Utbildningarna inom biblioteks- och informationsvetenskap behöver expandera med fler platser. Det menar författarna till en färsk rapport från Kungliga biblioteket.

Det går att utbilda sig i biblioteks- och informationsvetenskap vid fem lärosäten i Sverige. Förra året fick lärosätena i uppdrag av Kungliga Bibliotekets nationella biblioteksstrategi att utreda hur situationen ser ut för respektive utbildning och vad som behövs för att utbildningen ska stärkas.

I dag presenteras resultatet i rapporten Profession, Utbildning, Forskning – Biblioteks- och informationsvetenskap för en stärkt bibliotekarieprofession.

En av rapportförfattarna är Joacim Hansson, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitet.

Vad är mest utmärkande i rapporten enligt dig?

– Att utbildningsfrågorna får en sådan tydlig plats i arbetet med den nationella biblioteksstrategin och att kompetensfrågan därmed får ett stort utrymme. Frågan om kompetens är en akut diskussion vi behöver ta, säger han och påpekar att det är viktigt att det finns bibliotekarier som är utbildade i biblioteks- och informationsvetenskap ute på biblioteken.

– Det får inte råda någon tvekan om det. I sektorn pratas det generellt om att det ska finnas en rad olika kompetenser på biblioteken, och det är inget problem så länge det inte tummas på bibliotekariernas kompetens och utbildning. Men börjar man göra det urholkas professionen och därmed det som ger biblioteket legitimitet, säger Joacim Hansson som nyligen kommit ut med en bok som ska inspirera fler till fortbildning, läs mer om den i senaste numret av Biblioteksbladet.

Ett resultat i rapporten är att utbildningarna på kandidat- och masternivå vid alla lärosäten behöver expanderas. Rapporten visar att det är ett högt söktryck på lärosätena samtidigt som det är brist på bibliotekarier i landet. Man konstaterar också att det finns en efterfrågan på en mer heterogen studentgrupp med språklig och kulturell mångfald.

– Det finns utrymme för fler utbildningsplatser, med den här rapporten får vi ett tyngre mandat att argumentera inför lärosätena, säger Joacim Hansson.

Rapportens omvärldsanalys visar att det finns ett behov av en tydligare struktur för kontinuerlig kompetensutveckling inom bibliotekarieprofessionen. Vad innebär det?

– Det ska finnas en tydlig uppsättning med kurser för den som vill specialisera sig inom ämnet, det kan vara att du vill få kompetens inom läsfrämjande för barn eller få en ledarskapsutbildning. Det finns i dag inget bra sätt att ta reda på hur du kan få denna specialistkompetens och vi föreslår att KB ska ha ansvaret att samordna och skapa en sådan struktur, säger Joacim Hansson.

I rapporten presenteras fem förslag på hur grundutbildningen, forskningen och den kontinuerliga kompetensutvecklingen kan förbättras.

1. Ökat antal studieplatser på kandidat- och masterprogram i biblioteks- och informationsvetenskap
2. Nationell forskarskola för biblioteksforskning
3. Inrättande av en externfinansierad professur med inriktning mot biblioteksforskning
4. Stärkt finansieringsstruktur för biblioteksforskning
5. Etablerande av en samlad nationell struktur för kontinuerlig kompetensutveckling