Bibliotekens betydelse för befolkningen presenteras i en ny dansk rapport. Metoden att mäta kan ersätta kvantitativa mått på resultat, hoppas initiativtagaren Christian Lauersen.

Förra sommaren tog Roskildes bibliotekschef Christian Lauersen initiativ till en nationell studie för att undersöka bibliotekens betydelse för danskarna. Arbetet är gjort i samarbete med konsultfirman Seismonaut och syftet var att värdera bibliotekens verksamhet utan att utgå från kvantitativa mått som antal utlån, besökare, program, etcetera.

– Siffror över antal utlån och besök säger inget om hur biblioteken till exempel motverkar ensamhet eller stärker digital delaktighet, sa Christian Lauersen till Biblioteksbladet i augusti.

Studien, som bygger på intervjuer med ett representativt urval av 1509 danskar i åldern 16–90 år, är nu genomförd och presenteras i en färsk rapport.

Resultatet av intervjuerna presenteras i form av betydelsekompasser, spindeldiagram som ger en bild av verksamheternas roll på övergripande nivå samt mer specifikt kring utbud, program, fysiska lokaler och vägledning.

Hur kommer danska bibliotek att använda detta?

Christian Lauersen hoppas att frågorna skiftar från ”hur många böcker har biblioteket lånat ut?” till ”vad betyder fri och lika tillgång till litteratur och kulturell aktivitet för samhällets invånare?”

Hur kommer det att utmana New Public Managment?

– NPM visar bara en del av verkligheten – primärt den som kan räknas och mätas. I ett kalkylark kan man däremot inte avläsa vilken betydelse folkbibliotek och kultur har för ett samhälles sammanhållning, gemenskap och bildning. Så förhoppningsvis kan undersökningen nyansera och vidga vår förståelse och vårt språk för hur vi talar om folkbibliotekens värde och betydelse och bäda för en förståelse för att kultur och bibliotek är fundamentalt för vår bildning, gemenskap och motivation.

Kommer det att ersätta NPM?

– Inte generellt, nej. Det finns också många sammanhang där NPM är helt utmärkt. Men NPM är däremot otillräckligt när vi pratar om just kultur och bibliotek, så här kommer vårt tillvägagångssätt förhoppningsvis att få genomslag.

Är det något i resultaten som är förvånande eller särskilt anmärkningsvärt? 

– Att medborgarna uttrycker att biblioteket som en gemensam tillgång – böcker, biblioteksrum och upplevelser vi delar – är något som samlar samhället och stärker gemenskap och sammanhållning, är en nyans som har överraskat mig positivt. Att bibliotekspersonalen för vissa medborgare fungerar som en relationell referenspunkt i lokalsamhället, har också varit anmärkningsvärt och något jag kanske hade en känsla av, utan att det fanns dokumentation som stärkte det.

Den 24 mars berättar Christian Lauersen om undersökningen och dess resultat när Svensk biblioteksförenings expertnätverk för verksamhetsutvecklande metoder arrangerar en digital heldagsträff om utvärdering av biblioteksverksamhet.