Skolinspektionen: Brister i användningen av skolbiblioteken
11 jun 2018 • 3 min
En ny rapport från Skolinspektionen visar att skolbiblioteken inte används fullt ut. Extraläsning av skönlitteratur verkar fortfarande betraktas som huvuduppgiften.

I den reviderade läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet har skolbiblioteket en utpekad roll både när det gäller att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Men hittills har få skolor mött kraven. Det visar Skolinspektionens nya rapport Skolbiblioteken som pedagogisk resurs.
Rapporten bygger på en granskning av kvaliteten i skolbibliotekens arbetssätt. 20 grundskolor har granskats och de två frågeställningar som Skolinspektionen utgått från är i vilken utsträckning rektor tar ansvar för en väl fungerande samverkan mellan skolbibliotek och lärare och i vilken utsträckning skolan använder skolbiblioteket som en integrerad del i den pedagogiska verksamheten.
Först och främst konstaterar rapporten att likvärdigheten brister både när det gäller beståndet av böcker och medier och när det gäller utbildning och anställningsgrad.

Anna Wide är undervisningsråd och projektledare på Skolinspektionen. Hon menar att det är svårt att peka ut en enkel orsak till varför likvärdigheten varierar.
– Vi tror att det kan handla om traditioner och en bristande samverkan mellan lärare och de som ansvarar för skolbiblioteket, säger hon.
Totalt har 20 grundskolor, både kommunala och fristående, granskats och Skolinspektionen konstaterar att det finns utvecklingsområden hos 19 av dem.
Går det att se några tendenser i vilka som har bra respektive dålig verksamhet?
– Nej, men det vi ser är att rektorns engagemang och kunskap har otroligt stor betydelse för skolbiblioteket, säger Anna Wide.
Skolbiblioteken är i låg utsträckning, skriver Skolinspektionen, en integrerad del av skolornas pedagogiska arbete. På de 20 granskade skolorna planerar lärare och skolbibliotekarier sällan undervisning tillsammans och om det sker görs det spontant, när man ses i korridoren eller under raster. Det finns ingen tid avsatt för detta och rektorerna ser inte heller till att så sker. Det vanliga är i stället att skolbiblioteket används främst för att låna ”bänkböcker” eller läsning att ta med hem. Biblioteket används sällan heller i andra ämnen än svenska.
När biblioteket används på ett mer avancerat sätt beror det ofta på enskilda lärares intresse, konstaterar rapporten. Konsekvensen blir att användandet inte utgår från elevernas behov och inte heller blir likvärdigt.
Skolorna sägs också vara osäkra på hur skolbibliotekens nya uppgift, att stärka elevernas digitala kompetens, ska utföras. Bara en del av skolbiblioteken i granskningen deltar i arbetet med elevernas medie- och informationskunnighet, MIK, eller deras förmåga att vara källkritiska.
Ni skriver att biblioteket behöver integreras mer i verksamheten så att det inte blir en egen ö eller ett bokrum på skolan. Varför är det så svårt för huvudmännen att modernisera synen på skolbiblioteket?
– Jag tror dels det beror på att skolbiblioteket varit dåligt reglerat, det är ju först nu som det kommer in i läroplanen, och dels har skolbiblioteket varit en del av verksamheten som det varit lätt att skära ner på, säger Anna Wide och fortsätter:
– Det beror också på dålig kunskap om skolbibliotekens möjligheter. Här skulle det behövas tydligare stödmaterial, framför allt riktat till rektorer, kring hur biblioteket kan användas.
Sådant stödmaterial kommer att tas fram av Skolverket framöver, läs artikel om det här.
Andra problem som Skolinspektionen uppmärksammar är att värdegrundsarbete och jämställdhetsarbete har en nedtonad och ibland oreflekterad roll. Skolbiblioteken fångar inte alltid upp könsstereotypa läsmönster eller visar på andra läsmöjligheter. Elever med annat modersmål får ofta inte tillgång till relevant litteratur på sitt modersmål utan hänvisas inte sällan till läsning av enkla böcker vars innehåll ofta inte är åldersadekvat.
Sedan tidigare har Skolinspektionen visat på brister när det gäller tillgången till skolbibliotek och rektorernas resurstilldelning, att bemanningen inte är tillfredsställande och att det finns brister i samverkan mellan lärare och bibliotekarie. Tidigare forskning visar också att ett väl fungerande skolbiblioteks gagnar elevers lärande.
Revideringen av läroplanen blir tvingande först den 1 juli i år, men har fått användas sedan den 1 juli 2017.
Läs mer:
http://biblioteksbladet.test/skolinspektionen-sju-granskningar-klara/
http://biblioteksbladet.test/regeringen-gor-om-laroplaner-starker-digital-kompetens/
Senaste nytt

