Hon vill knyta ihop Europas bibliotek

Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”

Axiell har sitt huvudkontor i Lund, det är där företagets nya vd tar emot. Bolaget håller till på sjätte våningen i ett grått betongbygge i Ideon Science Park.

I januari i år tillträdde Maria Wasing tjänsten som ny vd för Axiell. Hon kom först in i Axiell-världen via en plats i styrelsen och ett år senare, 2015, blev hon ny kommunikations- och marknadschef. Tidigare i sitt yrkesliv har hon haft ledande roller inom marknadsföring, kommunikation, försäljning och partnerstrategi på olika it-företag.

När hon växte upp var Maria Wasing mycket på biblioteket i Huddinge. Hon minns den tidens lånekort och hur det blippade när bibliotekarien drog det i en läsare.

En relation till läsning och lärande har hon alltid haft och hon drar paralleller till det företag hon i dag leder.

Det är hennes första vd-jobb och hon konstaterar att förändringen hon nämnde nyss börjar med henne och hennes roll.

– Jag vill påverka vart Axiell ska som bolag, vad vi ska göra för våra kunder och förändra det vi kan förändra i världen.

Hon understryker att hon ”bara” kan förklara vad hon vill att Axiell ska göra och sedan är det upp till kollegorna att bestämma sig för om de vill vara med eller inte.

– Sedan har vi vuxit väldigt mycket via förvärv och när man kommer ut till kontoren så är de lite olika sinsemellan. Ibland kan jag få en rak fråga: Varför har ni inte gjort mer? Och det tycker jag är en ganska härlig fråga. Det betyder att de bryr sig, att de vill vara med i Axiellgruppen men att vi inte har gjort det tillräckligt bra ännu. Men de frågorna får man bara om man är på plats, det kommer inte på ett Teams-möte.

Alla intrångsförsök gör att vi måste ha en konstant beredskap. Vi lever med en ständig oro.

– Tidigare har det varit väldigt regionalt. Vi har haft ett bolag i Sverige som har skött sig själv och så har det funnits ett i Finland, ett i Frankrike och så vidare. Nu går vi mot att knyta ihop biblioteks-Europa i en lösning. Vi är först i världen med att utveckla den typen av produkt.

Hon är en rastlös själ, det erkänner hon, men hon säger att hon internt ”försöker lyssna mer än hon pratar”. Helst skulle hon önska att produktutvecklingen skulle gå ännu snabbare, men det som sker nu innebär en stor förändring för bolaget.

Maria Wasing pratar mycket om vikten av att knyta samman arkiv, museer, specialbibliotek och folkbibliotek. På museisidan har Axiell mer än 800 miljoner objekt i sina databaser och hennes önskan är att det innehållet ska kunna delas mellan institutionerna.

– Det handlar om bra och genomarbetat samhällsinnehåll som vi alla gemensamt äger. För mig är det viktigt, jag tycker att vi hellre ska gå dit och titta än att ställa frågan till Open AI.

Sommaren 2021 drabbades Axiell av en hackerattack som påverkade över 50 bibliotek och för någon månad sedan slogs Kalmar kommuns it-system ut i en annan hackerattack. Maria Wasing säger att Axiell ser intrångsförsök i sin yttre brandvägg varje sekund.

– Bara sedan januari har vi haft åtta miljoner försök, försök som vi har motat bort. Frågan finns högt upp på vår agenda och vi vet att det här kommer att fortsätta. Det är också där vi gör våra investeringar på it-sidan. Det kostar pengar för oss att bygga upp och underhålla det här. Så jag blev glad när jag såg att MSB gick ut och sa att staten behöver gå in och tillföra pengar. De pengarna kommer inte till oss men frågan måste lyftas mycket mer när det gäller myndigheter och organisationer. Såklart ska man lita på oss som leverantör men man måste också finansiera det om man vill vara säker på att ha ett gott skydd.

Hon säger sedan att det är bolagskonstruktioner som arbetar med hackerattackerna, att de uppför sig som företag. Hon suckar och flikar med ett snett leende in att man kunde önska sig att de lade sin kraft och sin kunskap på något positivt.

– Alla intrångsförsök gör att vi måste ha en konstant beredskap. Vi lever med en ständig oro, vi måste lägga ner så mycket tid på att hela tiden försöka ligga ett steg före.

För ungefär ett år sedan sålde Axiell group sitt dotterbolag för digitala medier, Axell media, till danska Publizon. Men när Maria Wasing funderar kring e-böckernas framtid säger hon att e-böckerna kommer att bli en allt större del av bibliotekens verksamhet.

– Biblioteksvärlden behöver hitta sin roll. Hur ska ett hållbart upplägg se ut? Hur mycket ska hanteringen runt det fysiska mediet få kosta jämfört med att det går att leverera en e-bok som i dag kostar pengar styckmässigt så länge som det ser ut som det gör i Sverige? Det behövs ingen personal, ingen logistikförflyttning. Här finns något som jag tycker att branschen skulle kunna lägga ner lite mer tid på. Hur ser det ut om fem eller tio år och hur ska branschen förbereda sig på den flytten? Hur ser låntagarna ut då, undrar Maria Wasing.

Biblioteksvärlden behöver hitta sin roll. Hur ska ett hållbart upplägg se ut?

Hon bor i Nacka kommun, med sin familj. Maria Wasing beskriver sig själv som en glad låntagare på biblioteket, av både e-medier och fysiska medier. Hon säger att hon jobbar hårt på att få sina barn att läsa böcker.

I dag driver Axiellkoncernen tre bibliotek i just Nacka kommun och när frågan ställs om hon är intresserad av att de ska driva fler bibliotek än så, så understryker hon att det är en politisk debatt som ska föras i respektive kommun.

– Det är inte det strategiskt mest viktiga för oss. Det är en väldigt liten del av vår verksamhet men vi är väldigt stolta över det våra kollegor gör i Nacka och det vi har åstadkommit där. När vi tog över gick biblioteken som kommunen drev, med ett ganska omfattande underskott. Så är det inte i dag. Vi förvaltar skattepengarna på ett annat sätt. Sedan är det inte något vi gör för att vi ska nå våra långsiktiga mål som bolag och koncern. Jag tror inte att det kommer att bli så många fler i Sverige för det finns inte det incitamentet politiskt.

När vi tog över gick biblioteken som kommunen drev, med ett ganska omfattande underskott. Så är det inte i dag. Vi förvaltar skattepengarna på ett annat sätt.

– Vi ska jobba med innehåll på ett annat sätt, bortom bibliotekskatalogen. Och på museisidan hoppas jag att alla de objekt och den kunskap som finns, är mer tillgängliga för forskning och för oss som vill ta del av det innehållet. Det är viktigt för att världen ska veta var den kommer ifrån och vart den är på väg.