Sjukhusbibliotek kritiserar KB:s statistik

Under en tioårsperiod har 23 sjukhusbibliotek stängts och 4 svenska regioner saknar ett fysiskt bibliotek på något av sina sjukhus. Det visar KB:s årliga statistik som offentliggjordes på onsdagen. Men nu riktar Föreningen Sveriges sjukhusbibliotekschefer kritik mot statistiken.

– Om man inte har en unik gatuadress i dag, som bibliotek, så får man inte lämna någon biblioteksstatistik. Det bidrar till att den verksamhet som fortsatt sker blir osynlig, säger Anna Videfrost, ordförande i föreningen Sveriges sjukhusbibliotekschefer, SSBC.

Sjukhusbiblioteksverksamheten ser väldigt olika ut från region till region. Vissa regioner har sjukhusbibliotek som riktar sig till patienter och anhöriga men det finns också medicinska bibliotek. Några regioner har båda och andra har mer fokus på någon av inriktningarna.

– Men det betyder inte att det inte finns någon biblioteksverksamhet i de här regionerna. Utan det betyder att KB:s statistik inte synliggör den verksamhet som sker. Istället har några av dem avtal med universitetsbibliotek, som Region Kalmar och Region Norrbotten. På så sätt får medarbetarna tillgång till bibliotekstjänster, förklarar Anna Videfrost.

Hon lägger till att det handlar om utbildningar, informationssökning, handledning, e-resurser och även möjlighet att få fysiska böcker skickade med internpost. Hon påpekar också att det finns biblioteksverksamhet som har reducerats och att fysiska bibliotekslokaler har stängts, som i Sörmland där hon är bibliotekschef. Både där och i Region Västernorrland finns det dock fortfarande biblioteksverksamhet, digital sådan.

– Det rör sig om bibliotekarier som arbetar i de här verksamheterna och gör sökuppdrag, handledningar, utbildning, informationssökning och ser till att medarbetarna har tillgång till resurser som e-böcker och artiklar. Men det syns inte heller i statistiken. Det är problematiskt, säger Anna Videfrost.

SSBC kontaktade Kungliga biblioteket sommaren 2024 för att påtala att statistiken inte längre speglar verksamheterna. Hon menar att man nu inte har möjlighet att följa vilken effekt det har att reducera biblioteksverksamhet, att stänga fysiska bibliotek eller att ha avtal med universitetsbibliotek.

– Självklart kan varje enskilt sjukhusbibliotek göra utvärderingar men den sammanhållna bilden får vi inte. Det här ger också en felaktig bild till beslutsfattare när man inte ser vad som händer i de här verksamheterna. Jag tror att statistiken och hur den samlas in skulle kunna ses över. Även digitala bibliotek kan vara bibliotek, menar Anna Videfrost.

Cecilia Ranemo arbetar med KB:s statistik och konstaterar att det finns flera bibliotekstyper som på olika sätt inte kommer med eftersom de inte är tillgängliga för allmänheten. Hon understryker att KB precis ska börja med en översyn av sjukhusbiblioteksstatistiken för att bättre spegla biblioteksverksamheten.

När det gäller folkbiblioteken visar statistiken som släpptes på onsdagen har fyra stycken försvunnit mellan 2024 och 2025. Vid årets slut fanns det 1 055 folkbibliotek i Sverige, att jämföra med 1 145 år 2015. När det kommer till fysiska utlån, fysiska besök och nedladdningar av e-böcker var det ungefär samma nivåer 2025 som 2024. Däremot är det en viss minskning jämfört med hur det såg ut före pandemin.

– Även om det fysiska mediebeståndet minskar lite så behåller biblioteken barnlitteraturen. Det är intressant att notera. Och utlån till barn och unga har ökat med fyra procent, trots att de integrerade folk- och skolbiblioteken har blivit färre. Vissa av dem har gått över till att bli renodlade skolbibliotek, säger Cecilia Ranemo och fortsätter:

– Andra kommuner har problem med hur lokalerna ligger i förhållande till skolan. I mitten av förra året kom en ny lag efter det som hände på Risbergska i Örebro. Allmänheten får inte längre gå ut och in som de vill, på skolorna.

Nedladdningen av e-böcker har gått ner något och en delförklaring är att folkbiblioteken tvingas begränsa e-boksutlåningen av ekonomiska skäl. Utlåningen av e-böcker utgör 9,4 procent av den totala bokutlåningen på folkbiblioteken.

När det gäller nedladdning av e-medier visar KB:s statistik att den har gått upp kraftigt men det är enligt Cecilia Ranemo en tolkningsfråga och att ökningen inte är lika tydlig egentligen.

– Men på vissa platser beror ökningen på att de har lagt ner utgivningen av tryckta lokaltidningar. Vissa omtyckta tidningar har med kort varsel helt gått över till e-media och då går folk till biblioteket och laddar ner tidningen istället. Då får biblioteket betala för nedladdningen, förklarar Cecilia Ranemo.

I statistiken framkommer det också att andelen kvinnliga anställda på folkbiblioteken har varit ungefär densamma alla år, från 2015 fram till nu. 2015 var det 81 procent kvinnor som jobbade på folkbiblioteken, tio år senare 80 procent. Det går också att utläsa att andelen biblioteksassistenter minskar till förmån för utbildade bibliotekarier och annan personal med särskild fackkunskap.

Antalet omlån av fysiska medier har ökat med nästan fem miljoner mellan 2015 och 2025. Cecilia Ranemo tror att det helt enkelt beror på att det är mycket enklare nu än då, att låna om en bok. En knapptryckning räcker.

– Det finns också vissa bibliotek som helt enkelt lånar om automatiskt så länge som boken inte blir reserverad, säger Cecilia Ranemo.

När det handlar om lärosätesbiblioteken tycker hon att det är anmärkningsvärt att det ser så olika ut när det kommer till vilka e-medier studenterna och forskarna har tillgång till. All forskningsinformation publiceras numera digitalt och beroende på vilka databaser respektive lärosäte tillhandahåller. Det är bara några få lärosäten, de stora, som erbjuder riktigt många databaser och därmed väldigt mycket litteratur och information. Exempelvis har Kungliga konsthögskolans bibliotek inte rapporterat tillgång till någon licensierad databas. Den som istället är student på Göteborgs universitet har vi biblioteket istället tillgång till 528 databaser.

– Det handlar bland annat om hur mycket pengar lärosätet har. Kostnaderna för fysiska medier har minskat med 41 procent samtidigt som kostnader för e-medier har ökat med 72 procent under en tioårsperiod. E-medierna kostar väldigt mycket, 807 miljoner kronor. Det är 27 procent av de totala kostnaderna för lärosätesbiblioteken, förklarar Cecilia Ranemo.