Sölvesborg – där bibliotekschefen är mer försiktig

31 maj 2022 • 12 min

Blåsippan, Sverigedemokraternas symbol, syns överallt i Sölvesborg. Bibliotekschef Anders Nylander berättar om försök till politisk detaljstyrning. "Hade vi inte haft en lag hade vi fått stryka på foten snabbare."

När Anders Nylander tog jobbet som kultur- och bibliotekschef såg han det som en utmaning – och det har det blivit. Foto: Kolbjörn Guwallius

Reportaget är tidigare publicerat i Biblioteksbladet 2/2022.

Förmiddagens vårsol sveper in det luftiga biblioteket i Sölvesborg i ett varmt ljus. Byggnaden ligger fritt ovanför sluttningen i en park som vetter mot havsviken i öster. Kanske är det bara tidpunkten som gör att få besökare syns till. Att komma in här är som att hamna i stormens öga, för lugnet motsvarar inte turbulensen som ständigt verkar pågå runtomkring. Sölvesborgs bibliotek har blivit en konfliktyta i debatten om armlängds avstånd mellan kultur och politik och allt som sker här tycks bli riksnyheter.
Så har det varit sedan valet 2018, då Sverigedemokraterna tog över ordförandeklubban i kommunen med stöd av Moderaterna, Kristdemokraterna och ett lokalt kommunparti. Sölvesborg skulle stöpas om i grunden och bli SD:s skyltfönster under ledning av Louise Erixon, dåvarande sambo med partiledaren Jimmie Åkesson. Tillsammans utgjorde de något av ett politiskt power couple.
Sölvesborg hade styrts av Socialdemokraterna i 30 år när den SD-ledda koalitionen tog över. Nu skulle flera av SD:s profilfrågor förverkligas. Kommunen skulle ta emot färre flyktingar, ha färre böcker på främmande språk på biblioteket, sluta hissa Pride-flaggan och inte köpa in provocerande ”menskonst”.
Det fanns visserligen ingenting som kunde betecknas som menskonst i kommunens samlingar, men signalvärdet var stort. Serietecknaren Liv Strömquists svartvita teckningar av isprinsessor med mens på Slussens tunnelbane­station i Stockholm, skulle under inga omständigheter få nå Sölvesborg.

Illustration: Tzenko Stoyanov

När coronapandemin drabbade Sverige på allvar stängdes Sölvesborgs och ett fåtal andra bibliotek i landet, vilket vållade debatt. Men nu är det öppet som vanligt. I stället finns annat att träta om. Barn­avdelningen har nyss gjorts om och låga, mörkgrå hyllor har ersatt höga hyllor i trä. Förnyelsen har gjort området intill entrén mer överblickbart. Avdelningen har också förstorats på bekostnad av tidnings­avdelningen, som har flyttats till ett mindre utrymme.
Förändringen har inte gått kritikerna förbi. ”Miljön på biblioteket var mycket genomtänkt men det nya är måhända modernt men bara otrivsamt och opersonligt”, lyder en av kommentarerna i den lokala Facebook-gruppen Blåbruna under luppen som diskuterar verksamheten i kommunen under det sverigedemokratiska styret. Gruppen har 7 000 medlemmar både lokalt och från andra delar av landet och här tolkas alla förändringar genom politiska glasögon.
I en insändare i BLT försvarades den nya ordningen av bibliotekschefen Anders Nylander som oortodoxt skrev under tillsammans med SD- och M-politikerna i kulturnämnden: syftet hade varit att göra biblioteket mer attraktivt, framför allt för yngre målgrupper.

