Tung kritik mot förslaget till nationell biblioteksstrategi
16 okt 2019 • 2 min
Flera remissinstanser har invändningar mot KB:s förslag. Skarpast är Statskontoret som ifrågasätter nyttan av föreslagna reformer och avfärdar de beräknade kostnaderna.


Statskontoret efterlyser en analys av hur efterfrågan på bibliotekstjänster förändras i takt med befolkningens medievanor. ”Samordnaren hade tydligare fått argumentera för hur de reformer som föreslås skulle vända bibliotekens negativa efterfråge- och kostnadsutveckling.”
Ändrade medievanor gör att det är osäkert om de föreslagna reformerna skulle göra biblioteken mer tillgängliga för alla, hävdar myndigheten.
Framför allt ifrågasätter Statskontoret den prislapp som satts på genomförandet av var och en av de sex reformer som Kungliga biblioteket, KB, föreslår.
”Statskontoret har gått igenom de underlag som samordnaren hänvisar till och inte i något fall funnit beräkningar av vad det faktiskt kan tänkas kosta att genomföra reformförslagen.”
Slutsatsen är att det inte går att ta ställning till om kostnaderna är korrekta och att detta är en allvarlig brist i förslaget till den nationella biblioteksstrategin.
Rekommendationen till regeringen är att låta genomföra nya kostnadsberäkningar innan något av reformförslagen genomförs.
Även Kulturrådet har kritik. Förslagen kring stärkta bibliotek för nationella minoriteter räcker inte utan bör kompletteras med fler insatser som särskilt riktar sig till folkbibliotek, hävdar myndigheten. I yttrandet efterlyses även en strategi kring samhällsutmaningar som till exempel en åldrande befolkning, ökade skillnader i livsvillkor och hälsa mellan olika grupper.[fakta id=”20799″]
Kulturrådet vänder sig även mot förslaget om att ta bort kortsiktiga statliga satsningar som Stärkta bibliotek och Bokstart och menar att sådana insatser kan vara avgörande för utvecklingsarbetet i mindre kommuner och i glesbygd.
Mycket i KB:s förslag handlar om medier, samlingar och digitalisering för att främja tillgången till litteratur. Kulturrådet efterlyser mer tonvikt vid läsfrämjande och uppsökande metoder.
”Vi önskar att ett förslag på en nationell biblioteksstrategi visar en större tro på litteraturens kraft och på läsningens och kulturens betydelse för samhället. Gång på gång påpekar strategiförslaget att ett demokratiskt samhälle behöver människor som är informerade och kompetenta och håller sig till fakta, och det är förstås viktigt med medie- och informationskunnighet, men en levande demokrati behöver också människor som är kreativa och empatiska och har omdöme. Som inte endast kan svara på hur saker och ting är utan som har förmåga att föreställa sig hur det kunde vara. Människor med fantasi. I den diskussionen bör läsning av skönlitteratur och folkbibliotekens läsfrämjande arbete hamna.”
Även Läsrörelsen betonar skönlitteraturens värde och anser att strategin överdriver behoven av digitala satsningar. ”… särskilt med hänsyn taget till de utvecklingsbehov som finns när det gäller bibliotekens läsfrämjande verksamhet. ”
Istället hade Läsrörelsen önskat en strategi med utgångspunkten i skönlitteraturens kraft och läsningens betydelse för samhället, med utgångspunkt i den lokala nivån. ”Det är enligt Läsrörelsens uppfattning läsningen och bibliotekens litteraturfrämjande insatser som ska driva på digitaliseringen av biblioteken, inte tvärtom.”
I remissyttrandet från Svensk biblioteksförening, som Biblioteksbladet rapporterat om, ifrågasätts bland annat den föreslagna anslagsförstärkningen på 250 miljoner kronor per år. ”Vi ställer oss frågande till om de medel som föreslås räcker till för att finansiera strategins förslag.”
Samtliga 79 remissyttranden finns att läsa på regeringens webbplats.
KB:s förslag till nationell biblioteksstrategi
Lämnades till regeringen i mars i år av den nationella samordnaren Erik Fichtelius och dåvarande riksbibliotekarien Gunilla Herdenberg. Innehåller sex konkreta förslag till reformer på följande områden:- Stärk skolbiblioteken genom att bland annat inrätta ett nationellt kunskapscenter för kompetensutveckling till alla personalgrupper om i sitt yrke har kontakt med skolbiblioteksområdet.
- Stärka bibliotek för minoriteter och urfolk.
- Stärkt mångspråkig biblioteksverksamhet genom att bland annat samordna den nationella medieförsörjningen för personer med annat modersmål än svenska.
- Stärkta nationella digitala bibliotekstjänster genom att den nationella biblioteksmyndigheten får i uppdrag att ta fram en ny digital biblioteksplattform för olika målgrupper, sköta driften och försörja tjänsten med innehåll.
- Stärkt nationell biblioteksmyndighet genom att KB utöver uppdraget att bygga nationella digitala tjänster får ett tydligare uppdrag att stödja hela biblioteksväsendet med infrastruktur, juridik, metadata, kompetens, utveckling, forskningsstöd, anslagsförmedling, med mera.
- Nationell struktur för kompetensutveckling på biblioteksområdet genom inrättandet av ett Bibliotekensoberoende fortbildningsinstitut (Bofi).
Senaste nytt
Snart dags att söka Stärkta bibliotek – för sista gången
Alla landets kommuner har någon gång sökt bidrag från Stärkta bibliotek. När det snart är dags att söka igen är det för sista gången. Men nya stöd ska utredas.
27 jan 2023 • 2 min

