Skolbiblioteken plockas upp i Skolverkets centrum för språk-, läs- och skrivutveckling, NCS. Beslutet bekräftar yrkesrollen för landets skolbibliotekarier, men hur arbetet ska gå till har regeringen inte lämnat besked om. ”Vi har inte fått något uppdrag från regeringen kopplat till namnbytet”, säger ett utbildningsråd vid Skolverket.

Nu ingår skolbiblioteken i Skolverkets Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) där det ska gå att hitta information och inspiration för att stärka barns och elevers språk. Att skolbibliotek sedan början av maj ingår i stödet välkomnas av yrkeskåren.

– Min första känsla var att det här vill jag ju fira! Det är en viktig insats som kan bidra till att yrkesrollen skolbibliotekarie bekräftas, men också att huvudmän förstår potentialen av stärkt samarbete med lärare och språk-, läs- och skrivutvecklare, säger Anette Widenberg Helgesson, samordnande skolbibliotekarie i Bollnäs.

Däremot är Anette Widenberg Helgesson kritisk mot att Skolverket ännu inte presenterat hur skolbiblioteken ska implementeras i arbetet.

– Man borde gå ut med information. Att inte göra det från början känns inte schysst mot vår yrkesgrupp. Än så länge är det väldigt lite förändring som kommer i förslagen. Kanske var det ett lätt sätt att göra så här utan att behöva tillsätta stora resurser? Samtidigt är ju alla små steg viktiga.

Hon, liksom flera av hennes kollegor, undrar nu om skolbiblioteken kommer att ingå i de nätverk som finns inom NCS, som är till för att bidra till att undervisningen i regionens förskolor och skolor utvecklas och där det anordnas forskningscirklar, seminarier, föreläsningar, språkdagar med mera.

– Skolbiblioteken skulle kunna göra så mycket här. Att jobba och samarbeta inom nätverken kommer lyfta skolbiblioteksutvecklingen. Men jag upplever att det i dag är låg medvetandegrad hos rektorer, lärare och språk-, läs- och skrivutvecklare om vad skolbiblioteken och vår profession kan bidra med.

Så, vad innebär den nya ändringen i instruktionen?

Enligt Tammi Gustafsson Nadel, undervisningsråd vid Skolverket, har myndigheten i dag inget svar på den frågan.

– Vi har inte fått något uppdrag från regeringen kopplat till namnbytet, så det tråkiga svaret på frågan är att vi ännu inte vet vad det här kommer innebära, säger Tammi Gustafsson Nadel.

Förslaget fanns med i Gustav Fridolins utredning om skolbibliotek för bildning och utbildning (2021), och är i princip det enda förslaget därifrån som än så länge har blivit verklighet. Enligt Vidar J Lindgren, pressekreterare hos skolminister Lina Axelsson Kihlblom, anser regeringen att det i detta fall rör sig om ett utvidgat och långsiktigt uppdrag vilket motiverar en ändring av Skolverkets instruktion. Det skriver han i ett mejl till Biblioteksbladet. Däremot ger han inget svar på frågan om regeringen avser komma med mer information.

För Skolverkets del innebär ändringen att de nu måste börja undersöka frågan, prata med interna experter och målgruppen för NCS om vilka ytterligare behov av stöd som finns, säger Tammi Gustafsson Nadel.

– NCS riktar sig mot huvudmannanivå och vi ser ett behov av att skolbibliotekariens arbete tydligt ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi ser också ett behov av ett stärkt samarbete mellan lärare och annan pedagogisk personal – och skolbibliotekarier. Men exakt hur NCS ska stödja det arbetet är inte klart idag.

Skolverket vet i dagsläget inte vad som kommer att hända i övrigt med skolbiblioteksutredningens förslag men välkomnar uppdrag från regeringen i frågan. Arbetet med hur NCS ska omfatta även skolbibliotek väntas nu ta form under hösten 2022. Som ett första steg har NCS redan nu tagit fram samtalsfilmer för skolbiblioteken på temat läsfrämjande: filmer som består av samtal mellan forskare och skolbibliotekarien, och som kommer publiceras redan i sommar.

– Vi smygstartar lite. Det är det är ett sätt för att försöka stärka samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarier, säger Tammi Gustafsson Nadel.

Text: Annica Ögren