På barnavdelningen sitter Elisabeth Catuta med sonen Colin som är i full färd med att färglägga en teckning. Hon gillar den nya barnavdelningen och har till och med tipsat biblioteket i närliggande Bromölla om att inspireras av Sölvesborg.
– Det är mer öppet och luftigt, bättre organiserat och lättare att hitta. Barn­avdelningen känns mycket större. Jag är jättenöjd, de har gjort ett fantastiskt jobb.
Biblioteksbladet är på plats för en intervju med Anders Nylander som har ett utmanande jobb att när minsta förändring granskas i sömmarna förklara för omvärlden att biblioteksverksamheten är ordinär.
Han tror inte att handlingsfriheten varit större på en annan ort.
– Däremot hade folk inte brytt sig på samma sätt. Här bryr man sig om minsta lilla som händer på biblioteket för att det har blivit så politiskt laddat. Man märker att biblioteket är en del av grunden för demokratin. Ifrågasätts biblioteket så ifrågasätts allt. Det är spännande att vi har en så viktig roll i samhället.
Han tillträdde när biblioteket hade öppnat efter den rekordlånga coronastängningen mellan mars och oktober 2020. Strax därpå stängdes dörrarna igen för att inte öppnas förrän efter midsommar 2021.
– Det var en lite märklig tid att börja i. Samtidigt kunde man börja från grunden, man hade tid att tänka till och utveckla verksamheten tack vare att det var stängt.

Biblioteken åker upp rätt högt på den politiska agendan när demokratin sätts på spel. Här försöker man töja på lagar, inte bara bibliotekslagen. Biblioteken ses som ett av demokratins stora redskap

Anders Nylander, bibliotekschef i Sölvesborg
Anders Nylander har en bakgrund som bibliotekarie och kommer senast från en roll som chef för Kristianstad bokfestival. Han efterträdde Sofia Lenninger, som fick sluta under uppmärksammade former hösten 2019 och lämnade tjänsten vakant i ett år. Först var förklaringen att hon var utbränd, sedan skylldes det på samarbetssvårigheter. Men trots att det förnekades drog många slutsatsen att den verkliga anledningen var politisk. Sofia Lenninger hävdade själv att hon aldrig haft problem med kommunens politiska styre.
Kravet på att hon skulle lämna sin post blev skarpt efter att hon hade uttalat sig i Biblioteksbladet om politikernas kultursyn, en artikel som hon visste att hennes chefer tagit del av. Kommunchefen hävdade att förtroendet var brutet och betalade ut ett avgångsvederlag som kostade kommunen nästan en miljon kronor.

Den biblioteksplan som Sofia Lenninger hade jobbat fram stoppades när SD tog makten i Sölvesborg. Foto: Annika Clemens

Sofia Lenninger hade före valet arbetat fram en ny biblioteksplan, men efter maktskiftet stoppades den. Politikerna krävde en revidering med bland annat en miniminivå för främmande språk.
– Eftersom den redan var processad i nämnderna och bara skulle antas av kommunfullmäktige tänkte jag att jag inte kunde ändra i den. Jag tyckte att politikerna själva kunde titta på vilka ändringar de ville ha, och så kunde jag pröva dem mot lagstiftningen, berättar hon.

Kommunstyrelsens ordförande Louise Erixon beskrev förändringarna som ”redaktionella” och sade sig vara förvånad över uppståndelsen. Förändringarna gällde sådant som integration, minoritetsspråk, främmande språk och samverkan med invandrarföreningar.
Det socialdemokratiska oppositions­rådet Johanna Beijer menade att även om förändringarna framstod som små kunde de leda till stora skillnader på sikt.
För Sverigedemokraterna är kultur­politiken viktigare än för många andra partier. Flera av deras förslag på området har rört just bibliotek, som en möjlighet att neka boklån för personer utan medborgarskap och krav på bättre ordning och reda bland besökarna.
Anders Nylander sa i augusti 2020 att jobbet blir en utmaning.
Hur har det gått?
– Det har varit en utmaning. Vad man än gör så kommer det ut i pressen, minsta lilla. Man är väldigt påpassad från alla möjliga håll, både politiker och press.
Det gör att han behöver vara noggrann i sitt arbete, menar han. Och det har fortsatt storma kring Sölvesborgs bibliotek. I februari 2022 rapporterade BLT att 17 000 böcker hade gallrats ut, medan biblioteks­chefen sagt att det bara skulle handla om rutin­mässiga 1 000 böcker. De kasserade böckerna motsvarar omkring en fjärdedel av katalogen, medan nyinköpen låg på cirka 5 000 böcker.
– Privatpersoner tyckte att vi gallrade för mycket, men jag ser det som normalgallring. Problemet var att man inte hade gallrat på jättelänge. Vi fick inte in böcker på hyllorna. Man behöver ju gallra, annars får man inget levande bestånd, säger han.

