger en bra grund oavsett vilken inriktning man vill ta sedan. Det praktiska kan man lära sig på plats.

Med sina 40 år är hon betydligt äldre än de flesta andra på utbildningen och det var något som oroade henne till en början.

Jag var lite nervös över att man får svårare att lära sig med åldern, men det har varit tvärtom. Jag tar till mig studierna bättre och är bättre på att analysera och diskutera.

Några planer på att kasta sig direkt ut i en ny jobbkarriär har hon inte. I stället hoppas hon få ägna ytterligare tre år åt studier på mastersnivå i informationsvetenskap med inriktning på digitala miljöer.

– Framöver vill jag helst jobba inom den akademiska världen på ett forskningsbibliotek på en högskola eller ett universitet, eller inom utbildningen. Då tänker jag att en masterutbildning ger bättre förutsättningar att få den typen av arbete.

Socionomer är samtidigt en yrkesgrupp som flera folkbibliotek knyter till sig. Det är inte långsökt att tänka sig att Gabriella Anderssons bakgrund kommer att få bibliotekschefer att ringa och erbjuda jobb.

– Det är en tanke som har slagit mig och jag är inte främmande för det. Men just nu vill jag fortsätta studera.

Läs också
›› Emily, blivande bibliotekarie: ”Jag är lite av en optimist”
›› Brist på erfarna bibliotekarier