De unga vill ha bra häng

Säger man bibliotek tänker ungdomar i högstadieåldern på böcker och läsning. En del tänker att de mest är till för barn och gamla. Andra vill vara där och hänga och fika. Det säger Uppsalaforskaren Åse Hedemark som gjort analysen i Svensk biblioteksförenings nya studie.

För sju år sedan publicerade Svensk biblioteksförening studien Barn berättar, där barn i åldrarna 9-12 år berättade hur de tänkte kring läsning och bibliotek. Nu kommer uppföljaren, som heter Unga berättar, och koncentrerar sig på åldrarna 15-16.

Tanken är att studien ska kunna användas som underlag för biblioteken när de planerar sin verksamhet för den målgruppen. Studien bygger på fokusgruppsintervjuer med 100 olika ungdomar, och precis som i Barn berättar så är det Åse Hedemark, docent på ABM Uppsala universitet, som har analyserat materialet.

Studien har en ganska bred definition av läsning, där både tryckta texter, e-böcker, ljudböcker, serier, filmer, olika typer av digitala texter och tv-spel ingår. Men det är tydligt att unga fortfarande framför allt associerar läsning med skönlitteratur i analoga böcker.

– Men en sak som överraskade mig var att de ofta pratade om filmer och tv-serier som en ingång till läsning av böcker. De kunde se filmer och serier och bli förtjusta i den världen, och sedan när de fick reda på att de baserades på böcker så läste de dem också. På det sättet tar de del i samma berättelse genom många olika format, som griper in, tangerar och kompletterar varandra, säger Åse Hedemark.

De unga i fokusgruppen gjorde en väldigt tydlig uppdelning mellan den läsning de ägnade sig åt på fritiden och den läsning som hörde till skolan. Trots att de kunde ha starka skönlitterära upplevelser på fritiden så var de överlag väldigt negativa till den mer analytiska, distanserade typ av läsning som de tvingades till i skolan.

Biblioteken associeras bland ungdomarna främst med böcker och läsning. En del av dem som uttalar sig i studien säger att biblioteken mest är till för barn och gamla. Andra går dit utan att låna särskilt mycket, mer bara för att träffas och hänga en stund. De deltar sällan i programverksamheten, och blir ofta förvånade när de får höra att det finns så mycket sådan, trots att de ofta hänger på bibblan med sina kompisar. När de får frågan om vad som skulle kunna utvecklas är det vanligt att de svarar att det borde vara fler mysiga sittplatser, gärna avskilt, framför allt från de yngre barnen som de ofta uppfattar som lite irriterande.

– Det speglar att det är viktigt för dem med häng, med platser som de kan få vara på, säger Åse Hedemark.

En väldigt vanlig synpunkt var också att de ville kunna fika på biblioteken. På det sättet skiljer sig inte ungdomarna från barnen i den förra studien, där de vanligaste önskemålen också var att få fler mysiga sittplatser och att man skulle kunna få något att äta och dricka på biblioteket.

Det kan förstås finnas en risk för skevhet i urvalet av de intervjuade, påpekar Åse Hedemark. Intervjuerna genomfördes i fyra regioner, på bibliotek och i olika föreningar. Men redan när man ställer frågan om unga vill delta i en intervju om läsning och bibliotek kan det naturligtvis vara så att många som inte är så intresserade av vare sig bibliotek eller läsning tackar nej, och på det sättet inte ens kommer med i materialet.

Med det sagt tycker Åse ändå att underlaget är rikt och komplext, och att det innehåller flera trådar som skulle vara intressanta att följa upp och undersöka mer grundligt. En av dem är att de unga verkar tycka att det är väldigt viktigt med autenticitet.

– Det påverkade också deras uppfattning av biblioteken. Trots att många kunde uppfatta dem som lite mossiga så tyckte de framför allt att biblioteken stod för något trovärdigt och stabilt.