Strikta prioriteringar när stärkta bibliotek-pengarna fördelats

Det statliga anslaget är mindre än tidigare så bedömningarna har varit stramare. ”Vi har prioriterat insatser som uppfyller bibliotekslagen väl”, säger Cecilia Brisander, handläggare på Kulturrådet.

De statliga medlen till stärkta bibliotek betalades ut 2018–2020, men i höstas kom besked från regeringen om att de tillfälliga pengarna även kommer att fördelas 2021–2023. En skillnad är dock att det finns mindre pengar att dela på då anslaget, som tidigare uppgick till 225 miljoner kronor, i år har krympt till 150 miljoner (och till 75 miljoner 2022 och 2023).

Ansökningarna kommer från 258 kommuner som tillsammans sökt 243 miljoner kronor. För att kunna ge bifall till så gott som alla har Kulturrådet valt att vara mer återhållsamma när det gäller vissa typer av insatser, förklarar Cecilia Brisander, handläggare på myndigheten.

– I fråga om byggnationer, renoveringar, informationsinsatser, inventarier, media och teknik, så har vi generellt beviljat lägre belopp.

Fördelningen av anslaget, kommun för kommun, finns här.

Prioriterade områden har bland annat varit insatser riktade till ungdomar och personer med kognitiv funktionsnedsättning.

Enligt Cecilia Brisander återspeglar ansökningarna dessa prioriteringar.

–  När det handlar om kognitiva funktionsnedsättningar rör det sig om tillgänglighetsanpassning av biblioteksrummet, kunskapshöjande åtgärder för personalen och aktiviteter med och för målgruppen. Och när det gäller satsningar för barn och ungdomar så finns det till exempel flera samarbeten mellan bibliotek och fritidsgårdar, säger hon.

Dessa exempel är två av de sju tendenser som Kulturrådet identifierat i år. I övrigt handlar det om:

• Att biblioteken i högre grad gör insatser för att nå de målgrupper som prioriteras i bibliotekslagen, alltså barn och unga, personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer med annat modersmål än svenska.
• Att biblioteken ägnar sig mer åt uppsökande verksamhet genom till exempel pop up- och mobila insatser.
• Att det uttrycks oro över att ha förlorat barn och ungdomar som besökare under pandemin. Biblioteken vill vidareutveckla sina digitala verksamheter.
• Att det kommit fler ansökningar som rör nationella minoriteter, framför allt insatser för och med samer.
• Att många söker pengar för ombyggnation, renovering och ökad tillgänglighet i biblioteksrummet samt förberedelser för meröppet.

Endast sex av alla ansökningar har lett till avslag, vilket det finns flera förklaringar till. Prioriteringar mellan ansökningar i partnerskap och enskilda ansökningar är en av dem, enligt Cecilia Brisander.

– I ett par andra fall är det vår bedömning att det går att genomföra insatsen med stärkta biblioteksmedel. Det handlar till exempel om stora renoveringar.

Nästa och nästnästa år kommer anslaget till stärkta bibliotek att vara halverat. Hur görs prioriteringarna då?

– Vi kommer bland annat att föra dialog om det med regionerna, Kungliga biblioteket och myndigheter, säger Cecilia Brisander.