Vi ses i Visby!
Torsdagen den 29 juni handlar det om bibliotek i Almedalen. Tillsammans med Biblioteken på Gotland och Svensk biblioteksförening arrangerar Biblioteksbladet en heldag med samtal och debatt på Almedalsbiblioteket. Här är programmet.
7 jun 2023 • 2 min

Skrytsam AI för dialog med ungdomar
Uno är lite som Karlsson på taket; skämtsam, skrytsam och allmänt dryg. Personligheten på Tiotrettons nya AI-robot är väl uttänkt, för betona för ungdomarna att allt som kommer från robotar inte är att lita på.
5 jun 2023 • 3 min

Sista året för Stärkta bibliotek – här är hela listan
Enligt kulturminister Parisa Liljestrand har stödet för Stärkta bibliotek varit framgångsrikt. När det nu delas ut för sista gången väntar dock ministern på förslag på nya stödformer.
1 jun 2023 • 2 min

En outsider med uppdrag att förändra på insidan
Pamela Schultz Nybacka hade ett särskilt uppdrag när bibliotekarieutbildningen på Södertörns högskola startades: bredda rekryteringen. Men hittills har de nya studenterna varit svåra att locka.
31 maj 2023 • 7 min

"Vad är egentligen ett bibliotek?" Jag förstår inte frågan
Karin Linder om en frågeställning som ofta hörs i biblioteksvärlden. "Ett fegt sätt att genom låtsat problematiserande styra en framåtsyftande diskussion."
30 maj 2023 • 2 min

Utrensningen av böcker sprider sig – ”Bibliotekarierna de verkliga hjältarna”
Höj rösten och stötta varandra. Det är Nadine Farid Johnsons uppmaning till världens bibliotekarier i tider när utrensningen av böcker pågår på bibliotek och i skolor. Men, som vd för Amerikanska Pen i Washington, varnar hon också för att plocka bort böcker med daterade formuleringar från bokhyllorna.
26 maj 2023 • 5 min

Bibliotekschefen i Högsbo: ”Vi är så, så, så ledsna”
Grethe Österberg, bibliotekschef på Högsbo bibliotek, är ångerfull. Hela personalgruppen inser att inlägget om Lena Anderssons böcker var olämpligt. "Det var fel forum."
26 maj 2023 • 2 min

Skarpt och smart eller ett övertramp?
"Sista veckan innan löning! Vi har fyllt på skåpet i entréhallen med utgallrade böcker", skrev Högsbo bibliotek på Instagram intill en bild av böcker av Lena Andersson som sorterats ut. En oskyldig kommentar till författarens uppmärksammade artikel om hungrande barn? Eller ett oförsvarligt agerande av ett folkbibliotek?
25 maj 2023 • 4 min

Om förberedelser för en oviss framtid
Hur ska biblioteken stå redo för det framtiden bjuder på i form av såväl kriser som digital utveckling? Det var temat när Biblioteksdagarna 2023 drog i gång på onsdagen.
24 maj 2023 • 2 min

Många biblioteksanställda kritiska till anmälningsplikt
En stor del av de som är anställda på bibliotek är mycket kritiska till Tidöförslaget om att offentliganställda ska vara skyldiga att anmäla papperslösa. Fackförbundet Dik har frågat sina medlemmar och bara en liten del av de svarande tycker att förslaget är bra.
24 maj 2023 • < 1 min

Tryckfrihetsförordningen blir världsminne
Unesco har utsett tryckfrihetsförordningen till världsminne. Den var den första i världen att reglera rätten att uttrycka sig fritt och ta del av allmänna handlingar. Det unika källmaterialet finns bevarat på Kungliga biblioteket och på Riksarkivet.
22 maj 2023 • 2 min

Förskönande bild av bibliotek i totalförsvaret
Diskussionen om bibliotekens roll i totalförsvaret tenderar att bli förskönande. Det är viktigt att stå tryggt med fötterna i sin egen verklighet. Hur andra valt att organisera sig är inget facit, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 maj 2023 • 2 min
0 kommentarer