Gallringen kritiserades inte bara för omfattningen. I januari skrev lokaltidningen Sydöstran att det fanns ”unika Blekingeband” bland böckerna som kastades. Anders Nylander menar att kritiken är felaktig.
– Det finns ingen som helst sanning i det. Vi har inga sådana band. Man har hittat på saker som inte stämmer med verkligheten.
Vad är det mest unika som har gallrats?
– Det finns inget unikt. Dansk biografisk lexikon gallrades. Det är från 1972. Men det finns på nätet. (Det är dock första upplagan från 1887–1905, red. anm.) Sju procent av personerna i den är kvinnor och den är därför inte politiskt korrekt. Det sades också att vi hade kastat handskrivna böcker. Det stämmer inte.

En utredning som kommunen gjort redogör för gallringsregler som i princip följer vedertagen standard och bekräftar Anders Nylanders bild av att gallringen inte har upprätthållits under flera år. Det har lett till ”en omfattande samling av gammal, sliten, icke efterfrågad litteratur” och många dubbletter. Enligt utredningen uppfattades biblioteket som trångt och belamrat samtidigt som det saknades plats för ny litteratur.
Utredaren har också jämfört med de närmaste Blekingekommunerna. Dessa har gallrat både fler och färre böcker, men utredaren nämner inte att Sölvesborgs gallringsfrekvens var klart högst 2021, drygt en bok per invånare, medan tvåan Karlshamn låg på ungefär hälften. Å andra sidan har Sölvesborg enligt utredningen flest biblioteksböcker per invånare, sju stycken. De andra kommunerna har fem–sex böcker per invånare.

När det gäller farhågorna om gallring av litteratur på andra språk än svenska hävdar Anders Nylander att utbudet snarare har ökat än minskat.
– Det var inte speciellt mycket tidigare heller. Det politiska har egentligen inte inneburit någonting för biblioteket. Vi har inga SD-politiker som springer här och gallrar böcker.
I samma veva som gallringen visade det sig att biblioteket hade kastat konstverk, bland annat en tavla som donerats av en lokal konstnär och som föreställde Astrid Lindgren. Men det mesta av den gallrade konsten var från 1940- och 1950-talen, säger Anders Nylander.
– Det var för att det fanns en lokal konstnär med som det blev sådant liv. Men alla konstverk var trasiga, det var därför vi slängde dem.
Enligt kommunens utredning hade ingen översyn gjorts på fem år. Det rörde sig om konst som inte höll tillräcklig konstnärlig kvalitet, saknade ”gångbara” motiv eller var i dålig kondition som gallrades. Värdet har beräknats till 100–400 kronor per verk.

