Tomma tunnor skramlar mest

TPB får äntligen byta namn och Kungliga biblioteket får 6 miljoner nålpengar för att klara e-plikten – och glada tillrop....

TPB får äntligen byta namn och Kungliga biblioteket får 6 miljoner nålpengar för att klara e-plikten – och glada tillrop. Välmenande och till intet förpliktigande tillrop får även biblioteksområdet i stort. Men det är också allt.

Visst har man gett upp. Det är länge sedan man ens iddes att efterlysa någon som helst utvecklad tanke eller analys från regeringens sida ifråga om avsikter med kulturpolitiken. Vision är ett uttjatat begrepp som dessutom kan fyllas med lite av varje men om man håller sig till ett mer jordnära ordval: vore det inte häftigt om statsmakterna någon gång kunde visa – också när det kommer till så instrumentella ting som en budgetproposition – att man vill någonting på kulturens område, att man prioriterar på det ena eller det andra sättet för att man tycker någonting, att man har en färdriktning trots att man inte har så mycket pengar.

Det är kanske lite orättvist för något vill man väl när man pytsar in 17 miljoner i verksamheter som Skapande skola (som byggs ut till att omfatta även förskolan). Satsningar på barn och unga är bra men det känns lite som att det är också det enda man förmår ta till när man inte kan komma med någonting annat.

När alla dessa Skapande skola-ungar växer upp, får man hoppas att de är så dopade av kultur och så kreativt utvecklade att de kan sysselsätta sig själva eller i det som är kvar av kulturarvslyftet. 60 pers har man hittills lyckats få in den vägen men förtvivla icke: detta är, säger kulturministern, en reform på lång sikt. Tjena.

I övrigt kan man väl bara säga: walkover till regionerna. När man läser budgetproppen för utgiftsområde 17 är det ingen ände på vad den så kallade samverkansmodellen ska göra och iscensätta och det med nästan inga pengar alls. Samverkansmodell? Det är väl bra om man kallar saker och ting för det de är: Kulturpolitik på entreprenad.

Ramverket för hur man ser på det här med kultur formulerades redan i årets regeringsförklaring där området förlänades några fina rader: ”Ett rikt och varierat kulturutbud är viktigt för att Sverige ska vara ett gott land att leva i. Barn och unga ska ha rätt att tidigt i livet ta del av kulturupplevelser. Regeringens viktigaste kulturpolitiska reform, Skapande skola, syftar till att ge alla barn möjligheter att uppleva kultur och att utveckla sin egen kreativitet.”

Kulturbudgeten är fattig på pengar och konkreta förslag på biblioteksområdet men rik på floskler – och okunskap. Jag citerar:

”Biblioteken är en viktig samhällsresurs med stora utvecklingsmöjligheter i framtidens samhälle (På vilket sätt märks det i budgeten? Inte alls. reds anm). De verkar för läskunnighet, utbildning, livslångt lärande, kultur och informationsspridning (Right! reds anm). Biblioteksverksamhet är främst en kommunal angelägenhet…” (I say no more…)

Vid det här laget, tycker man, borde kulturministern förstått att biblioteksverksamhet är väldigt mycket mer än en kommunal verksamhet. Inte undra på att man inte förmår ta ett grepp på det här med en nationell strategi för det svenska biblioteksväsendet som rymmer Sveriges största kultur- och informationsförsörjningssystem. Men man får vara tacksam över att man ändå selektivt informerar sig. Åtminstone allt som har med samverkansmodellen tycks slukas med hull och hår. Till exempel har regeringen läst Svensk Biblioteksförenings skrift Verka samman – En undersökning av samverkansmodellen utifrån biblioteksperspektivet och nämner i proppen de resultat som redovisas där.

Ur budgetproppen:

Allmänt: Umeå kulturhuvudstad 2014 får 37 miljoner 2012 och 38 miljoner 2013 (totalt 75 miljoner kronor) i stöd.
Statens kulturråd får 2 miljoner för att undersöka hur personer med funktionsnedsättning med hjälp av digitala hjälpmedel kan ta del av kultur.
Talboks- och punktskriftsbiblioteket har länge arbetat för att få byta namn och nu blir det verklighet. I regeringens budgetproposition föreslås att TPB från och med 1 januari 2013 byter namn till Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Kuriosa: Regeringen föreslår en översyn av myndighetsstrukturen inom kulturområdet därför att ”kärnverksamheten hos dessa myndigheter och institutioner kännetecknas i flera fall av likheter i förutsättningarna. Att flera myndigheter och institutioner var för sig ägnar tid åt likartade frågor riskerar att fördyra administrationen, försvaga fokus på kärnuppgifterna och försvåra förutsättningarna för regeringens strategiska styrning.”

Borde man inte ha tänkt på detta innan man 2011 skapade ännu en ny myndighet på området med det byråkrattunga namnet Myndigheten för kulturanalys – som för övrigt ingen människa fattar vad de håller på med utöver att göra papperstigrar av flaggreformerna Skapande skola och samverkansmodellen…

4 miljoner tillförs myndigheten för 2013 och 2 miljoner 2014 bl a för att myndigheten ska sköta den officiella statistiken på kulturområdet (inte för biblioteken, det gör KB).

Bidrag till folk- och länsbibliotek (via Kulturrådet) för att främja spridning och läsning av litteratur samt för att utveckla biblioteksväsendet: Drygt 20 miljoner kronor fördelades under 2011 som verksamhetsbidrag till region- och länsbibliotek. Därutöver har medel till biblioteksverksamhet delats ut inom ramen för kultursamverkansmodellen till de fem län som ingick i modellen 2011.

