Hur kommer Trump att vilja minnas Trump?

8 jan 2021 • 3 min

Amerikanska ex-presidenter brukar inrätta ett bibliotek och museum där spåren av deras tid vid makten bevaras. Snart är det Donald Trumps tur.

Donald Trump vid kampanjmöte 2016. Foto: Gage Skidmore/CC

Runtom i USA ligger institutioner som etablerats för att förvalta minnet av tidigare presidenter. Korrespondens, dokument, fotografier och föremål har på deras eget initiativ samlats i bibliotek och museer.

Traditionen etablerades av Franklin D Roosevelt som i slutet av 30-talet nonchalerade sina kritikers påståenden om att hans enda avsikt var att bygga ett monument över sig själv. Hans bibliotek ligger i Hyde Park i delstaten New York och efter honom har tretton presidenter följt samma exempel: George W Bushs bibliotek och museum ligger i Dallas, Bill Clintons i Little Rock i Arkansas, Ronald Reagans i Simi Valley i Kalifornien och i Chicago planerar Barack Obama ett bygge för en halv miljard dollar.

När det bara återstår dagar av Donald Trumps period i Vita huset är det hög tid att ställa frågan hur minnet av hans presidentskap ska bevaras. Blir det ett bibliotek och ett museum – eller rentav en tivoli? 

”Jag tror nog det blir en del tweets. Det blir nog lite Snapchat. Och det blir nog lite Instagram. Vi får nog möta en familj av influensers”, säger Paul Musgrave, biträdande professor i statsvetenskap vid University of Massachusetts, till tv-kanalen CTV News.

Att Donald Trump kommer att låta bygga en institution där även de minst smickrande detaljerna kring hans fyra år som president finns sparade för omvärlden, verkar inte sannolikt. Mer troligt – om det alls blir något bibliotek och museum – är nog att han följer Richard Nixons exempel och berättar en tillrättalagd historia om sig själv. 

Nixon avgick efter avslöjandet att han godkänt en utbetalning av pengar till de som utfört inbrottet i Demokraternas högkvarter i Watergatekomplexet i Washington. Men i det bibliotek han senare lät etablera i sin födelsestad Yorba Linda i Kalifornien, framställdes skandalen som illasinnad propaganda. Först 13 år efter Nixons död 1994 blev biblioteket en del av den förvaltning som enligt en lag från 50-talet administreras av USA:s riksarkiv, och de historiska skevheterna rätades ut. 

Lagen innebär att ex-presidenter själva finansierar sina bibliotek och museer men att förvaltning och drift blir en statlig angelägenhet.

Ett bibliotek med korrespons och andra dokument från Trumps presidentperiod skulle under alla omständigheter ha stora luckor. Den motvilligt avgående presidenten är känd för att nitiskt riva sönder anteckningar och annan dokumentation efter avslutade möten. Sedan sitt tillträde 2016 har han, i strid mot lagstiftningen, också raderat en stor mängd inlägg på Twitter. I hans administration är det dessutom vanligt att meddelanden skickas via Whatsapp, med en funktion som gör att korrespondensen raderas efter en kort tid. 

Dessa vanor har lett till externa initiativ för att bevara mediala spår åt eftervärlden. Factbase har till exempel som mål att allt material om Trump som finns på nätet, ska vara sökbart i organisationens databas.

I sin aktuella bok Burning the Books beskriver Richard Ovenden, chef för Bodleian-biblioteket vid universitetet i Oxford, hur ingen annan tidigare president varit föremål för lika intensiva oberoende ansträngningar att dokumentera muntliga och skriftliga uttalanden. Han framhåller detta bevarandes betydelse för hälsotillståndet i en öppen demokrati. 

“Arbetet blir ännu viktigare när presidenten eller hans medarbetare är så benägna att radera offentliga yttranden.”

I stället för ett bibliotek initierat av Trump själv finns tills vidare djtrumplibrary.com. Bakom sidan finns bland andra en New York-baserad arkitekt som har skissat på hur ett verkligt Trump-center skulle kunna se ut: 

”Wall of Criminality”, Donald J. Trump Library.
”Lie to America”, Donald J Trump Library.

Väggarna i lobbyn är täckta med inlägg från Twitter och en karta över de länder som omfattades av presidentordern som Trump utfärdade efter att han svurits in 2017 och som innebar att medborgare i de huvudsakligen muslimska länderna Iran, Irak, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien och Yemen vägrades inresa i USA.  

En av Trump-museets många permanenta utställningar kretsar kring alternativa fakta levererade av olika presstalespersoner i administrationen kring presidenten. Och i Alt right-auditoriet visas filmen Birth of a nation, om Ku Klux Klans hjältemod 

Det nätbaserade bibliotekets anonyma upphovspersoner förklarar att det är en plats för reflektion över vad framväxten av vit nationalism har inneburit för USA och att det samtidig är ett försök att avlägsna denna strömning ur det politiska samtalet.

Den 20 januari svär Joe Biden presidenteden.

1 kommentarer

  1. Och vad är poängen med denna text då? Finns det alls någon utöver lite slentrianmässigt ”hö-hö, vad dum Trump är”? (Herregud vad trött jag är på sådant!)

    Synd eftersom det kunde ha blivit en nog så intressant artikel om de amerikanska presidentbiblioteken. Eller en kanhända tänkvärd text om behovet av ordentlig dokumentation kring viktiga politiska skeenden (där den bästa lösningen knappast är vare sig att låta en president själv eller hens politiska motståndare stå för det hela).

Kommentarer är avstängda.

Senaste nytt

Essä

Bördan av att spegla

Kärleken till litteraturen förde Sarah Hannah Gómez till yrket som bibliotekarie. Men hennes avsky för själva biblioteket var samtidigt stark. Hon beslutade sig för att ge icke-vita besökare en bättre upplevelse än den hon själv hade haft under sin uppväxt.

15 jun 2021 • 9 min