"Kompetensfrågan är brännhet"

26 apr 2018 • 2 min

Biblioteksforskarna Joacim Hansson och Per Wisselgren vill minska glappet mellan utbildning och profession. Den nya boken ska inspirera till fortbildning.

Per Wisselgren och Joacim Hansson. Foto: Ulrika Sahlén/Sociologiska institutionen i Umeå.
Per Wisselgren och Joacim Hansson. Foto: Ulrika Sahlén/Sociologiska institutionen i Umeå.

I slutet av april släpps den nya boken Bibliotekarier i teori och praktik – utbildningsperspektiv på en unik profession (BTJ Förlag). Bakom antologin står Joacim Hansson, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet, och Per Wisselgren, filosofie doktor i idéhistoria, docent i sociologi och programsamordnare för utbildningarna i biblioteks- och informationsvetenskap vid Umeå universitet.

I boken medverkar ett tjugotal biblioteksforskare som diskuterar sina specialområden. Tanken med antologin är att visa att forskningen inte ligger så långt från det praktiska arbetet i biblioteken som många tror.

”De fjorton bidragen belyser samtliga den övergripande frågan om hur utbildningarna kan bidra till en stärkt bibliotekarieprofession. Medan några lägger tonvikten vid utbildningssidan, är andra mer fokuserade på kompetensaspekterna och en tredje grupp centrerade kring professionen”, skriver Joacim Hansson och Per Wisselgren i bokens inledning.

– Vi vill på ett positivt sätt synliggöra värdet av en god relation mellan sektorn och lärosätena och att glappet mellan dem ska minska, säger Joacim Hansson.

Han och Per Wisselgren bestämde sig för att göra en antologi efter att IFLA förra året släppte en rapport om riktlinjer för kontinuerlig professionell utveckling. Den innehåller ett avsnitt om biblioteks- och informationsvetenskapens roll i fortbildningen av bibliotekarier.

De båda forskarna påpekar att det sker en snabb utveckling på biblioteken i dag där nya krav ställs. Det kan handla om att biblioteken måste ha personal som är teknisk kunnig eller pratar flera språk.

Men för att tillgodose användarnas behov anställer huvudmännen alltför ofta personal utan utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap. Istället borde de fortbilda bibliotekarier som har en grundutbildning i biblioteks- och informationsvetenskap, menar Per Wisselgren och Joacim Hansson.

De ser flera förklaringar till att huvudmännen inte väljer att satsa på vidareutbildning. Bland annat att utbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap är en professionsförberedande utbildning, något som skiljer sig från exempelvis lärarutbildningen. En annan förklaring är att bibliotekscheferna ofta tvingas hitta snabba lösningar på dagsaktuella problem i stället för att tänka mer långsiktigt.

– Vi lever i en tid av styrsystem som New public management. Det är en ledningsfilosofi som uppmuntrar kortsiktiga ekonomiska lösningar på bekostnad av bibliotekets övergripande demokratiuppdrag. Utmaningen består i att utveckla biblioteken för att ännu bättre möta de pågående samhällsförändringarna, och i det avseendet spelar bibliotekarieprofessionen en nyckelroll, säger Per Wisselgren.

Han påpekar att frågan om rätt kompetens på biblioteken är brännhet, inte bara på grund av användarnas nya behov utan också eftersom det råder brist på utbildade bibliotekarier och söktrycket på utbildningarna är högt.

Vad är fördelen med att vidareutbilda i stället för att ta in nya kompetenser?

– Det urholkar vår profession om vi tar in annan kompetens på biblioteken. Kortsiktigt kan det ses som en lösning, men långsiktigt får det motsatt effekt, säger Per Wisselgren och menar att det handlar om förtroende.

– Det är professionen snarare än biblioteket som gör att vi upprätthåller vårt höga förtroende, och det går inte att omsätta i termer av ekonomiska värden. Förtroendet är det mest värdefulla som finns och det måste vi vårda.

Läs mer: 

http://biblioteksbladet.test/ny-rapport-om-laget-for-utbildningarna/

0 kommentarer

Senaste nytt

Reportage

Omöjligt uppdrag?

Svenskarnas läsande är ständigt föremål för bekymrade utredningar och politiska satsningar. Men trots alla ansträngningar är trenden negativ, särskilt bland unga. Hur ska det skrivna ordet vinna fler människors uppmärksamhet?

30 sep 2022 • 9 min

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min