Liksom all kommunal verksamhet drabbas även biblioteken i det svåra ekonomiska läget, säger SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog. "Det är så här det ser ut just nu."

Biblioteksbladets enkät där folkbibliotekschefer i landets 290 kommuner har besvarat frågor om årets budget, visar att 90 procent av biblioteken drivs med mindre resurser i år än förra året. Det handlar i drygt 10 procent av fallen om nedskärningar men framför allt om budgetar som endast har indexreglerats (vilket med en inflation på 10 procent i praktiken betyder mindre pengar) eller inte har indexreglerats alls.

– Jag tror inte att biblioteken kommer att behöva spara mer än andra. Det är så här det ser ut just nu, man lägger ut ramar som egentligen inte täcker pris- och löneökningarna och det gör att man måste spara, säger Annika Wallenskog, chefsekonom vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Hur läget hanteras kommer att variera från kommun till kommun. Ett alternativ till generella nedskärningar kan, enligt Annika Wallenskog, vara riktade besparingar genom att ställa in planerade satsningar, som att till exempel skjuta upp bygget eller renoveringen av ett bibliotek.

Hennes intryck är dock inte att just bibliotek och annan kulturrelaterad verksamhet drabbas mest när kommunerna krymper sina kostnader.

– Det kanske är så på något enstaka ställe, men det är inte så att man säger att kulturen drar vi ner på mer. Det beror oftast på att det inte är särskilt mycket pengar att hämta där.

Den statliga satsningen på Stärkta bibliotek är inne på sitt sista år. Annika Wallenskog konstaterar att biblioteken självklart drabbas om satsningen inte förlängs.

– Till i år har regeringen varit väldigt återhållsam med sin budget till kommunsektorn. Skälet är att man inte vill spä på inflationen och då ger man väldigt lite pengar generellt sett. Så det finns naturligtvis risk att man inte fortsätter med det där stödet till biblioteken nästa år.

Många svenska kommuner hade det kärvt redan innan världsekonomin skakades om av att Ryssland anföll Ukraina, energipriserna började stiga och räntan skenade.

SKR beräknade tidigare att glappet mellan intäkter och kostnader skulle uppgå till hela 100 miljarder kronor 2026, något som i så fall skulle ha känts för all kommunal verksamhet, inklusive folkbiblioteken. Höjda statsbidrag under pandemin gör dock att den dystra prognosen inte kommer att falla in, enligt Annika Wallenskog. I år kommer kommunernas i stället att ha ett överskott på totalt åtta miljarder kronor.

– Men 2024 räknar vi i stället med ett underskott på fem miljarder. Vi har två riktigt tuffa år framför oss, sedan ser det lite bättre ut innan det blir sämre igen.

Att det ser bättre ut 2025 och 2026 beror på att de kommunala pensionskostnaderna kommer att minska efter 2024.

Att det ser sämre ut på längre sikt hänger ihop med de demografiska förändringarna med en alltmer åldrad befolkning. Gruppen som är 80 år och äldre kommer att växa med 50 procent under det närmaste decenniet medan andelen i yrkesverksam ålder bara växer med fyra procent.

Folkbiblioteken verkar i – och påverkas naturligtvis av – dessa komplexa omständigheter.