Väjer inte för hoten – "ett kvitto på att det vi gör behövs"

Under det senaste året har dragartisters sagostunder för barn blivit rikspolitik – i Sverige och andra länder. ”Grunden ligger i homofobi och transfobi”, säger Miss Shameless och Lady Busty som i veckan tar emot Svensk biblioteksförenings Greta Renborg-pris.

”Jag undrar var man kan träffa Miss Shameless och Lady Busty? De ska bli fotograferade…”

Det är en lördag i mitten av oktober och de omtalade dragartisterna gör två framträdanden på Helsingborgs stadsbiblioteket och sedan ska bilderna till den här artikeln tas. Men fotografen är kvinna, så lyder informationen som personalen i lånedisken har fått, medan frågan kommer från en ensam man.

Reaktionen är till en början skeptisk och svaren undvikande och oroliga tills sambanden retts ut.

Försiktigheten är naturligtvis ingen slump. I Malmö framfördes mordhot på telefon för ett år sedan och en sagoläsning i Olofström blåstes av – men genomfördes digitalt. När en SD-politiker i Kalmar sedan valde att inte ta avstånd från utslagen av hat utan i stället krävde att sagoläsningen skulle stoppas även där, hade Miss Shameless och Lady Busty påbörjat sin resa in i allmänhetens medvetande och upp på den politiska agendan.

Några månader senare hade de nått hela vägen till rikspolitikens innersta kärna. ”Jag tycker att det är helt vansinnigt att ’Skamlös Vinhora’ får skattepengar för att läsa sagor för barn, där går i alla fall min gräns”, sa Jimmie Åkesson vid en partiledardebatt i SVT i början av maj. Inte bara en gång utan vid totalt fem tillfällen, anspelade han på Miss Shameless tillnamn ”Winewhore”. Att det endast förekommit i sammanhang där hon och Lady Busty uppträtt för vuxen publik var inget SVT:s programledare fann anledning att påpeka.

”Kulturkriget har börjat. Och nu ska konservatismen vinna”, skrev Björn Söder, ledamot i SD:s partistyrelse, på Twitter (numer X) dagen därpå.

– Grunden ligger i homofobi och transfobi. Det enda man har att komma med är ett vuxenevenemangs-namn som aldrig har förekommit i det här sammanhanget, säger Lady Busty.

Misstänkliggörandet sker inte i ett svenskt vakuum. Dragartister som läser sagor attackeras såväl retoriskt som bokstavligt på andra håll, inte minst i USA där rörelsen Drag Story Hour, som Miss Shameless och Lady Busty är knutna till, har sitt säte. Donald Trump drar sig inte för att smäda dragkulturen och har lovat att han efter en eventuell valseger nästa år kommer att stoppa ”all gender insanity”. Repressiva krafter i amerikanska delstater där den yttersta högern har starkt inflytande, försöker redan stänga dragartister ute från offentliga sammanhang, som bibliotek. Bara i år har republikanska politiker försökt driva igenom en lång rad lagar med just det syftet, men hittills utan framgång efter att förslagen stoppats i domstol.

Man blir ju mer glittrig och mer som en fantasifigur, vi blir sagoféer och barn uttrycker ofta väldigt mycket glädje.

Miss Shameless

Det ligger nära till hands att tro att de skulle överväga att dra sig tillbaka och lägga sagoböcker och klänningar på hyllan. Men så är det inte.

– Aldrig någonsin, det här är ett kvitto på att det vi gör behövs. Vi kan inte se det på ett annat sätt. Vi har gjort det här i sex år och bara fått kärlek. Det andra är något som har hänt under det senaste året, säger Miss Shameless.

De anser att desinformation utgör källan till hat och hot, att stämningarna förstärks om politiker bekräftar de negativa föreställningarna om dem och att sociala medier borde ta ett större ansvar för det som sprids.

– Varför tillåts spridandet av desinformation och förnedrande kommentarer på till exempel Facebook och Twitter? Varför tar inte politiker ansvar för det ökade hatet och hoten som uppstår när de sprider felaktig information?

