Strikta prioriteringar när stärkta bibliotek-pengarna fördelats
17 jun 2021 • 2 min
Det statliga anslaget är mindre än tidigare så bedömningarna har varit stramare. ”Vi har prioriterat insatser som uppfyller bibliotekslagen väl”, säger Cecilia Brisander, handläggare på Kulturrådet.
De statliga medlen till stärkta bibliotek betalades ut 2018–2020, men i höstas kom besked från regeringen om att de tillfälliga pengarna även kommer att fördelas 2021–2023. En skillnad är dock att det finns mindre pengar att dela på då anslaget, som tidigare uppgick till 225 miljoner kronor, i år har krympt till 150 miljoner (och till 75 miljoner 2022 och 2023).
Ansökningarna kommer från 258 kommuner som tillsammans sökt 243 miljoner kronor. För att kunna ge bifall till så gott som alla har Kulturrådet valt att vara mer återhållsamma när det gäller vissa typer av insatser, förklarar Cecilia Brisander, handläggare på myndigheten.
– I fråga om byggnationer, renoveringar, informationsinsatser, inventarier, media och teknik, så har vi generellt beviljat lägre belopp.
Fördelningen av anslaget, kommun för kommun, finns här.

Prioriterade områden har bland annat varit insatser riktade till ungdomar och personer med kognitiv funktionsnedsättning.
Enligt Cecilia Brisander återspeglar ansökningarna dessa prioriteringar.
– När det handlar om kognitiva funktionsnedsättningar rör det sig om tillgänglighetsanpassning av biblioteksrummet, kunskapshöjande åtgärder för personalen och aktiviteter med och för målgruppen. Och när det gäller satsningar för barn och ungdomar så finns det till exempel flera samarbeten mellan bibliotek och fritidsgårdar, säger hon.
Dessa exempel är två av de sju tendenser som Kulturrådet identifierat i år. I övrigt handlar det om:
- Att biblioteken i högre grad gör insatser för att nå de målgrupper som prioriteras i bibliotekslagen, alltså barn och unga, personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer med annat modersmål än svenska.
- Att biblioteken ägnar sig mer åt uppsökande verksamhet genom till exempel pop up- och mobila insatser.
- Att det uttrycks oro över att ha förlorat barn och ungdomar som besökare under pandemin. Biblioteken vill vidareutveckla sina digitala verksamheter.
- Att det kommit fler ansökningar som rör nationella minoriteter, framför allt insatser för och med samer.
- Att många söker pengar för ombyggnation, renovering och ökad tillgänglighet i biblioteksrummet samt förberedelser för meröppet.
Endast sex av alla ansökningar har lett till avslag, vilket det finns flera förklaringar till. Prioriteringar mellan ansökningar i partnerskap och enskilda ansökningar är en av dem, enligt Cecilia Brisander.
– I ett par andra fall är det vår bedömning att det går att genomföra insatsen med stärkta biblioteksmedel. Det handlar till exempel om stora renoveringar.
Nästa och nästnästa år kommer anslaget till stärkta bibliotek att vara halverat. Hur görs prioriteringarna då?
– Vi kommer bland annat att föra dialog om det med regionerna, Kungliga biblioteket och myndigheter, säger Cecilia Brisander.
Senaste nytt

Varnar biblioteken för Tiktok
Stadsbibliotekarien i Stockholm, Daniel Forsman, uppmanar sina kollegor i Bibliotekssverige att fundera över hur man använder den kinesiska plattformen Tiktok.
7 feb 2023 • 3 min

Höga elpriser leder till färre turer för bokbussen
De höga elkostnaderna tvingar kultur- och fritidsförvaltningen i Malung-Sälen till stora besparingar. För biblioteket leder det till strypt vikariepott och färre turer för bokbussen.
7 feb 2023 • 2 min

SKR: ”Tuffa år framför oss”
Liksom all kommunal verksamhet drabbas även biblioteken i det svåra ekonomiska läget, säger SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog. "Det är så här det ser ut just nu."
7 feb 2023 • 3 min

2023 ett magert år för folkbiblioteken
Resurserna för nästan 90 procent av landets folkbibliotek har krympt 2023, visar Biblioteksbladets årliga enkätundersökning. Skälet är nedskurna budgetar, hög inflation eller både och.
6 feb 2023 • 2 min

Använder spel för att nå biblioteksmålen
Spel- och spelkultur står i fokus för ett nytt expertnätverk. Målet är att höja kunskapsnivån på medlemmarna i Svensk biblioteksförening.
2 feb 2023 • 2 min

Iflas ordförande skjuter på budbäraren
Avslöjandena om rötan inom Ifla fortsätter att ge eko. Den tyska tidningen BuB ägnar sin senaste utgåva åt historien och publicerar en intervju där Ifla-ordföranden Barbara Lison både bekräftar viktiga uppgifter och försöker undergräva Biblioteksbladets trovärdighet.
1 feb 2023 • 3 min
”Vi blev förvånade över Lotta Edholms svala intresse”
”Vi måste prata om skolbibliotek”, skriver 1613 personer i ett öppet brev till Lotta Edholm. Igår träffade brevets initiativtagare skolministern. De är frågande över bemötandet de fick.
31 jan 2023 • 3 min

Författare varnas för BTJ-tjänst
I höstas lanserade BTJ sin nya tjänst för författarbesök på bibliotek. Nu varnar Författarcentrum sina medlemmar för att använda den. ”Vi oroar oss för en urholkning av arvodesnivåerna.”
31 jan 2023 • 3 min

Öppet brev till Lotta Edholm: Vi måste prata om skolbiblioteken!
1613 personer från förlag, bibliotek, akademi och fackförbund skriver till skolministern: "En skola är en skola först när alla elever har ett skolbibliotek som är bemannat med en utbildad skolbibliotekarie."
30 jan 2023 • 2 min
Snart dags att söka Stärkta bibliotek – för sista gången
Alla landets kommuner har någon gång sökt bidrag från Stärkta bibliotek. När det snart är dags att söka igen är det för sista gången. Men nya stöd ska utredas.
27 jan 2023 • 2 min

Ny uppgörelse i Sölvesborg
Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.
26 jan 2023 • 2 min

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse
Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.
26 jan 2023 • 2 min
0 kommentarer