Kompass ska utmana new public management

12 mar 2021 • 2 min

Bibliotekens betydelse för befolkningen presenteras i en ny dansk rapport. Metoden att mäta kan ersätta kvantitativa mått på resultat, hoppas initiativtagaren Christian Lauersen.

”Betydelsekompassen” som anger danskarnas generella syn på folkbiblioteken roll i samhället.

Förra sommaren tog Roskildes bibliotekschef Christian Lauersen initiativ till en nationell studie för att undersöka bibliotekens betydelse för danskarna. Arbetet är gjort i samarbete med konsultfirman Seismonaut och syftet var att värdera bibliotekens verksamhet utan att utgå från kvantitativa mått som antal utlån, besökare, program, etcetera.

– Siffror över antal utlån och besök säger inget om hur biblioteken till exempel motverkar ensamhet eller stärker digital delaktighet, sa Christian Lauersen till Biblioteksbladet i augusti.

Studien, som bygger på intervjuer med ett representativt urval av 1509 danskar i åldern 16–90 år, är nu genomförd och presenteras i en färsk rapport.

Resultatet av intervjuerna presenteras i form av betydelsekompasser, spindeldiagram som ger en bild av verksamheternas roll på övergripande nivå samt mer specifikt kring utbud, program, fysiska lokaler och vägledning.

Hur kommer danska bibliotek att använda detta?

Christian Lauersen hoppas att frågorna skiftar från ”hur många böcker har biblioteket lånat ut?” till ”vad betyder fri och lika tillgång till litteratur och kulturell aktivitet för samhällets invånare?”

Christian Lauersen, bibliotekschef i Roskilde och initiativtagare till undersökningen.

Hur kommer det att utmana New Public Managment?

– NPM visar bara en del av verkligheten – primärt den som kan räknas och mätas. I ett kalkylark kan man däremot inte avläsa vilken betydelse folkbibliotek och kultur har för ett samhälles sammanhållning, gemenskap och bildning. Så förhoppningsvis kan undersökningen nyansera och vidga vår förståelse och vårt språk för hur vi talar om folkbibliotekens värde och betydelse och bäda för en förståelse för att kultur och bibliotek är fundamentalt för vår bildning, gemenskap och motivation.

Kommer det att ersätta NPM?

– Inte generellt, nej. Det finns också många sammanhang där NPM är helt utmärkt. Men NPM är däremot otillräckligt när vi pratar om just kultur och bibliotek, så här kommer vårt tillvägagångssätt förhoppningsvis att få genomslag.

Är det något i resultaten som är förvånande eller särskilt anmärkningsvärt? 

– Att medborgarna uttrycker att biblioteket som en gemensam tillgång – böcker, biblioteksrum och upplevelser vi delar – är något som samlar samhället och stärker gemenskap och sammanhållning, är en nyans som har överraskat mig positivt. Att bibliotekspersonalen för vissa medborgare fungerar som en relationell referenspunkt i lokalsamhället, har också varit anmärkningsvärt och något jag kanske hade en känsla av, utan att det fanns dokumentation som stärkte det.

Den 24 mars berättar Christian Lauersen om undersökningen och dess resultat när Svensk biblioteksförenings expertnätverk för verksamhetsutvecklande metoder arrangerar en digital heldagsträff om utvärdering av biblioteksverksamhet.

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till redaktion@biblioteksbladet.se.


Senaste nytt

Krönika

Återstarta biblioteken

I många delar av landet är biblioteken de enda professionellt drivna kulturinstitutionerna. Ändå nämns de inte när regeringen talar om kulturens omstart efter pandemin.

9 apr 2021 • 3 min

Politik

Vill återta kulturministerposten

Lawen Redar (S) är orolig över Liberalernas val att kunna ingå i en regering som stödjer sig på Sverigedemokraterna. Och SD medger att de vill införa "smärre förändringar" i bibliotekslagen.

9 apr 2021 • 2 min

Nyheter

Prövar öppettider endast för barn

Efter en tid med mycket stök prövar biblioteket på Gamlegården i Kristianstad ett nytt koncept. Från och med i höst ska biblioteken endast släppa in barn två eftermiddagar i veckan.

6 apr 2021 • 3 min

Politik

Besvikelse över politiskt avhopp

Besvikna kommentarer hördes från biblioteksvärlden när Christer Nylander (L) meddelade att han lämnar riksdagen vid nästa val. ”Jag vet inte vart Liberalerna ska gå, men jag saknar Christer Nylanders röst i det sammanhanget”, säger Calle Nathanson, tidigare ordförande i Svensk biblioteksförening.

6 apr 2021 • 4 min

Reportage

En rörelse som släpper greppet om sin historia

Hjalmar Branting såg något viktigt födas 1902 när Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek invigdes. Men drygt 100 år senare lever institutionen på sparlåga. Varför satsar inte S och LO mer på sitt intellektuella arv i en tid då historieskrivningen utmanas av ytterkantshögern?

1 apr 2021 • 8 min

Essä

Bibliotekarier – inte vilka byråkrater som helst

Hur agerar bibliotekspersonalen under pandemin? Här finns inslag av aktivism och lydigt tjänstemannaskap – men det som dominerar är professionell yrkesetik och värnandet om bibliotekens värde, skriver Johan Sundeen och Roger Blomgren.

31 mar 2021 • 5 min