Inför mötet i Helsingborg har jag intervjuat dem på telefon vid två tillfällen och lärt mig att Miss Shameless talar skånska och Lady Busty, som är mest pratsam, har en dialekt som låter som halländska. De har endast presenterat sig med sina artistnamn och jag har ingen aning om hur de ser ut utan smink och röda peruker. Följaktligen är de, på grund av ett samhällsklimat präglat av hot och hat, också sparsmakade med övriga upplysningar om sig själva:

De bor i Malmö. Yrkesmässigt har de en koppling till skola, pedagogik, barn och ungdomar och båda har jobbat på bibliotek. De vittnar om egna erfarenheter av utanförskap och mobbning.

Vi berättade om vad vi gör, hur vi tänker, vad vi har utsatts för, vilka säkerhetsrisker vi tar varje gång vi åker till ett bibliotek eller en förskola, hot mot biblioteken och de ökade kostnaderna för säkerhet.

Lady Busty

– Jag kom till skolan och killarna i min klass tyckte att det var tjejbyxor och sen vägrade jag att ha dem på mig. Jag kunde inte gå till skolan, kunde inte vara den jag var. Mycket avspeglas i det vi gör i dag. Som Lady Busty och Miss Shameless jobbar vi för att barn och unga ska våga stå upp för sig och vad de tycker om.

Första gången de nämndes i en tidningsartikel var 2016 när de uppträtt på Pride i Halmstad. Året därpå fick de en fråga om att läsa sagor under Stolt scenkonst, en festival arrangerad i samband med Pride i Malmö.

– Eftersom jag har erfarenhet av förskola och teater tyckte jag att det var ett jättekul sätt att bidra till läsfrämjande, säger Lady Busty.

Det var då de kontaktade Drag Queen Story Hour som hade startat ett par år tidigare i USA (och förra hösten kortade sitt namn till Drag Story Hour). Att verka under den amerikanska organisationens namn medförde bland annat krav på partipolitiskt oberoende och att avstå från att agera i vinstsyfte – en stor del av arbetet bedrivs ideellt. Dessutom följde ett paket av uppmaningar kring försiktighetsåtgärder – den hotfulla stämningen i Sverige under det senaste året var något USA:s sagoberättande dragartister redan hade upplevt 2018.

– Sedan gick vi till stadsbiblioteket och frågade om de var intresserade av att ta in det här. De hade precis blivit hbtq-certifierade och tyckte det var en jättebra satsning. Det passade in på alla kriterier som de önskade, säger Miss Shameless.

Fyra sagoläsningar bokades in utan några direkta tankar om att det skulle bli mer än så. Men efter tredje gången hörde biblioteket av sig och frågade om det var ok att skicka över alla förfrågningar som strömmat in.

– Vi förstod inte riktigt vad de menade, men det var massor med andra bibliotek som hade hört av sig och frågat hur de kunde komma i kontakt med oss. Vi blev ganska paffa, för det hade vi inte förväntat oss. Sedan har det bara rullat på, säger Miss Shameless.

I Helsingborg läser de två böcker: Konrads klänning och UppfinnarJohanna & Skrämselmaskinen. Den ena, av Åsa Mendel-Hartvig och Caroline Röstlund, handlar om Konrad som har en vän som får en klänning som hon lånar ut till honom. Boken om UppfinnarJohanna, av Ann-Christine Magnusson och Lovisa Lesse, kretsar kring utanförskap, att inte få vara med. Båda titlarna är sådana de gärna återkommer till.

– Det är därför vi ofta har röda klänningar på oss, förklarar Lady Busty. För Konrad tar på sig en röd klänning, så vi blir lite Konrad i sagan. Medan UppfinnarJohanna & Skrämselmaskinen handlar om att vara kreativ, att komma på lösningar, och mobbning och utanförskap. Johanna får inte vara med och leka och då tar en av karaktärerna Johanna hårt i armen, så där kommer man in på ”stopp min kropp” och vad det innebär; vad kan man göra om någon gör så mot en?

Urvalet av böcker pågår hela tiden, de lånar på biblioteket, läser, funderar.

– Det är grundläggande att belysa olika familjekonstellationer för att barn på olika sätt ska kunna identifiera sig, känna ”jag sticker inte ut”, säger Lady Busty.

Båda har erfarenhet av att läsa för och med barn i andra sammanhang. Vilken blir egentligen skillnaden när de intar sina drag-karaktärer? Miss Shameless svarar:

– Man blir ju mer glittrig och mer som en fantasifigur, vi blir sagoféer och barn uttrycker ofta väldigt mycket glädje, är väldigt entusiastiska och tittar på våra smycken och allt glitter.

Lady Busty fyller i:

– Det blir lite ”oumpf” över det hela, det blir mer edge. Som många barn säger när vi kommer in med de här kläderna: ”jag älskar att klä ut mig till superman eller superwoman, då blir jag jättestark”. Man kanske vågar mer, man kanske kan ta i mer, man kanske klarar att göra saker som man inte hade gjort annars.

Varför tar inte politiker ansvar för det ökade hatet och hoten som uppstår när de sprider felaktig information?

Det är svårt att ta in att detta har väckt sådana reaktioner under det senaste året.

I somras anordnade statsminister Ulf Kristersson ett Pride-mingel i Sagerska huset. Det var första gången regnbågsflaggan draperades längs det eleganta privatpalatsets balkongräcken intill Stockholms ström. Dragdrottningarna från Malmö hade fått en inbjudan men tackat nej, vilket bland annat hängde ihop med Drag Story Hour-konceptets princip om partipolitisk obundenhet. Men beslutet att avstå var också en markering: ett par månader tidigare hade de medverkat vid ett seminarium i riksdagen och berättat om det senaste årets erfarenheter.

– Vi berättade om vad vi gör, hur vi tänker, vad vi har utsatts för, vilka säkerhetsrisker vi tar varje gång vi åker till ett bibliotek eller en förskola, hot mot biblioteken och de ökade kostnaderna för säkerhet, sådant som det hade varit viktigt för alla partier att ta del av. Vi är neutrala, men vi möter gärna politiker och berättar vad vi gör och vad vi har upplevt, säger Lady Busty.

Alla riksdagsledamöter var inbjudna men till seminariet kom ändå inte mer än en handfull representanter från Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna och när Lady Busty och Miss Shameless tackade nej till Kristerssons mingel var det med en tanke på att politikerna redan haft chansen att träffa dem och lyssna på vad de hade att säga, men att de då hade avstått.

– Vi blev väldigt förvånade över att bara tre partier kom. Vi hade ju hoppats att alla partier skulle komma och för att förstå situationen. De hade kunnat få jättemycket mer information än under ett Pridemingel, säger Lady Busty.

(Enligt arrangören, Miljöpartiets hbtqi-politiska talesperson Ulrika Westerlund, var uppslutningen inte alls dålig i jämförelse med hur det kan se ut vid andra seminarier i riksdagen.)

I mejlet till Regeringskansliet där de tackade för inbjudan men avböjde att närvara vid minglet, skrev de att de gärna pratar med statsministern vid ett annat tillfälle.

”Vi ser det som ett otroligt viktigt samtal och av stor vikt för att belysa vad vi upplever och har upplevt under det senaste halvåret.”

Eftersom jag har erfarenhet av förskola och teater tyckte jag att det var ett jättekul sätt att bidra till läsfrämjande.

Lady Busty

–  Reaktionerna är ju ofta att ”tänk om någon hade gjort det här när jag var liten”. Det kommer från människor som identifierar sig med något inom hbtqi+-communityn och det gör att vi tycker det här är fantastiskt och bra, säger Lady Busty.

– Och viktigt! tillägger Miss Shameless.

Senare den här veckan tar de emot Svensk biblioteksförenings Greta Renborg-pris för god marknadsföring av bibliotek. Ur motiveringen:

”Miss Shameless och Lady Busty är en del av en internationell rörelse som under det gångna året har utmanats från olika håll, i Sverige och i andra länder. Trots motstånd, protester och till och med öppna hot, har de fortsatt att manifestera människors rätt att göra sina egna val och följa sitt hjärtas röst. På så vis befäster de bibliotekens position som relevanta platser öppna och tillgängliga för alla. Det är en gärning i Greta Renborgs anda vars betydelse stärks ytterligare av att den dessutom är läsfrämjande och vänder sig till barn, en av folkbibliotekens prioriterade grupper.”

Fotnot: enligt Greta Renborg-prisets stadgar ska chefredaktören för Biblioteksbladet ingå i juryn som delar ut priset. Artikelförfattaren har följaktligen varit delaktig i beslutet att belöna Miss Shameless och Lady Busty.