"Vi känner oss ofta ganska överkörda"

Tre av tio folkbibliotekschefer tycker att de folkvalda har bristande respekt för armlängds avstånd.

Artikeln är publicerad i Biblioteksbladet 1/2026, Numret om politik

Nästan tio procent av cheferna som har deltagit i Biblioteksbladets undersökning svarar att de har upplevt försök att påverka till exempel program eller bestånd under det senaste året. Nivån har legat där varje gång frågan ställts i den årliga enkäten. 

En bibliotekschef i en mindre inlandskommun säger att det inte är den politiska ledningen som orsakar problem. Istället är det enskilda ledamöter i nämnder som inte drar sig för att berätta hur biblioteket ska skötas.

– Jag tror att det bottnar i att de inte alltid har kunskap om hur en politisk styrd organisation ska fungera.

Chefen beskriver känslan som detta agerande sprider i organisationen:

– Vi känner oss ofta ganska överkörda, och inte delaktiga.

En bibliotekschef i en kommun i Mälardalen beskriver hur personer ur den politiska ledningen kommer med detaljerade synpunkter på exempelvis lovaktiviteter för barn och unga.

– De har fingrarna långt ner i syltburken – och inte bara när det gäller biblioteken, utan all kommunal verksamhet, säger chefen och fortsätter:

– Det känns förstås förminskande att de inte lyssnar på oss, utan tror att de vet bättre. De respekterar inte att det är vi som är professionella.

En tredje chef berättar om politiska invändningar mot formuleringar i biblioteksplanen, i synnerhet kring det som är kopplat till hbtqi och normkritik. Chefen beskriver de muntliga utfallen från en kommunal toppolitiker som verbala övergrepp. Orden har även upprepats i sociala medier.

– Det är ett allmänt tyckande som smetar ner bibliotekets rykte. Det blir liksom ett allmänt säg att det här är ett ställe som man inte riktigt ska ta på allvar.

Till en del kan detta vara en negativ följd av att målmedvetet ha försökt tvätta bort bibliotekets oförargliga profil, menar chefen. Det mesta handlade tidigare om handarbete och sagoläsning, medan lokal debatt och fri åsiktsbildning nu har fått större utrymme.

– Det är väl därför några tycker att biblioteket har blivit för politiskt och lite vänsterinriktat.

Cheferna som berättar för Biblioteksbladet om politiker som struntar i principen om armlängds avstånd begär alla att få vara anonyma. Att som tjänsteperson kritisera folkvalda är känsligt. 

Intrycket är att det behövs kompetenshöjning hos delar av landets politiker om vad som ingår i deras uppdrag, och vad som inte gör det. Har intresse- och arbetsgivareorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) utarbetat något sådant studiematerial?

”Den här frågan verkar inte vara helt lätt att besvara, och inte helt ickekänslig heller”, skriver SKR:s pressavdelning. Därefter kommer ändå beskedet att ”SKR har en tydlig hållning” om armlängds avstånd”, som är ”en viktig grundsten i kulturpolitiken”.

”Politiker ska sätta mål och ramar för verksamheterna och besluta om hur offentliga medel får användas, men man ska ej vara involverade i konstnärliga eller innehållsmässiga beslut. Den konstnärliga integriteten är viktig att värna.”

SKR:s pressavdelning framhåller att organisationen erbjuder introduktioner för förtroendevalda, kunskapsunderlag online och poddar i ämnet. ”I samband med val arrangerar SKR även tillfällen för nya förtroendevalda att sätta sig in i det kulturpolitiska området för att stärka kunskaperna kring uppdraget och ge en möjlighet att möta andra förtroendevalda inom området.”