Skolbibliotek och kärv ekonomi dominerade 2024

Biblioteksåret 2024 präglades till stor av nya lagen om skolbibliotek. Men även ekonomiska förutsättningar, högerextremism och debatten om Legimus har lockat till mycket läsning. Här är några av våra mest lästa reportage under året. God jul!

I början av 2024 kom så den föreslagna lagtexten om nya krav på bemannade skolbibliotek. Det ledde till efterföljande debatt där både nyttan och de tilldelade resurserna ifrågasattes och kritiserades.

Inför det beslutet i riksdagen hölls en debatt där oppositionen ifrågasatte flera delar i den nya lagtexten. Den kritiserades bland annat för att vara för vag.

Men så föll klubban till sist och många jublade när riksdagen beslutade att nya lagen ska gälla från och med halvårsskiftet 2025: Klubbat och klart: Ny lag om bemannade skolbibliotek.

Biblioteken och ekonomin

Den kärva ekonomin i landets kommuner och regioner och effekten på biblioteken är inte något nytt. Det har pågått en längre tid och fått konsekvenser. Statistiken från KB visar att personalstyrkan på landets bibliotek länge har minskat i förhållande till befolkningen. Krympande personalstyrka på landets bibliotek.

Trots att var fjärde bibliotekschef vittnar om att verksamheten inte kan hållas på samma nivå som året innan, meddelade kulturminister Parisa Liljestrand i början av året att det inte skulle tilldelas mer pengar till biblioteken. ”Kommunernas ansvar.”

En av kommunerna där det ekonomiska läget fick konsekvenser för biblioteket var Åsele och efter sparkrav tvingades de stänga filialen i Fredrika: Biblioteket får skulden – trots stadigt minskande budget.

Läs också ›› Kritiserat nedläggningsbeslut i Fredrika.

På Bokmässan berättade Erik Peurell från Sveriges Kommuner och Regioner om bibliotekschefernas desperation över hur de ska få verksamheten att gå ihop: ”Pengarna räcker inte!”

Legimus och hotet mot svensk kurslitteratur

Under året har även vågorna i debatten om skriv- och talbokstjänsten Legimus gått höga i omgångar. Både Läromedelsföretagen och Läromdelsförfattarna pekar på en ohållbar situation med en, enligt dem, överanvändning av Legimus som hotar hela den svenska utgivningen av kurslitteratur.

Kritiken mot Legimus: ”Svensk kurslitteratur är hotad”

Men debatten har hamnat snett, menade tre talboksbibliotekarier i ett debattinlägg i somras: ”Läromedelsföretagen överdriver om Legimus”.

Bland de lärosäten som använder Legimus mest finns Södertörns högskola där var fjärde student har tillgång till tjänsten som riktar sig till personer med funktionsnedsättning.

Privatdrivna bibliotek

Privatisering av bibliotek, hur farligt kan det egentligen vara? Jenny Poncin, tidigare chef för Forumbiblioteken i Nacka, ställde frågan och berättade om fördelarna som kan komma med privat drift.

Numera är hon bibliotekschef i Haninge och det var hit som två högerextrema personer kom med filmkamera och trängde sig på när dragartister skulle läsa sagor för barn. De konfronterade Jenny Poncin och publicerade sedan på sociala medier. ”Det här är något vi behöver öva mer på”, konstaterade hon.

Läs artikeln här ›› Filmades av högerextrema i samband med sagostund

I Malmö stängde huvudskyddsombudet biblioteket Garaget efter en hotfull incident mot personalen.

Wikipedia – okej eller inte?

Efter att tidigare ha uppmuntrat bibliotekarier till användning av Wikipedia, gjorde Karolina Andersdotter en helomvändning och konstaterade att hon inte med gott professionellt samvete kan understödja det.

”Om någon skriver något och någon annan bara går in och säger att det här ska bort, då vill man ju inte skriva igen”, sade hon till Biblioteksbladet.

Läs mer här!

Tusen utlåningsplatser

Stockholms stadsbibliotek har visionen att det ska gå att hämta biblioteksböcker på varje förskola i staden. I samband med att biblioteket byter bibliotekssystem och lämnar Axiell sätts också målet på över tusen utlåningsplatser.

