Skolinspektionen: Brister i användningen av skolbiblioteken
11 jun 2018 • 3 min
En ny rapport från Skolinspektionen visar att skolbiblioteken inte används fullt ut. Extraläsning av skönlitteratur verkar fortfarande betraktas som huvuduppgiften.

I den reviderade läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet har skolbiblioteket en utpekad roll både när det gäller att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Men hittills har få skolor mött kraven. Det visar Skolinspektionens nya rapport Skolbiblioteken som pedagogisk resurs.
Rapporten bygger på en granskning av kvaliteten i skolbibliotekens arbetssätt. 20 grundskolor har granskats och de två frågeställningar som Skolinspektionen utgått från är i vilken utsträckning rektor tar ansvar för en väl fungerande samverkan mellan skolbibliotek och lärare och i vilken utsträckning skolan använder skolbiblioteket som en integrerad del i den pedagogiska verksamheten.
Först och främst konstaterar rapporten att likvärdigheten brister både när det gäller beståndet av böcker och medier och när det gäller utbildning och anställningsgrad.

Anna Wide är undervisningsråd och projektledare på Skolinspektionen. Hon menar att det är svårt att peka ut en enkel orsak till varför likvärdigheten varierar.
– Vi tror att det kan handla om traditioner och en bristande samverkan mellan lärare och de som ansvarar för skolbiblioteket, säger hon.
Totalt har 20 grundskolor, både kommunala och fristående, granskats och Skolinspektionen konstaterar att det finns utvecklingsområden hos 19 av dem.
Går det att se några tendenser i vilka som har bra respektive dålig verksamhet?
– Nej, men det vi ser är att rektorns engagemang och kunskap har otroligt stor betydelse för skolbiblioteket, säger Anna Wide.
Skolbiblioteken är i låg utsträckning, skriver Skolinspektionen, en integrerad del av skolornas pedagogiska arbete. På de 20 granskade skolorna planerar lärare och skolbibliotekarier sällan undervisning tillsammans och om det sker görs det spontant, när man ses i korridoren eller under raster. Det finns ingen tid avsatt för detta och rektorerna ser inte heller till att så sker. Det vanliga är i stället att skolbiblioteket används främst för att låna ”bänkböcker” eller läsning att ta med hem. Biblioteket används sällan heller i andra ämnen än svenska.
När biblioteket används på ett mer avancerat sätt beror det ofta på enskilda lärares intresse, konstaterar rapporten. Konsekvensen blir att användandet inte utgår från elevernas behov och inte heller blir likvärdigt.
Skolorna sägs också vara osäkra på hur skolbibliotekens nya uppgift, att stärka elevernas digitala kompetens, ska utföras. Bara en del av skolbiblioteken i granskningen deltar i arbetet med elevernas medie- och informationskunnighet, MIK, eller deras förmåga att vara källkritiska.
Ni skriver att biblioteket behöver integreras mer i verksamheten så att det inte blir en egen ö eller ett bokrum på skolan. Varför är det så svårt för huvudmännen att modernisera synen på skolbiblioteket?
– Jag tror dels det beror på att skolbiblioteket varit dåligt reglerat, det är ju först nu som det kommer in i läroplanen, och dels har skolbiblioteket varit en del av verksamheten som det varit lätt att skära ner på, säger Anna Wide och fortsätter:
– Det beror också på dålig kunskap om skolbibliotekens möjligheter. Här skulle det behövas tydligare stödmaterial, framför allt riktat till rektorer, kring hur biblioteket kan användas.
Sådant stödmaterial kommer att tas fram av Skolverket framöver, läs artikel om det här.
Andra problem som Skolinspektionen uppmärksammar är att värdegrundsarbete och jämställdhetsarbete har en nedtonad och ibland oreflekterad roll. Skolbiblioteken fångar inte alltid upp könsstereotypa läsmönster eller visar på andra läsmöjligheter. Elever med annat modersmål får ofta inte tillgång till relevant litteratur på sitt modersmål utan hänvisas inte sällan till läsning av enkla böcker vars innehåll ofta inte är åldersadekvat.
Sedan tidigare har Skolinspektionen visat på brister när det gäller tillgången till skolbibliotek och rektorernas resurstilldelning, att bemanningen inte är tillfredsställande och att det finns brister i samverkan mellan lärare och bibliotekarie. Tidigare forskning visar också att ett väl fungerande skolbiblioteks gagnar elevers lärande.
Revideringen av läroplanen blir tvingande först den 1 juli i år, men har fått användas sedan den 1 juli 2017.
Läs mer:
http://biblioteksbladet.test/skolinspektionen-sju-granskningar-klara/
http://biblioteksbladet.test/regeringen-gor-om-laroplaner-starker-digital-kompetens/
Senaste nytt