Illustration: Tzenko Stoyanov

En enkät som Biblioteksbladet har gjort visar att det finns en viss oro bland landets bibliotekschefer över vilka krav ett nytt politiskt styre kan komma att ställa efter höstens val. Anders Nylander delar den oron på en generell nivå.
– Biblioteken åker upp rätt högt på den politiska agendan när demokratin sätts på spel. Här försöker man töja på lagar, inte bara bibliotekslagen. Biblioteken ses som ett av demokratins stora redskap. Då blir det en oro. Tack och lov har vi en lag, den hjälper till här. Hade vi inte haft en lag hade vi fått stryka på foten snabbare.
Du menar att politikerna hade försökt gå in och styra mer?
– Ja, det tror jag.
Han vill inte nödvändigtvis knyta oron till Sverigedemokraterna. Politiker över hela skalan har blivit mer intresserade av kulturpolitiken, menar han.
Är du, med tanke på att Sofia Lenninger verkar ha sagts upp av politiska skäl, orolig för att själv hamna i konflikt med det politiska styret?
– Ja, absolut.
Tror du att du skulle kunna hamna i samma situation?
– Ja, absolut. Jag kanske är mer förberedd på det, jag vet att hotet finns och att jag inte kan göra vad som helst.
Det här gör honom mer försiktig än han kanske hade varit annars. Men hittills har det varit på en acceptabel nivå, menar han.
– Ja, än så länge. Blir det för mycket så kommer jag att få ta ställning till det. Jag kommer inte att acceptera vad som helst.
Har det hänt någonting där du har känt att du inte kan göra som du vill på grund av politikerna?
– Ja, det har det. Men jag vill inte gå närmare in på detaljer.
Det har varit situationer där du hamnat i konflikt med styret och fått vika dig?
– Ja, det har det.
Gäller det biblioteket eller kulturen?
– Det gäller kulturen. Jag tror inte det har varit någonting på biblioteket.
Har politikerna velat detaljstyra?
– Ja. Men det drabbas man ju av även i andra kommuner, så det är inte bara här. Det är rätt vanligt, så att säga. Man märker fort att man inte får bestämma allting själv, säger Anders Nylander.

Eva-Lena Ulvsfält är administratör för Facebook-gruppen Blåbruna under luppen. Hon är också tidigare kommunpolitiker för Miljöpartiet och dess toppnamn inför försöket att göra comeback i höst, men hon är noga med att hålla isär partipolitiken med engagemanget i gruppen. Den driver hon som privatperson, säger hon.
Hon tycker att Anders Nylanders bild av bibliotekets verksamhet under SD-styret är tillrättalagd.
– Jag tycker snarare att den kritik som kommer ut är i underkant.
När den sverigedemokratiske ord­föranden i kulturnämnden på eget bevåg förlängde stängningen av biblioteket anmälde Eva-Lena Ulvsfält förfarandet till förvaltningsrätten.
– Det är viktigt att folk har tillgång till litteratur, folkbildning är viktigt. Det är också en samlingspunkt där folk kan söka information. Det hände mycket under pandemin och många hade frågor. De blev utestängda. Stängningen i Sölvesborg var längst i hela landet av någon anledning.
Jag vet inte om det hade en koppling till SD-styret, säger hon.
Fick du intrycket att det var en politiskt motiverad stängning?
– Ja, det fick jag. Jag tror att de passade på, om jag ska vara helt ärlig.
Du tror att de inte vill ha ett bibliotek?
– Ja. Det märks bland annat på det som sker nu, med rensningen av 17 000 böcker.
Vad skulle de vinna på att inte ha ett bibliotek?
– Man håller folk ute från information. Då är det lättare att komma med egna inspel om både det ena och det andra, tänker jag. De är väldigt duktiga på det.
Eva-Lena Ulvsfält tycker sig se att en tystnadskultur breder ut sig i kommunen. Föreningar som har blivit av med möjligheter att använda kommunala lokaler vågar inte klaga av rädsla för att förlora sina föreningsbidrag.
– Det är någon som har bestämt att precis allt när det gäller fritid och kultur ska göras om. Precis som man har gjort med skola, omsorg och nya nämnder.
Förvaltningsrätten kom fram till att biblioteksstängningen i Sölvesborg var tillåten, liksom mer kortvariga stängningar av några andra bibliotek (bland annat i Karlstad). Så länge man kan lämna ut böcker på något sätt är stängningar inom lagens ram. Även JO har avskrivit alla anmälningar om stängda bibliotek under pandemin.

