Vilka använder inte biblioteket?

22 jan 2014 • 2 min

Vad vet egentligen biblioteken om sina användare och om de invånare som inte använder biblioteket? Vilka är de och hur...

Vad vet egentligen biblioteken om sina användare och om de invånare som inte använder biblioteket? Vilka är de och hur ska man arbeta med målgrupper med skilda intressen, motiveringar och barriärer? Varje reklamare vet att man inte framgångsrikt kan vända sig till alla människor samtidigt. Segmenteringsanalys är nyckelordet. De danska bibliotekens tankesmedja ”Tænketanken Fremtidens biblioteker” har i samarbete med Moos-Bjerre Analyse nu gjort en undersökning av 2 000 representativa, utvalda danskar från hela landet i en kartläggning av olika gruppers förhållande till folkbiblioteken. Resultatet redovisas i tio huvudsegment som består av fyra undersegment (15- 29 åringar) och sex vuxensegment (från 30 år).

Så här kan en segmenteringsanalys redovisas:

Unga barnföräldrar mellan 20 och 29 år: Tjänstemän (26 %) eller studerande (23 %), mest kvinnor (64%). Det mest liberala/borgerliga segmentet bland de unga (som generellt är mer vänsterorienterade), bara 42 % har borgerliga/liberala värderingar. Intressen förenliga med familjeliv (i synnerhet mat och vin (36 %), dataspel, tv och film, kläder och mode) utgör 2 % av befolkningen. Biblioteksanvändarna i gruppen utgör 77 %.

De andra segmenten i undersökningen ser ut så här (inom parentes anges här andel av befolkningen följt av andel biblioteksanvändare inom gruppen):

Unga på vidareutbildning 20-29 år (6 % / 63 %), Den unge arbetaren 20-29 år (9 % / 51 %), Unga under utbildning 15-19 år (9 % / 90 %), Nördar, 89 % män (8 % / 39%), Den kulturella storanvändaren 40-59 år (13 % / 86%), Barnföräldrar över 30 år, (? / 58 %), Individualisten (8 % / 49 %, Manlig pensionär (9 % / 30%), Medelålders kvinnor från lägre medelklass (19 % / 34%). För dessa segment ges ungefär motsvarande upplysningar som i exemplet.

Den grupp som använder biblioteket minst är alltså Manlig pensionär och gruppen som använder mest är Unga under utbildning (15-19 år). I projektarbetet gällde ”särskilt fokus på unga”.

(Danmarks biblioteker 2013:6, www.db.dk)

0 kommentarer

Senaste nytt

Internationellt

Dansk encyklopedi ratar Meta

Den danska motsvarigheten till Nationalencyklopedin, Lex, upphör med annonsering i sociala medier. Valet att i stället gynna traditionella medier beskrivs som en investering i demokrati och ett upplyst samhälle.

13 jan 2025 • 2 min

Kommentar

SvD:s ledarsida klipper och klistrar

I maj 2015 väckte skribenten Paulina Neuding debatt om hot och stök på bibliotek. I en ny artikel framställer hon problemen som bestående – men har behövt gräva djupt för att hitta sina bästa exempel.

11 jan 2025 • 3 min

Nyheter

Uppskjuten tillgänglighet

EU:s tillgänglighetsdirektiv ska börja gälla i sommar. Men nödvändiga grundlagsändringar gör att införandet när det gäller e-böcker måste skjutas på framtiden, enligt en utredning som lades fram på tisdagen.

7 jan 2025 • < 1 min

Essä

Forska på fulltexter – en bit på väg, och en bit kvar

Doktoranden Camilla Lindelöw trodde att forskare redan arbetade mycket med text- och datautvinning, TDM, från upphovsrättsskyddat material och att det fanns processer för det. Men så är det inte. ”Jag skulle önska att lärosätesbiblioteken uppmärksammade detta i sina förhandlingar genom krav på förlagen.”

7 jan 2025 • 5 min