Ny uppgörelse i Sölvesborg
Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.
26 jan 2023 • 2 min

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse
Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.
26 jan 2023 • 2 min
Högre arbetslöshet bland utrikesfödda bibliotekarier
Arbetslösheten är fyra gånger så hög bland bibliotekarier som är födda i utlandet än bland inrikesfödda. Det visar en granskning från Magasin K.
25 jan 2023 • < 1 min

Populärt låna elmätare i söder
Elmätare har funnits i många år på flera av landets folkbibliotek, men det är först under senaste året som låntagarna har fått upp ögonen för dem. Åtminstone i södra delarna av landet.
24 jan 2023 • 3 min

Romskt resursbibliotek placeras i Malmö
Det blir Biblioteken i Malmö som får uppdraget att vara värd för resursbiblioteket för romani chib.
20 jan 2023 • < 1 min

Besked om skolbibliotek uteblev
Vikten av läsning lyftes på skolministerns och utbildningsministerns pressträff på fredagen. Men ingen nämnde skolbiblioteken.
20 jan 2023 • < 1 min

Tror på effekt av tillträdesförbudet
I sin bok Stök på bibliotek konstaterar Gunnar Rensfeldt att varken stöket eller varianter av tillträdesförbud är något nytt. Han tror att lagen om tillträdesförbud kommer att göra skillnad.
19 jan 2023 • 4 min

Små bibliotek för alla – en rörelse över hela världen
Små bibliotekslådor, Little Free Library, är en läsfrämjande rörelse som har spridit sig över världen. Målet är att få fler barn och unga att läsa.
18 jan 2023 • < 1 min

Debatt om anmälningsplikt, armlängds avstånd och hat och hot
Bibliotek ska vara tillgängliga för alla – men skuggsamhället måste bekämpas, skriver kulturminister Parisa Liljestrand i sitt svar på Lawen Redars två interpellationer som nu debatteras i riksdagen. ”Vilka undantag som ska finnas från anmälningsplikten behöver utredas närmare.”
17 jan 2023 • < 1 min

Bibliotekarie i topp tio bland unga tjejers önskan om yrke
Att jobba som bibliotekarie må inte vara den största drömmen bland ungdomar, men en färsk rapport visar att yrket finns med på topp tio när unga kvinnor listar vad de kan tänka sig jobba med. Intresset är mindre bland unga män.
17 jan 2023 • 1 min

Tisdag i riksdagen med debatt om bibliotek
Kan bibliotek fortsätta vara en plats för alla om Tidöavtalets anmälningsplikt av papperslösa drivs igenom? Hur ska hat och hot mot bibliotekspersonal motverkas? I morgon, tisdag kommer frågorna att debatteras i riksdagen.
16 jan 2023 • < 1 min
0 kommentarer