Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
19 dec 2024 • 3 min
Var fjärde student på Södertörns högskola har tillgång till talbokstjänsten Legimus. Bibliotekschefen Lotta Janson säger sig vara trygg med att behoven bedöms tillräckligt noggrant.
Användingen av kurslitteratur är annorlunda på olika lärosägten, säger Lotta Janson, biblotekschef på Södertörns högskola där många studenter använder Legimus.
Siffror från Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, visar att antalet studenter som använder Legimus, myndighetens talbokstjänst, har ökat kraftigt. Antalet studenter på landets lärosäten som har tillgång till Legimus har ökat med 144 procent. Utlåningen av kurs- och skönlitteratur har gått från runt 85 000 till mer än 490 000 utlån.
Biblioteksbladet har berättat om de reaktioner siffrorna väckt hos branschorganisationerna för landets läromedelsförlag och läromedelsförfattare.
Några högskolor har en extra hög Legimus-tillgång bland studenterna. Som Konstfack och Marie Cederschiöld högskola, men också Södertörns högskola. På det sistnämnda lärosätet använder 17 procent av studenterna Legimus och 26 procent har tillgång till tjänsten.
– Jag känner mig trygg i att vi gör ett noggrant arbete för att utifrån MTM:s kriterier försöka bedöma studentens beskrivning av behovet, säger Lotta Janson som är bibliotekschef på Södertörns högskola.
Hon fortsätter:
– Användningen av kurslitteratur ser helt annorlunda ut på olika typer av lärosäten. Jag jobbade tidigare på KTH och på biblioteket där har man ingen kursbokssamling. De studenterna har ofta färre antal kursböcker. De använder sig av kompendier och så vidare. Men här på Södertörn jobbar vi mycket med kurslitteratur.
Hon påpekar att det har att göra med att högskolan exempelvis utbildar socionomer, lärare och jurister, som har mycket svenskspråkig kurslitteratur.
– Vi har också många erfarenhetsbaserade utbildningar, som lärare och fritidspersonal. Många av de studenterna har börjat jobba tidigt och studerar först när de är lite äldre. Det är en grupp som i högre utsträckning än andra studentgrupper har Legimus. Högskolan har jobbat mycket med att bredda rekryteringen och erbjuda stöd om man har särskilda behov. Det kan göra att den typen av studenter söker sig hit i högre utsträckning, säger Lotta Janson.

Hon poängterar att antalet studenter på Södertörn, som har tillgång till Legimus, följer den kurva som visar hur många studenter på lärosätet som har pedagogiskt stöd. Hon understryker samtidigt att det är MTM som sätter riktlinjerna kring Legimus och att det inte är biblioteken som ska kritiseras.
– Men om MTM gör den bedömningen, att varje student ska ha ett intyg för att få tillgång till Legimus, då kommer vi att följa det såklart. Jag tycker också att det låter rimligt att införa kryptering. Utifrån det vi vet i dag är det vanligast att studenterna strömmar via Legimus-appen eller EasyReader, något som inte kommer att påverkas enligt MTM. Generellt är jag positiv till att skydda denna grupp studenter så att de som har rätt till Legimus får fortsatt möjlighet att använda tjänsten som stöd i sina studier, förklarar Lotta Janson.
Läs också ›› Läromedelsförfattarna: ”En helt ohemul och orimlig situation”
Att läroboksförsäljningen går ner beror på många olika faktorer, tror hon. Visst spelar Legimus-användningen in, men det handlar också om en kraftig ökning av andrahandsmarknaden och om att studenterna har en allt tuffare ekonomisk situation.
– Olaglig spridning av litteratur tycks vara vanligt och det finns säkert även när det gäller Legimus. Men inte är det rätt att bara ge sig på Legimus för att förklara varför försäljningen har gått ner, tycker Lotta Janson.
Södertörns högskolas bibliotek har tagit fram egen statistik som visar att de har haft färre så kallade talboksintroduktioner i år än förra året. Det handlar om en introduktion till bibliotekets anpassade medier och så här långt har det gjorts 347 stycken. Under hela 2023 gjorde biblioteket hela 430 sådana introduktioner.
Samtidigt har antalet studenter med riktat pedagogiskt stöd på Södertörns högskola ökat.
– Jag vet inte vad det beror på. Vi har inte gjort någon förändring i hur vi arbetar, vi har inte dragit ner på några resurser på det här området. Det är viktigast att vi skyddar den här gruppen studenter som verkligen behöver stöd, så att de får det de har rätt till, säger Lotta Janson.
Läs också ›› Kritiken: ”Svensk kurslitteratur är hotad”
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer