Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
23 feb 2021 • 4 min
Utanförskap har både tydliggjorts och förstärkts av pandemin. Daniel Forsman, stadsbibliotekarie i Stockholm, vill använda de berättelser som har framträtt i krisen för att konkretisera bibliotekens betydelse inför beslutsfattarna.
Året under pandemin har varit "oerhört intensivt", säger Daniel Forsman.
Vid en dator som får användas i 30 minuter åt gången sitter en biblioteksbesökare och deltar i en digital begravning. På en annan plats i staden börjar ungdomar hänga runt biblioteket för att nå det trådlösa nätverket för att kunna delta i distansundervisning.
Biblioteken blev under pandemin ännu viktigare för vissa människor. Och det är berättelser som dessa som Daniel Forsman vill föra vidare till politiker och andra beslutsfattare, för att tydliggöra bibliotekens betydelse.
För om biblioteken ska ha en roll i kris eller vara en del av totalförsvaret måste de kommunicera aktivt till politiker och andra förvaltningar om sin betydelse.
Vi har lärt oss mycket och vi är bättre rustade nu
I Stockholms stad har politikernas stöd och självklara inställning till biblioteken som samhällsviktig verksamhet varit avgörande under pandemin, säger Daniel Forsman, väl medveten om att det inte ser likadant ut i alla kommuner.
Folkbiblioteken utgör självklart en samhällsviktig verksamhet, tycker han. Även om Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) inte har med biblioteken som samhällsviktig funktion på listan i sin rekommendation till kommunerna anser han MSB:s beskrivning inkluderar biblioteken.
– För mig är det uppenbart att bibliotekets uppdrag att bidra till information och fri åsiktsbildning, men också till kultur och läsfrämjande, har en viktig roll när det gäller att upprätthålla grundläggande värden och behov som finns i samhället, säger Daniel Forsman.
– Sverige vilar på att vi är ett öppet samhälle med öppna samhällsfunktioner. Det allmänna biblioteksväsendet är en av dem och vi upprätthåller definitivt grundläggande behov och värden.
Trots att den politiska ledningen i Stockholm alltså slog fast att biblioteken var samhällsviktiga följde de ändå MSB:s rekommendationer. Detta ledde till att biblioteken höll öppet så lång det var möjligt, men att personalen inte prioriterades för snabbprovtagning. Det gjorde endast de yrkesgrupper som pekades ut av MSB. Men sedan Biblioteksbladet lyfte frågan med kulturborgarråd Jonas Naddebo (C) erbjuds en del av bibliotekspersonalen snabbtester.
– Vi fick till stånd att våra biblioteksvärdar och it-värdar fick tillgång till snabbtestning. Det var jättebra utifrån det ansträngda läget som var. Vi argumenterade att de möter många människor och arbetar i ett utsatt läge. Samt att de är viktiga för att kunna hålla biblioteken öppna.
Med på listan över Stockholms stads 1 500 anställda, utöver personal i vård och omsorg, som fick tillgång till snabbtestning, finns nu 41 biblioteksanställda.
Pandemiåret har varit tufft för alla bibliotek. Även för Stockholms stadsbibliotek och Daniel Forsman.
– Det har varit oerhört intensivt för oss alla och även för mig, man känner ju ansvaret för personalen som vilar på en, säger han.
– Vi hade tidigt en medarbetare som gick bort i covid. Det var en tuff period för organisationen.
I början av april blev Erik Ahlsén, 36 år, sjuk i covid-19. Han arbetade på Bromma bibliotek och avled några veckor efter insjuknandet.
– Det var sorg och oro. Det blev snabbt fokus på att gå in och stötta organisationen. Att ge stöd till de närmsta kollegorna att hantera situationen, säger Daniel Forsman.
Han kommer ihåg hur han först tänkte ”hoppas det inte blir fler”. Statsministern informerade på tv om att pandemin skulle påverka våra liv länge.
– När Erik gick bort var det i ett läge när ingen riktigt visste omfattningen och hur vi skulle arbeta för att begränsa smittan. Det var veckor som var väldigt stormiga i hela samhället.
Tidigt förra våren ifrågasatte Daniel Forsman om biblioteksväsendet var redo för att vara en del av totalförsvaret, så som det föreslås i den nationella biblioteksstrategin. Till Biblioteksbladet sade han: ”I ljuset av den här krisen tror jag att biblioteksväsendet allvarligt behöver fundera igenom om det är en roll man klarar av att ta.”
Han hänvisade bland annat till inlägg i sociala medier där bibliotekspersonal gav uttryck för sin oro genom att sprida spekulationer.
Hur ser han på det i dag?
Nästan ett år senare imponeras han över bibliotekens förmåga att anpassa sig och vara relevanta i krisen och kallar den ”helt fantastisk”.
– Vi har lärt oss mycket och vi är bättre rustade nu än för ett år sedan.
Men om biblioteken ska vara del av totalförsvaret behöver den bilden konkretiseras, tycker han.
– Det är lätt att säga att biblioteken ska ta den här platsen i totalförsvaret utan att ha tänkt igenom konsekvenserna. Exempelvis med en sådan kris som vi har gått igenom nu med stor oro och ingen riktig beredskap.
– Om det skulle regna bomber över Stockholms stad, skulle vi då få människor att gå till arbetsplatsen? Man bör nog tänka igenom vad man menar. Jag vet inte riktigt vad totalförsvaret innebär. Men det tycker jag att vi ska utforska.
Och delningarna i sociala medier ser Daniel Forsman tillbaka på som grundat i ett slags välvilja att dela med sig.
– Det är helt naturligt, det är ett sätt att bidra till att problematisera. Det var mer spekulation i hela samhället då. Allt det har stabiliserats i takt med att Folkhälsomyndigheten har blivit mer konsekvent i sitt arbete när det gäller rekommendationer.
Jag vet inte riktigt vad totalförsvaret innebär. Men det tycker jag att vi ska utforska.
Men för att ta plats som samhällsviktig funktion i samhället så måste beslutsfattare återkommande informeras om bibliotekens roll, enligt Daniel Forsman.
– Det ligger i vårt intresse att vara väldigt aktiva.
Som exempel tar han de offentliga datorerna som många gånger bara finns på biblioteken.
– Här har vi en samhällsutmaning. Det kanske inte är rimligt att det bara finns tillgång till 400 datorer i Stockholms stad och att alla de finns på bibliotek. Vi har drivit det stenhårt i varenda rapport vi skriver.
Och återigen är bibliotekens roll för människor i utanförskap en viktig del.
– Här tror jag att biblioteken har väldigt goda möjligheter att använda berättelserna och erfarenheterna för att rekonstruera biblioteken för beslutsfattare som på vissa håll har en syn på biblioteket som de kanske inte har besökt på väldigt länge.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer