Risk för färre kända namn när folkbildningen krymper

En tredjedel av studieförbundens statliga anslag är borta. Det syns på biblioteken där program försvunnit eller ändrat profil.

Artikeln är publicerad i Biblioteksbladet 1/2026, Numret om politik

Drygt en femtedel av folkbibliotekens chefer som deltagit i Biblioteksbladets enkätundersökning uppger att studieförbundens krympande anslag märks. På mindre orter betyder det i praktiken att utbudet av till exempel författarframträdanden och annan kulturverksamhet krymper.

Andelen kommuner där samarbetet är på tillbakagång ligger på samma nivå som i förra årets undersökning, liksom andelen som anger att nivån är oförändrad.

Bilden som tonar fram speglar slutsatserna i rapporten Vid vägs ände?, som Svensk biblioteksförening i höstas släppte ihop med Studieförbunden i samverkan och Folkbildningsrådet. Där framgår att antalet lokala arrangemang i studieförbundens regi minskade med 20 procent i landsortskommuner och med 12 procent i storstäder mellan 2023 och 2024.

”Verkligt tråkig utveckling som krympt vårt utbud av kurser och annat som vi samarbetat kring tidigare”, skriver Rose Forsberg, bibliotekssamordnare i Grums, i sitt enkätsvar.

– Vi har dragit ner vårt utbud mycket, säger hon och beskriver hur sårbart ett bibliotek i en mindre kommun som Grums är för sådana yttre förändringar.

– Vi är ett litet bibliotek med en liten personalgrupp. Men vi har lokalerna, medan studieförbunden har haft någon som till exempel kunnat hålla i en kurs, och så har vi skött marknadsföringen. När de började skära i sina personalresurser trodde jag att vi skulle tvingas ställa in allt.

Riktigt så har det inte blivit. Rose Forsberg bedömer att volymen har minskat med 80 procent på bara ett par år.

– Det har blivit ett lite tråkigare utbud, säger hon.

”Studieförbundens utbud av exempelvis författarbesök har krympt påtagligt”, skriver Umeås bibliotekschef Helena Karlström i sitt enkätsvar.

När Biblioteksbladet talar med henne har hon dessutom haft kontakt med kollegor i grannkommunerna och med sina kollegor i Umeå för att få deras intryck av situationen.

– Det är tydligt att de flesta anser att studieförbundens neddragningar är väldigt märkbara. Jag skulle säga att det är färre författarbesök nu.

Helena Karlström tillägger att det framför allt är mer långväga författare och andra föredragshållare som är förknippade med högre kostnader.

– Det är ingen nackdel att anlita lokala författare, men det blir mindre bredd.

Åsa Eklund i Götene är också en av cheferna som beskriver en mindre intensiv relation till folkbildningen. ”De flesta studieförbund meddelar att de ej har personal att avsätta för samarbete”, skriver hon i sitt enkätsvar.

Götene tätort har runt 5 000 invånare – obetydligt fler än Grums – och även här har flera studieförbund tidigare haft lokala kontor som nu har lagts ner.

– Vi har haft samarbeten och vetat att flera har kunnat stå för kostnaderna, säger Åsa Eklund, som förutom bibliotekschef också är kommunens sektorchef för kultur och fritid.

Precis som i Umeå och Grums har många evenemang en annan karaktär än tidigare, ofta med starkare förankring på orten eller i regionen. Som exempel nämner Åsa Eklund en lokal bokmässa arrangerad i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan, där lokala författare presenterade sig och sina böcker.

– Det var ett jättefint arrangemang som inte kostade någonting, förutom våra personella resurser. Det är så vi får hantera det – och så får även studieförbunden göra, för de har inte heller medel att lägga in.

Gunnel Marwén Kastenman är Studieförbundet Vuxenskolans avdelningschef i Skaraborg. Hon framhåller bokmässan med regionala författare som exempel på ett bra samarbete med biblioteken. Tidigare fanns det en lokal verksamhetsutvecklare i Götene, men i spåren av de neddragna anslagen har det lokala kontoret stängts.

Minskad närvaro utan egna lokaler talar samtidigt för att samarbetena inte kommer att minska, utan tvärtom öka, menar hon.

– Vi kommer att behöva ett tätare samarbete för att kunna erbjuda olika aktiviteter och lokaler.

Mathias Rohr är verksamhetsutvecklare på ABF Skaraborg, baserad i Lidköping, ett jobb han har haft i drygt två år.

– Det första jag behövde göra var att lägga ner kontoret i Götene. Det är en minskning som kommer att fortsätta de kommande åren, det handlar om att ställa om ekonomin, säger han.

Det innebär också neddragningar av viss verksamhet. Tyngdpunkten förskjuts till samarbete kring vissa målgrupper, som till exempel äldre.

– Vi behöver lägga vikt vid vår studiecirkelverksamhet och prioritera det före kultur, där vi tidigare har haft mycket samarbete med kommunerna. Det har varit en kraftig nedgång, säger Mathias Rohr.

Katharina Eriksson, verksamhetsutvecklare på ABF Västerbotten, säger att hon är lite förvånad över att studieförbundens krympande statliga anslag framhålls som förklaring till att antalet samarbeten med bibliotek har minskat. Hon menar att kommunernas minskade resurser för kultur är en viktigare förklaring.

– Därför går det inte att arrangera något på vissa bibliotek längre. Ett författararvode plus alla kringkostnader är ju ganska mycket pengar. Man behöver dela på det, och det är det vi har gjort tidigare, men vi kan inte bära kostnaderna själva, säger hon.

Samtidigt har ABF Västerbotten också gjort en omprioritering, bort från biblioteken.

– Vi har valt att satsa mer på LO-kollektivet, med författarbesök i våra fackliga utbildningar och mer verksamhet i våra egna lokaler. Då blir det en liten styrning bort från biblioteken.

Att hålla till i egna lokaler istället för på bibliotek gör det också lättare att genomföra arrangemang i form av studiecirklar, en kärnverksamhet som ABF nu prioriterar mer än tidigare, enligt Katharina Eriksson.

– Studieförbundens ekonomi bygger på att vi kan organisera människor i studiecirklar. Därför blir det svårt att få ekonomisk hållbarhet i samarbetet med biblioteken. Lite hårdraget kan man säga att det uppstår en konkurrenssituation om deltagarna mellan studieförbunden och biblioteken.

Lotta Edholm (L) är det statsråd i regeringen som har ansvar för folkbildningen. Hon avböjer intervju om hur studieförbundens krympande anslag går ut över biblioteken. Istället lämnar hon en skriftlig kommentar där hon hänvisar till rapporten Vid vägs ände?

”I tre decennier har de kommunala och regionala bidragen till studieförbunden minskat, 62 procent har försvunnit. Det oroar mig.”

Sveriges Kommuner och Regioner har bjudits in till dialog om det gemensamma ansvaret för studieförbundens finansiering, uppger Lotta Edholm.