Pliktlagstiftningen – från censur till resurs för demokratisk utveckling

Även om dagens pliktlagstiftning inte har hängt med i tiden med sociala medier och internet är det mycket som har hänt de senaste 500 åren då pliktlagstiftning infördes för att ha kontroll.

En gång var pliktlagstiftningen kungars sätt att ha kontroll på allt som trycktes i riket. I dag handlar det om samhällets kollektiva minne och förutsättningar för forskning. Vägen hit präglas av många skrotade politiska förslag och mycket villrådighet.

Detta har hänt:

1537
Frans I av Frank­rike stiftar världens första lag om plikt­exemplar. Ingen bok får säljas om den inte först lämnas till hans bibliotek.

1661
Karl XI:s förmyndarregering, med drottning Hedvig Eleonora som ordförande, ålägger boktryckare att skicka skrifter som trycks till det kungliga kollegiet innan de får spridas. ”Kongl. Maij:t må weta hwadh för böcker och schriffter, som vthi dess Rijke, och tillhöriga provinicier, tryckes och bringes vthi liuset.”

1707
Ordern från 1661 utvidgas. Sex exemplar av varje tryckt alster ska skickas till Riksarkivet som sprider dessa vidare till Kungliga biblioteket och universiteten i Uppsala, Lund, Dorpat (Tartu, Estland) och Åbo.

1766
Sveriges tryckfrihetsförordning – den första i världen – utfärdas. Bland annat stadgas att tryckta skrifter ska lämnas till vissa offentliga bibliotek.

1978
Pliktlagstiftningen börjar gälla ljud och bild, alltså bland annat radio, tv och biofilm och inte bara medier som framställs i tryckpress.

1986
En statlig utredning föreslår att skyldigheten att lämna pliktmaterial ska utökas med närradio och sändningarna i kabelnätet. Detta genomförs inte.

1992
En ny statlig utredning föreslår att pliktlagstiftningen från 1978 ska ersättas med en ny lag som omfattar bland annat cd-rom och där alla medier ses som likvärdiga och bevaras på samma villkor.

1994
En ny pliktlag träder i kraft baserad på utredningen från 1992. Lagen innebär att plikten utökas till att omfatta dokument för elektronisk återgivning, det vill säga föremål som i fixerad form lagrar text, ljud eller bild och vars innehåll återges med elektroniska hjälpmedel som cd-rom och disketter.

1998
Ännu en statlig utredning läggs fram. En slutsats är att stora mängder elektroniskt material inte omfattas av den gällande lagstiftningen. Detta bör samlas in och bevaras för att det inte ska uppstå luckor i kulturarvet, framhåller utredaren. Förslagen förverkligas inte.

2003
En utredning om KB:s roll slår fast att digitalt publicerat material måste omfattas av pliktleveranssystemet, eftersom kulturarvet och rätten till insyn och information annars urholkas när publiceringen byter kanal. KB föreslås fortsätta samla in allt som trycks och även det som publiceras digitalt.

2005
Regeringen instämmer i slutsatserna i 2003 års utredning men föreslår inga lagändringar. Innan det går att genomföra krävs fortsatt utredande, bland annat om definitionen av det material som i så fall ska omfattas.

2009
Utbildningsdepartementet utreder vilket elektroniskt material som ska beröras av pliktlagstiftningen. Förslaget är att lagen ska omfatta elektroniska dokument som rör ”svenska förhållanden” och att lagen inte ska gälla om det finns en förlaga på papper. Ett annat krav för att material ska omfattas är att det finns en ansvarig utgivare enligt yttrandefrihetsgrundlagen eller att materialet är yrkesmässigt publicerat.

2012
Lagen om pliktleverans av distansöverfört elektroniskt material träder i kraft och utgår från förslagen från 2009.

2017
KB lämnar rapporten Plikten under lupp! som gjorts på uppdrag av regeringen och är en studie av pliktlagstiftningens roll, utformning och relevans i förhållande till medielandskapets utveckling. Slutsatsen är att lagstiftningen måste revideras.

2019
KB lämnar sitt förslag till en nationell biblioteksstrategi. Utredaren Erik Fichtelius slutsats är att pliktlagstiftningen måste revideras. Senare samma år tillsätter regeringen en utredning för att ta fram ett sådant lagförslag.

2021
Utredningen Papper, poddar och… läggs fram med förslag om en ny lagstiftning som är lika för alla medier oberoende av publiceringsteknik.

2024
I budgetunderlaget för 2025–2027 understryker KB ”vikten av att regeringen tar ställning till utredningens förslag” och varnar för att stödet till forskning inte kan upprätthållas om lagstiftningen inte ger förutsättningar att samla in relevanta medie­former. Till hösten lägger regeringen fram sin forsknings- och innovationsproposition. Kommer utbildningsminister Mats Persson då att presentera en ny pliktlagstiftning som ger KB ökad möjlighet att samla in elektroniskt material?

Tidslinjen publicerades i Biblioteksbladet nummer 2, 2024, Numret om e-plikten.

Läs också ››
Ett kulturarv med växande hål
Thord Eriksson: ”Vi bygger ett kulturarv med stora luckor”