Biblioteken har en framtid i det livslånga lärandet på plats. Som biblioteksutredningen föreslog ett folkbildnings och demokraticentrum. Där samlas studiecirklar, seminarier, universitetsutbildningar, och konstnärliga grupper för att tillsammans få bildning och skapa.
Etnologi kursen på Umeå universitet har kanske fem deltagare i Luleå som får disponera ett grupprum med storbildsskärm, och övrig utrustning. Man hör en föreläsning , har ett seminarium digitalt och ett samtal efter sessionen samt att några söker litteratur med hjälp av bibliotekariens fackkunskaper.
I rummet bredvid sitter ett gäng från LO sektionen och följer ett seminarium från Arena Katalys där en ny bok om Ernst Wigfors presenteras. De samtalar också ”privat” sedan man lämnat seminariet och vännerna från hela landet samt går naturligtvis och undersöker hyllan med Ernst Wigfors verk på biblioteket.
I skapanderummet har ett gäng PRO pensionärer samlat sig kring ett projekt för att ge ett nytt äldreboende en estetisk touch . Konstböcker ligger på bordet och man ser just en film om Edward Munch på skärmen i rummet. Alla gillar inte kaffet från det digitala automatiska caféet men det finns även the som serveringsrobotarna serverar deltagarna. I stora samlingssalen sitter kommunens sociala nämnds AU och har just pausat mötet för en informativ föreläsning av en tjänsteperson på socialstyrelsen som berättar hur man skall tolka nya regler för sociala nämnders yttranden till byggnadsnämndens stadsplanearbeten. Man diskuterar ivrigt reglernas implementering tills mötet återupptas.
På de enskilda studieplatserna i biblioteket sitter alla sorters studenter, från 80 åringen som studerar Afrikas historia på en kurs från Malmö universitet till 8 åringen som uppslukats av ”Skattkammarön” i en pappersupplaga som mormor rekommenderat. De flesta är dock gymnasister och studenter som studerar för sin examen men främst för den kunskap man kan få tillsammans på biblioteket.

Jag tillhör dem som tror att biblioteken har en lysande framtid framför oss om vi bara är villiga att utforska vart vårt uppdrag kan föra oss (som jag också tycker att den här tankesmedjan gör).

Det är intressant att diskutera framtiden, ofta utgår man utifrån att allt ska vara precis som det är nu, bara lite annorlunda, men det vet vi inte egentligen. Hur kommer exempelvis Ai att påverka arbetsmarknaden? Kommer vi att jobba 6 timmar i framtiden och hur påverkar det oss? Kommer demokratin att se likadan ut? Om 10 år kanske tekniska lösningar eller helt enkelt andra sätt ändrar hur vi tillsammans beslutar saker och där kan biblioteken komma att få en större roll. För att inte tala om vad snabba samhällsförändringar kan ställa till med och vilka som kan lämnas på efterkälken.

När det gäller själva litteraturförmedling så kommer saker att ändras där också och där kommer vi säkert att få en annan roll, men det behöver inte betyda att den försvinner.

Men vi behöver vara lyhörda för förändringar och kunna anpassa oss. Vi har ett flexibelt uppdrag och alla förutsättningar men vi kan behöva lägga manken till (nått vi iof inte alltid är särskilt bra på att göra)