Sjunkande förtroende för bibliotek bland unga

Bland 16–29-åringar minskade förtroendet för bibliotek kraftigt under 2020. Samtidigt är det allt fler som saknar uppfattning om sitt eget förtroende för bibliotek. Är utvecklingen ett tecken på likgiltighet?

Förtroendet för bibliotek ligger på en stabilt hög nivå, konstaterar författarna till kapitlet Biblioteken fortsatt starka trots kristid i årets antologi från SOM-institutet vid Göteborgs universitet som släpptes på onsdagen. Men två tendenser sticker ut:

Under 2020 sjönk andelen i åldersgruppen 16–29 år som uppgett att de har mycket eller ganska högt förtroende för bibliotek till 49 procent. År 2019 låg nivån på 61 procent.

Den årliga SOM-undersökningen innehåller dock inga andra frågor som fördjupar eller förklarar detta. Forskarna bakom kapitlet spekulerar i om frågan om förtroende i stället blir ett ”kärl för ett mer generellt åsiktsuttryck där frågan som besvaras i princip är vad tycker du om bibliotek?”

En tolkning som tar mindre fasta vid begreppet ”förtroende” kan alltså vara att bibliotekens popularitet dalar bland unga.

En annan tydlig tendens i svaret på frågan om förtroende för bibliotek är att de som saknar uppfattning om detta har fördubblats under de senaste tio åren och nu uppgår till en fjärdedel av alla som svarat. Även i det fallet kan det eventuellt handla om ett uttryck för en allmän åsikt om bibliotek – och frånvaron av en uppfattning om förtroende kan därmed tolkas som ett utslag av likgiltighet.

De institutioner som åtnjuter högt eller lågt förtroende brukar vara sådana som vi är beroende av, som sjukvården eller politiska partier. ”När bibliotek gör misstag eller brister i sitt uppdrag är det inte lika kännbart på individnivå som i en vårdsituation”, skriver forskarna Jonas Söderholm, Malin Ögland och David Gunnarsson Lorentzen.

I stor utsträckning lever biblioteken dessutom mer utanför mediernas strålkastarljus än många andra offentliga institutioner. ”Frånvaron av medial bevakning av bibliotek kanske bidrar till att medborgarna får mindre underlag att bilda sig en uppfattning om vad de har rätt att kräva av ett bibliotek, huruvida det efterlevs och vem som är ansvarig.”

Störst förtroende finns inte förvånande bland de som är mest flitiga användare av de fysiska biblioteken. Forskarna konstaterar att frågorna i undersökningen inte förmår spegla förtroendet hos dem som i stället använder bibliotekens digitala tjänster. ”Det är nödvändigt att skapa en bättre förståelse för olika typer av biblioteksbesök där användning av digitala bibliotek räknas som ett slags besök.”

Ett annat kapitel i antologin handlar om läsning i olika format och lyfter fram bibliotekens betydelse för etableringen av e-böcker.