Tung kritik mot förslaget till nationell biblioteksstrategi

Flera remissinstanser har invändningar mot KB:s förslag. Skarpast är Statskontoret som ifrågasätter nyttan av föreslagna reformer och avfärdar de beräknade kostnaderna.

Statskontoret efterlyser en analys av hur efterfrågan på bibliotekstjänster förändras i takt med befolkningens medievanor. ”Samordnaren hade tydligare fått argumentera för hur de reformer som föreslås skulle vända bibliotekens negativa efterfråge- och kostnadsutveckling.”

Ändrade medievanor gör att det är osäkert om de föreslagna reformerna skulle göra biblioteken mer tillgängliga för alla, hävdar myndigheten.

Framför allt ifrågasätter Statskontoret den prislapp som satts på genomförandet av var och en av de sex reformer som Kungliga biblioteket, KB, föreslår.

”Statskontoret har gått igenom de underlag som samordnaren hänvisar till och inte i något fall funnit beräkningar av vad det faktiskt kan tänkas kosta att genomföra reformförslagen.”

Slutsatsen är att det inte går att ta ställning till om kostnaderna är korrekta och att detta är en allvarlig brist i förslaget till den nationella biblioteksstrategin.

Rekommendationen till regeringen är att låta genomföra nya kostnadsberäkningar innan något av reformförslagen genomförs.

Även Kulturrådet har kritik. Förslagen kring stärkta bibliotek för nationella minoriteter räcker inte utan bör kompletteras med fler insatser som särskilt riktar sig till folkbibliotek, hävdar myndigheten. I yttrandet efterlyses även en strategi kring samhällsutmaningar som till exempel en åldrande befolkning, ökade skillnader i livsvillkor och hälsa mellan olika grupper.[fakta id=”20799″]

Kulturrådet vänder sig även mot förslaget om att ta bort kortsiktiga statliga satsningar som Stärkta bibliotek och Bokstart och menar att sådana insatser kan vara avgörande för utvecklingsarbetet i mindre kommuner och i glesbygd.

Mycket i KB:s förslag handlar om medier, samlingar och digitalisering för att främja tillgången till litteratur. Kulturrådet efterlyser mer tonvikt vid läsfrämjande och uppsökande metoder.

”Vi önskar att ett förslag på en nationell biblioteksstrategi visar en större tro på litteraturens kraft och på läsningens och kulturens betydelse för samhället. Gång på gång påpekar strategiförslaget att ett demokratiskt samhälle behöver människor som är informerade och kompetenta och håller sig till fakta, och det är förstås viktigt med medie- och informationskunnighet, men en levande demokrati behöver också människor som är kreativa och empatiska och har omdöme. Som inte endast kan svara på hur saker och ting är utan som har förmåga att föreställa sig hur det kunde vara. Människor med fantasi. I den diskussionen bör läsning av skönlitteratur och folkbibliotekens läsfrämjande arbete hamna.”

Även Läsrörelsen betonar skönlitteraturens värde och anser att strategin överdriver behoven av digitala satsningar. ”… särskilt med hänsyn taget till de utvecklingsbehov som finns när det gäller bibliotekens läsfrämjande verksamhet. ”

Istället hade Läsrörelsen önskat en strategi med utgångspunkten i skönlitteraturens kraft och läsningens betydelse för samhället, med utgångspunkt i den lokala nivån. ”Det är enligt Läsrörelsens uppfattning läsningen och bibliotekens litteraturfrämjande insatser som ska driva på digitaliseringen av biblioteken, inte tvärtom.”

I remissyttrandet från Svensk biblioteksförening, som Biblioteksbladet rapporterat om, ifrågasätts bland annat den föreslagna anslagsförstärkningen på 250 miljoner kronor per år. ”Vi ställer oss frågande till om de medel som föreslås räcker till för att finansiera strategins förslag.”

Samtliga 79 remissyttranden finns att läsa på regeringens webbplats.