Under 2012 ska ytterligare elva län in i modellen, och 2013 avser fyra län att ansluta sig till modellen, inalles gör det att 20 län ingår 2013 i samverkansmodellen.

Totalt fördelades 960 miljoner kronor till de 16 län som ingår i modellen 2012.

Närmare 15 miljoner kronor har via Kungliga biblioteket fördelats i verksamhetsbidrag till lånecentralerna, Sveriges depåbibliotek och Internationella biblioteket.

Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek: 2011 fördelades drygt 25 miljoner kronor till kommunerna för folk- och skolbibliotekens inköp av litteratur för att främja barns och ungas läsande. Det är en liten ökning i jämförelse med 2010 (24,2 milj). För att beviljas inköpsstöd krävs dels att kommunens mediabudget inte har sänkts från föregående år, dels att kommunen beskriver hur den arbetar med läsfrämjande.

Under 2011 fördelades 21 procent av de olika formerna av litteraturstöd till barn och unga. Bidrag till läsfrämjande insatser för barn och unga uppgick 2011 till 13 miljoner kronor. Under 2011 fördelade Statens kulturråd 10,5 miljoner kronor i läsfrämjande bidrag och utsåg tillsammans med Författarcentrum en särskild läsambassadör med uppdrag att främja barns och ungas läsning.

Bibliotekslagen: Bibliotekslagen är utredd, beredd och ett förslag har lagts fram. Remisstiden gick ut per den 15 september i år. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag under 2013. Men med tanke på hur det har sett ut kan det bli när som helst i någon gång i framtiden…

Under tiden får vi hålla till godo med att 7 § i nuvarande bibliotekslag ändras på ett sätt som tydliggör att landstingen ansvarar för länsbiblioteken och staten för högskolebibliotek. Bakgrunden är att det inte längre finns några högskolor med kommunalt och landstingskommunalt huvudmannaskap som bl a anförs i nämnda paragraf i bibliotekslagen.

Kultursamverkansmodellen/Statens kulturråd: Det statliga stödet till regional kulturverksamhet 2012-2014 förstärks, som tidigare beslutat, med 75 miljoner. Summan fördelas med 25 miljoner/år under treårsperioden. För 2013 uppgår anslaget till 1,286 miljarder kronor, en anslagsökning med drygt 7,7 miljoner.

Anslaget får också i denna budget, som det heter, ”belastas med vissa kostnader för Kungl. bibliotekets genomförande av det samlade ansvaret för statens stöd och samordning inom biblioteksväsendet.”

Modellen omfattar bidragsmedel till sju kulturområden däribland biblioteksverksamhet. Den regionala fördelningen av Statens kulturråds bidragsgivning 2010-2011 ger vid handen att närmare två tredjedelar av den totala bidragsgivningen, inklusive de medel som ingick i kultursamverkansmodellen, gick till scenkonstområdet, 8 procent gick till litteraturområdet.

Statens kulturråds förvaltningsanslag förstärks som tidigare beslutat med 2 miljoner kronor per år 2012 och 2013 för att fortsatt implementera modellen och förvaltningsanslaget för 2013 uppgår till drygt 50 miljoner kronor.

Statens kulturråd är den största bidragsgivande myndigheten inom kulturområdet. Totalt fördelade myndigheten cirka 1,9 miljarder kronor i bidrag 2011.

Litteratur och kulturtidskrifter: Oförändrat anslag, 124 miljoner.
Anslaget används för stöd till utgivning och spridning av litteratur och kulturtidskrifter, stöd till insatser för att främja läsning samt ett litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek (25 miljoner kronor, se ovan) ingår i anslaget. Drygt 10 miljoner kronor gick till stöd för läsfrämjande insatser varav merparten (både projekt och verksamheter) hade barn och unga som målgrupp. 22,2 miljoner fördelades i stöd till kulturtidskrifterna, av dessa var 17,5 miljoner produktionsstöd till tryckta tidskrifter. 1,1 miljoner i bidrag fördelades till digitala tidskrifter. 3,6 miljoner fördelades i utvecklingsstöd och tidskriftsverkstäderna fick cirka 1 miljoner kronor i stöd.

Sammanlagt uppgick bidragen på området till 113 miljoner kronor 2011.

Kungliga biblioteket: KB får för 2013 6 miljoner kronor för att finansiera e-plikten som trädde i kraft 1 juli i år och vidare drygt 2 miljoner i pris- och lönekompensation.
Anslaget 2013 uppgår totalt till drygt 340 miljoner kronor (jmf med 2012: 332 miljoner kronor). För 2014,beräknas anslaget till drygt 346 miljoner kronor, för 2015 till drygt 352 miljoner kronor och för 2016 till 359 miljoner kronor.

Också i år ser regeringen fortsatt ”positivt på de insatser som Kungl. biblioteket gör inom digitaliseringsområdet.”

KB disponerar 24 miljoner kronor för arbetet med att utöva nationell överblick, främja samordning och samla statistik.

Kronor och ören: 6,8 miljarder föreslår regeringen till kulturområdet. Det är en ökning med 138 miljoner sedan 2012 (efter att pris- och lönekompensation dragits ifrån). Av dessa utgör 122 miljoner Kulturarvslyftet. Kulturbudgeten ligger alltjämt praktiskt taget stilla på 0.8 procent av statens totala utgifter.