Replik: Vi måste vara tydliga när vi talar om rasism
Bibliotekarien Einar Ehn-Briem uppskattar att Surrah al-Himidy har modet att ifrågasätta bibliotekssektorns men stör sig ändå på hennes artikel. "För att vi ska kunna diskutera något som uppenbart engagerar så många måste vi veta exakt vad vi menar avviker och eventuellt väljs bort", skriver han i sin replik.
7 dec 2023 • 3 min

Extra pengar för kompetens inom läsfrämjande
Det treåriga regeringsuppdraget Läsfrämjandelyft för folkbibliotek går mot sitt slut. Nu fördelar Kulturrådet 23 miljoner till 253 kommuner och 19 regioner. Här är kommunerna som får mest – och minst. Hela listan!
6 dec 2023 • 2 min

Besvikelse över tystnaden från biblioteken efter den 7 oktober
Hamas brutala attack i Israel den 7 oktober drabbar även den judiska minoriteten i Sverige. På resursbiblioteket för jiddisch finns både en rädsla för den ökade hotbilden och en besvikelse över biblioteksvärldens tystnad.
5 dec 2023 • 4 min

Helene Öberg om vikten av att förstå kraften i AI
Vi vill inte att unga människor ska växa upp utan att förstå digital utveckling. Vi vill inte heller att de växer upp utan läsning. De förstår själva att båda behövs, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
1 dec 2023 • 2 min

Omfamna, bemästra och använd AI
Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.
30 nov 2023 • 2 min

"Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva en ny konstform i mitt liv"
AI-konstnären Annika Nordenskiöld har skapat bilderna till det nya numret av Biblioteksbladet. "Jag försöker få fram bilder som känns och som har någon sorts mänsklig närvaro."
29 nov 2023 • 2 min

Hotat samarbete lever vidare – åtminstone en tid
Svenska Daisykonsortiet, SDK, lever vidare. Det beslutades på förra veckans årsmöte. Nu tillsätts en arbetsgrupp som ska utreda konsortiets framtid.
29 nov 2023 • 3 min

Gammal data hotas av utrotning
Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.
28 nov 2023 • 3 min

Följ prisutdelningen på Augustgalan
Augustgalan hölls på måndagskvällen. Se hela prisutdelningen i efterhand här.
27 nov 2023 • < 1 min
Augustpriset: "Det är värdefullt med vårt perspektiv i juryn"
I kväll delas Augustpriserna ut. Salomon Hellman gör sitt andra år som ordförande i den jurygrupp som delar ut priset i barn- och ungdomskategorin. Han är bibliotekarie och inköpsansvarig för barn- och ungdomslitteratur på Stockholms stadsbibliotek.
27 nov 2023 • < 1 min

Sökes: person med koll på åldrade data och gammal utrustning – ”Läget är akut”
Hos Kungliga biblioteket pågår rekryteringen till en nyckelposition inom digitalt bevarande. Men det går trögt. ”Vi behöver hitta kompetenser som finns i andra branscher.”
27 nov 2023 • 3 min

"Biblioteket spelar en huvudroll för att förstå Nordirlands förflutna"
25 år har gått sedan långfredagsavtalet slöts den 10 april 1998. Sedan dess råder fred i Nordirland, men såren finns kvar och minnena av konflikten, The Troubles, finns bevarade på The Linen Hall Library i Belfast.
24 nov 2023 • 6 min
0 kommentarer