Den tidigare kultur- och biblioteks­chefen Sofia Lenninger ger i viss mån Eva-Lena Ulvsfält rätt om stängningen. Hon tyckte att den tydde på att kommunen inte anser att biblioteket är särskilt viktigt.
– Min första reaktion var att är det någon gång biblioteken behövs så är det vid sådana kristillfällen.
Det har gått två och ett halvt år sedan hon slutade i Sölvesborg. I dag kombinerar hon frilansuppdrag med ett vikariat på regionmuseet i Kristianstad. Bland annat gör hon ett kulturmiljöprogram åt just Sölvesborgs kommun.
När hon minns turbulensen kring biblioteket är hennes egen process i fokus.
– Jag kände mig tidigare trygg i min tjänstemannaroll. Plötsligt befann jag mig mitt emellan allmänhetens förväntningar och det politiska styret, och där kände jag mig inte alls hemma. Tidigare fanns en budget och ett grundläggande uppdrag om att nå ut brett, men politikerna lade sig inte i detaljerna. Vi hade en struktur som jag fortsatte tillämpa. Det var kanske lite naivt, det fungerade inte när politiken hade så mycket ambitioner även när det gäller det innehållsliga. Det kan vara något man kan behöva prata om för andra chefers skull, hur de kan förbereda sig inför en sådan situation.

Sofia Lenninger tror att debatten kring politiskt inflytande över kulturen har varit gynnsam. Hon tror att den har blivit en nyttig läxa för många.
– Diskussionen om armlängds avstånd är bra. När det här hände mig var debatten rätt så trevande. En politik som tar sin grund i att samhället blir starkare när alla identifierar sig med samma kultur, innebär inte en bra utveckling för kulturen, den måste ge rum för en mångfald av uttryck för att fylla sin funktion. Ett bibliotek måste vara en neutral plats för lärande. Så det finns en dragning som känns obehaglig men samtidigt en debatt om detta som känns hoppfull.

I lånedisken på Sölvesborgs bibliotek står bibliotekarierna Josefin Svensson och Maria Nilsson. De tycker att debatten kring biblioteket har varit olycklig för verksamheten.
– Det har förtagit lite av glädjen när vi fick en så ny och fin barnavdelning. I stället för att prata om vad bra det blev ältade vi allt det andra. Fokus flyttades från det positiva till det negativa, det tyckte vi var väldigt synd, säger Josefin Svensson.
– Många har kommit hit och undrar vad allt elände som det står om i tidningarna innebär. Så vi har lagt mycket tid på att informera och det har fått ta tid. Det är ju sedan de som går hem och berättar för vänner och bekanta att det var jättefint, säger Maria Nilsson.
De tycker båda att arbetsmiljön är bra, men säger att det är mycket som måste diskuteras när det har varit så många turer kring biblioteksverksamheten.
– Folk undrar mycket. Är det SD som har varit nere och gallrat böcker, kan de fråga, säger Maria Nilsson.
Josefin Svensson fyller i.
– Det är lättare att det blir politik av saker, som nu med gallringen.

Båda är lättade över att biblioteket har öppnat igen efter coronastängningen, som tvärtemot vad man kanske kan tro innebar en högre arbetsbelastning med att lämna ut och ta emot beställda böcker.
– Det var jobbigare än att ha öppet som vanligt. Man längtade efter att få öppna igen, säger Maria Nilsson.
Den sverigedemokratiske ordföranden i fritids- och kulturnämnden Rolf Berg dog i oktober 2021 och ersattes av Karolina Widerberg. Hon har en delvis annan syn på kulturpolitik än sin företrädare och tror inte att hon hade velat stänga biblioteket under pandemin.
– Jag är förenings- och idrottsmänniska och ser att många sociala platser är viktiga för våra kommuninvånare.

