Ett decennium har gått och ett nytt har inletts. Vad väntar i bibliotekens värld under 2020-talet? Karin Linder blickar framåt och ser två alternativ.

Mycket hinner hända på tio år. Senaste decenniet har vi bland annat sett bibliotek påverkas av en allt kärvare kommunekonomi, en biblioteksdebatt som delvis har präglats av Sverigedemokraternas framväxt i svensk politik och hur det akuta läget för klimatet lett till att bibliotekens grundidé om låneverksamhet börjat sprida sig till andra branscher än böcker.

Vad har då kommande decennium att bjuda på för biblioteken? Vilka biblioteksfrågor diskuteras om tio år? Karin Linder, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening ser två möjliga utvecklingar.

Hon målar dels upp en mörk bild där bibliotek stängs och politiker är inne och pillar i detaljfrågor om verksamheten.

– Det jag befarar, den dystopiska bilden, är att det blir mycket diskussioner om bibliotekens roll och att vi inte står upp för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Att biblioteken marginaliseras till att bli en arena för uppfostringstankar.

Hon befarar vidare att bibliotek kommer att läggas ner och lämna vita fläckar i landet, områden helt utan bibliotek.

Men Karin Linder ser också en annan möjlig, och mer hoppfull, utveckling. En utveckling som hon tror mer på.

– Jag tror att det finns otroligt mycket krafter som mobiliserar. Jag tror faktiskt att de kommer att se till att dystopin inte blir verklighet.

Hon hoppas att förståelsen för bibliotekens roll ökar i samhället och att digitaliseringen utnyttjas på bästa sätt för invånarna. Några av de viktiga frågor som väntar för biblioteken de närmaste åren handlar om fri tillgång till forskning och en upphovsrätt som fungerar bra för biblioteksverksamhet.

På vilket sätt kommer klimathotet, en av kommande års riktigt stora samhällsutmaningar, att påverka biblioteken? Blir de en arena för att låna olika typer av produkter och inte bara böcker?

Karin Linder konstaterar att idén att låna av varandra och dela stora utgifter för sällan använda produkter är gammal.

– Jag skulle snarare säga att det är en idé som har tagits upp på nytt. Biblioteken använder lånandet och delandet som en metod snarare än som mål, det gäller att göra skillnad på det.Kärnuppdraget är beskrivet i lagen och har en direkt koppling till grundlagen och till mänskliga rättigheter, lägger hon till.

– Om sedan biblioteken spelar en så central roll i ett lokalsamhälle att man erbjuder andra tjänster har jag svårt att se att det är problematiskt. Biblioteken är en kraft för förändring, det är en institution med högt förtroende och i glesbygdskommuner en central punkt för utveckling, så det är bara naturligt.

Oavsett vilket av Karin Linders två framtidsscenarier som blir verklighet och vad det nya årtiondet bjuder biblioteksvärlden på kommer Biblioteksbladet finnas här och bevaka det som händer.

Med detta vill vi tacka för decenniet som gått och önska alla läsare ett riktigt gott nytt år!