Hur kommer Trump att vilja minnas Trump?

8 jan 2021 • 3 min

Amerikanska ex-presidenter brukar inrätta ett bibliotek och museum där spåren av deras tid vid makten bevaras. Snart är det Donald Trumps tur.

Donald Trump vid kampanjmöte 2016. Foto: Gage Skidmore/CC

Runtom i USA ligger institutioner som etablerats för att förvalta minnet av tidigare presidenter. Korrespondens, dokument, fotografier och föremål har på deras eget initiativ samlats i bibliotek och museer.

Traditionen etablerades av Franklin D Roosevelt som i slutet av 30-talet nonchalerade sina kritikers påståenden om att hans enda avsikt var att bygga ett monument över sig själv. Hans bibliotek ligger i Hyde Park i delstaten New York och efter honom har tretton presidenter följt samma exempel: George W Bushs bibliotek och museum ligger i Dallas, Bill Clintons i Little Rock i Arkansas, Ronald Reagans i Simi Valley i Kalifornien och i Chicago planerar Barack Obama ett bygge för en halv miljard dollar.

När det bara återstår dagar av Donald Trumps period i Vita huset är det hög tid att ställa frågan hur minnet av hans presidentskap ska bevaras. Blir det ett bibliotek och ett museum – eller rentav en tivoli? 

”Jag tror nog det blir en del tweets. Det blir nog lite Snapchat. Och det blir nog lite Instagram. Vi får nog möta en familj av influensers”, säger Paul Musgrave, biträdande professor i statsvetenskap vid University of Massachusetts, till tv-kanalen CTV News.

Att Donald Trump kommer att låta bygga en institution där även de minst smickrande detaljerna kring hans fyra år som president finns sparade för omvärlden, verkar inte sannolikt. Mer troligt – om det alls blir något bibliotek och museum – är nog att han följer Richard Nixons exempel och berättar en tillrättalagd historia om sig själv. 

Nixon avgick efter avslöjandet att han godkänt en utbetalning av pengar till de som utfört inbrottet i Demokraternas högkvarter i Watergatekomplexet i Washington. Men i det bibliotek han senare lät etablera i sin födelsestad Yorba Linda i Kalifornien, framställdes skandalen som illasinnad propaganda. Först 13 år efter Nixons död 1994 blev biblioteket en del av den förvaltning som enligt en lag från 50-talet administreras av USA:s riksarkiv, och de historiska skevheterna rätades ut. 

Lagen innebär att ex-presidenter själva finansierar sina bibliotek och museer men att förvaltning och drift blir en statlig angelägenhet.

Ett bibliotek med korrespons och andra dokument från Trumps presidentperiod skulle under alla omständigheter ha stora luckor. Den motvilligt avgående presidenten är känd för att nitiskt riva sönder anteckningar och annan dokumentation efter avslutade möten. Sedan sitt tillträde 2016 har han, i strid mot lagstiftningen, också raderat en stor mängd inlägg på Twitter. I hans administration är det dessutom vanligt att meddelanden skickas via Whatsapp, med en funktion som gör att korrespondensen raderas efter en kort tid. 

Dessa vanor har lett till externa initiativ för att bevara mediala spår åt eftervärlden. Factbase har till exempel som mål att allt material om Trump som finns på nätet, ska vara sökbart i organisationens databas.

I sin aktuella bok Burning the Books beskriver Richard Ovenden, chef för Bodleian-biblioteket vid universitetet i Oxford, hur ingen annan tidigare president varit föremål för lika intensiva oberoende ansträngningar att dokumentera muntliga och skriftliga uttalanden. Han framhåller detta bevarandes betydelse för hälsotillståndet i en öppen demokrati. 

“Arbetet blir ännu viktigare när presidenten eller hans medarbetare är så benägna att radera offentliga yttranden.”

I stället för ett bibliotek initierat av Trump själv finns tills vidare djtrumplibrary.com. Bakom sidan finns bland andra en New York-baserad arkitekt som har skissat på hur ett verkligt Trump-center skulle kunna se ut: 

”Wall of Criminality”, Donald J. Trump Library.
”Lie to America”, Donald J Trump Library.

Väggarna i lobbyn är täckta med inlägg från Twitter och en karta över de länder som omfattades av presidentordern som Trump utfärdade efter att han svurits in 2017 och som innebar att medborgare i de huvudsakligen muslimska länderna Iran, Irak, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien och Yemen vägrades inresa i USA.  

En av Trump-museets många permanenta utställningar kretsar kring alternativa fakta levererade av olika presstalespersoner i administrationen kring presidenten. Och i Alt right-auditoriet visas filmen Birth of a nation, om Ku Klux Klans hjältemod 

Det nätbaserade bibliotekets anonyma upphovspersoner förklarar att det är en plats för reflektion över vad framväxten av vit nationalism har inneburit för USA och att det samtidig är ett försök att avlägsna denna strömning ur det politiska samtalet.

Den 20 januari svär Joe Biden presidenteden.

1 kommentarer

  1. Och vad är poängen med denna text då? Finns det alls någon utöver lite slentrianmässigt ”hö-hö, vad dum Trump är”? (Herregud vad trött jag är på sådant!)

    Synd eftersom det kunde ha blivit en nog så intressant artikel om de amerikanska presidentbiblioteken. Eller en kanhända tänkvärd text om behovet av ordentlig dokumentation kring viktiga politiska skeenden (där den bästa lösningen knappast är vare sig att låta en president själv eller hens politiska motståndare stå för det hela).

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till redaktion@biblioteksbladet.se.


Senaste nytt

Krönika

Återstarta biblioteken

I många delar av landet är biblioteken de enda professionellt drivna kulturinstitutionerna. Ändå nämns de inte när regeringen talar om kulturens omstart efter pandemin.

9 apr 2021 • 3 min

Politik

Vill återta kulturministerposten

Lawen Redar (S) är orolig över Liberalernas val att kunna ingå i en regering som stödjer sig på Sverigedemokraterna. Och SD medger att de vill införa "smärre förändringar" i bibliotekslagen.

9 apr 2021 • 2 min

Nyheter

Prövar öppettider endast för barn

Efter en tid med mycket stök prövar biblioteket på Gamlegården i Kristianstad ett nytt koncept. Från och med i höst ska biblioteken endast släppa in barn två eftermiddagar i veckan.

6 apr 2021 • 3 min

Politik

Besvikelse över politiskt avhopp

Besvikna kommentarer hördes från biblioteksvärlden när Christer Nylander (L) meddelade att han lämnar riksdagen vid nästa val. ”Jag vet inte vart Liberalerna ska gå, men jag saknar Christer Nylanders röst i det sammanhanget”, säger Calle Nathanson, tidigare ordförande i Svensk biblioteksförening.

6 apr 2021 • 4 min

Reportage

En rörelse som släpper greppet om sin historia

Hjalmar Branting såg något viktigt födas 1902 när Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek invigdes. Men drygt 100 år senare lever institutionen på sparlåga. Varför satsar inte S och LO mer på sitt intellektuella arv i en tid då historieskrivningen utmanas av ytterkantshögern?

1 apr 2021 • 8 min

Essä

Bibliotekarier – inte vilka byråkrater som helst

Hur agerar bibliotekspersonalen under pandemin? Här finns inslag av aktivism och lydigt tjänstemannaskap – men det som dominerar är professionell yrkesetik och värnandet om bibliotekens värde, skriver Johan Sundeen och Roger Blomgren.

31 mar 2021 • 5 min