Illustration: Tzenko Stoyanov

Uppmärksamheten som har varit kring biblioteket i Sölvesborg har gjort att hon har behövt sätta sig in i verksamheten mer i detalj, men det är inte samma sak som att detaljstyra utan det handlar om att ha rätt kunskap, hävdar hon.
Hur ser målen med biblioteket ut?
– Långsiktigt ska det fortsätta att få vara en samlingspunkt i kommunen, ett vardagsrum dit alla ska ha möjlighet att komma och vara. Vi ska också följa med i utvecklingen. Man ser en stor utveckling i folks läsvanor, med till exempel digitala böcker. Vi måste hänga med där för att kunna locka alla besökare.
Vad är det unikt sverigedemokratiska som ni ska gå till val på när det gäller biblioteket?
– Jag tycker att det ska vara ett öppet bibliotek för alla där alla är välkomna oavsett kön, ålder och tillhörighet. Det ska inte spela någon roll.
När det gäller biblioteksplanens skrivningar om färre böcker på främmande språk håller Karolina Widerberg inte riktigt med sin företrädare i nämnden.
– Om det kommer många barn från Ukraina måste det finnas böcker för dem. Det ska självklart finnas litteratur tillgänglig på de språk som förekommer i Sölvesborg. Jag säger säkert emot vad man har tyckt tidigare, men för min del är vägen till ett språk att få läsa, den biten är otroligt viktig.
Hon kan inte uttala sig om Anders Nylanders påståenden om att det har förekommit detaljstyrning inom kulturverksamheten.
– Kanske syftar han på den förra ordföranden eller på att vi tog bort enprocentsmålet om konstinköp? Det var mycket i media om menskonst och den biten, att kulturen har blivit mer styrd. Men jag upplever inte att jag är inne och detaljstyr kulturen.
Vad är problemet med det ni kallar för menskonst?
– Det finns ingenting som är rätt och fel inom konst, men menskonst väcker starka känslor och åsikter. Jag skulle nog inte tycka att det var så jättetrevligt att ha det.
Ska inte konst väcka känslor och åsikter?
– Det ska det göra, men det ska inte väcka känslor åt det negativa hållet. Mens är det mest normala i världen men ändå väcker det känslor och åsikter. Någonstans måste man kunna göra det publikt och normalt på fler sätt än i stora tavlor. Just konst och kultur väcker väldigt mycket känslor.
Även om biblioteket under Karolina Widerbergs politiska ledning påstås vara fredad mark är det uppenbart att diskussionen om vad sverigedemokratisk kulturpolitik innebär i praktiken bara har börjat. Om de får fortsätta styra i just Sölvesborg kommer valresultatet att visa, annars lär diskussionerna bli aktuella i andra kommuner.

Text: Kolbjörn Guwallius

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Oro för hot och politisk inblandning

Medlemmar i fackförbundet Dik oroar sig för att allmänhetens förtroende för öppenhet och demokrati minskar. Många oroar sig också för att politiker inte ska värna principen om armlängds avstånd.  

6 dec 2022 • 2 min

Politik

Oppositionen föreslår mer pengar till biblioteken

Ökade resurser för att genomföra nationella biblioteksstrategin, lagstiftning om bemannade skolbibliotek, ekonomiskt stöd för digital utlåning och stopp för bibliotekstjänster för papperslösa. Det är några förslag som förs fram i årets motioner som lämnats in till riksdagen.

6 dec 2022 • 3 min

Internationellt

I otakt med tiden

Vittnesmål om hans ledarstil hörs även från hans förra arbetsplats. Ändå fick Gerald Leitner Iflas uppdrag att modernisera världens bibliotekssektor.

5 dec 2022 • 3 min

Nyheter

Ojämlika ekonomiska villkor påverkar läsningen hos unga

Sveriges förmånliga skatter på tillgångar har lett till stor ekonomisk ojämlikhet och riskerar att urholka välfärden. Hur många bibliotek skulle man kunna bygga om reglerna som har skapat flest dollarmiljardärer per capita i nästan hela västvärlden skulle förändras? Det frågar sig författare Andreas Cervenka.

2 dec 2022 • 3 min

Debatt

Fem elefanter i Iflas rum

Iflas kris handlar inte bara om en sparkad generalsekretare och havererat förtroende mellan ledning och medarbetare. Ytterligare fyra stora problem måste lösas innan alla kan återgå till det normala, skriver Ifla-medlemmen och biblioteksdebattören Mikael Böök.

1 dec 2022 • 2 min

Nyheter

Kultursektorn illa förberedd för krig

Det saknas planering för hur kulturverksamhet ska upprätthållas om det blir krig, konstaterar MSB. Mycket behöver göras, bland annat i bibliotekssektorn. "Vi har vaknat upp ganska bryskt", säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

29 nov 2022 • 3 min