”Vi håller på att utreda ett nytt logistiksystem. Dels måste böckerna ta sig från ett ställe till ett annat, och dels är det viktigt att veta vilka böcker som ska transporteras och var de befinner sig. Det blir på en helt annan skala än när man har 40–50 bibliotek”, berättade stadsbibliotekarie Daniel Forsman.

›› Målet: Över tusen utlåningsplatser.

Upphandling av e-medier

Klagomål riktades mot det ramavtal om e-medier som förhandlades fram av Sveriges Kommuner och Regioners inköpsbolag Adda i våras. Det ledde till att hela upphandlingen var tvungen att börja om på nytt.

”Fruktansvärt tråkigt att höra att det inte hade landat”, sade Ingrid Hammarstrand, kategoriansvarig för utbildning och lärande hos Adda.

›› Efter klagomål: Upphandling av e-medier görs om

Bokförbud och politisk påverkan på biblioteken

I USA ökade bokförbuden i flera delstater. Här hemma i Sverige finns det de som befarar att vi är på väg åt samma håll. För att ta reda på hur läget är skapade Dawit Isaak-biblioteket, Svenska Pen och Svensk biblioteksförening en ny tjänst där biblioteken kan anmäla försök att påverka böcker eller program på biblioteket. I ett annat projekt ska Dawit Isaak-biblioteket och Svenska Pen tillsammans med universiteten i Lund och Göteborg skapa en databas över böcker som har censurerats på olika håll i världen.

Läs också:
›› Republikansk plan med sikte på biblioteken
›› Böckerna som censureras mest i USA

Förslaget om anmälningsplikt

Under hösten kulminerade diskussionerna om Tidöpartiernas förslag om anmälningsplikt av papperslösa för bibliotekarier och andra offentliganställda i samband med att regeringens särskilda utredare presenterade sitt förslag. I samband med det berättade också migrationsminister Johan Forsell att Tidöpartierna redan var överens om att undanta bibliotek, socialtjänst, skola och vård.

Enligt många var de omfattande protesterna en bidragande orsak till undantagen.

I början av året visade Biblioteksbladets enkät att två av tre bibliotekschefer ansåg att förslaget om anmälningsplikt inte var förenligt med bibliotekslagen. I samband med det varnade Marie Sääf, bibliotekschef i Linköping, för allt för mycket registrering av besökarna.

Läskrisen

Den vikande läsförmågan bland unga (och vuxna) har också varit en återkommande fråga under året.

I Katrineholm drog biblioteket ut på gerillaläsning på Världsbokdagen i april. ”Förr såg man folk sitta och läsa på tåget och på andra platser. Det ser man inte längre, men det är viktigt att göra läsningen synlig, särskilt för barn och unga”, sade Janette Wigh.

Fyra magasin

Fyra nummer av Biblioteksbladets magasin gavs ut under 2024.

Nummer ett: Numret om öppen tillgång.

Reportage › De vetenskapliga tidskrifterna – finansvärldens säkraste pengamaskiner / Intervju › Astrid Söderbergh Widding och Wilhelm Widmark förhandlade med tidskriftsjättarna / Nedslag › Skuggbiblioteken där forskningen är gratis att läsa.

Nummer två: Numret om e-plikten

Ledare › Sociala medier formar vår framtid. Nästan inget sparas. / Reportage › Hålen i kulturarvet tätats i väntan på ny lag / Intervju › Karin Grönvall, riksbibliotekarie / Perspektiv › Pliktens väg från censur till demokrati

Nummer tre: Numret om ljudböcker

Ledare › Biblioteken är i otakt med medievanorna. / Reportage › Nu dominerar ljudet / Intervju › Ljudboksdominant med världsdrömmar / Utblick › Ereolen – en dansk framgångshistoria / Essä › Same same but different med ljudet

Nummer fyra: Numret om att anmäla

Ledare › En lag om angiveri skulle splittra Sverige. Eller? / Reportage › Röster inifrån: Är det förenligt med bibliotekslagen att ange? / Intervju › Fackliga ordföranden om politik som splittrar / Utblick › Papperslösa om bibliotekens betydelse