Jämnar ut startfältet mellan rika och fattiga i New York

Sedan 2011 har Tony Marx varit direktör för New Yorks bibliotekssystem, ett av världens största med mer än 40 miljoner besök om året. Nu vill han överbygga digitala klyftor i staden där det vimlar av både miljardärer och hemlösa.

Anthony Marx skäms inte alls för sitt kontor. När vi träffas i lobbyn utanför säger han stolt: “Vänta tills du ser resten”.

Han tar med mig till en sal stor som ett styrelserum från det förra sekelskiftet. Genom den enorma fönsterrutan skymtar trafiken utanför på Femte avenyn, mitt på Manhattan. Ovanför oss hänger en tavla med Benjamin Franklin, originalet till det porträtt som används på amerikanska hundradollarssedlar.  Men Anthony Marx är mer intresserad av en liten bronsskulptur på skrivbordet. Det visar sig vara en avbildning av USA:s president Abraham Lincolns hand, när han höll i det tal som förklarade att slaveriet i USA skulle upphävas för gott.[fakta id=”18022″]

– Den betyder mer för mig, säger Anthony Marx.

Vi befinner oss i huvudbyggnaden för New Yorks stadsbibliotek, det berömda huset som ligger ett par kvarter från det kaotiska myllret vid Times square, näst intill den fridfulla oasen Bryant Park. Här har New York-bor i ett drygt sekel haft en tillflyktsort från urbant kaos och oväsen. Utanför fönstret står de två berömda marmorlejonen som markerar entrén. De heter Tålamod och Tapperhet, två egenskaper som enligt Anthony Marx menar är livsnödvändiga för att klara det här jobbet;

– Min vardag tar mig varje vecka från de finaste husen på Park Avenue till arbetarkvarter i Bronx och Harlem. Jag träffar de mest bildade och jag träffar dem som inte kan läsa, miljardärer och hemlösa. Det här är det största bibliotekssystemet i USA och sannolikt i hela världen. Vi har 40 miljoner besök om året, vilket är fler än något museum eller sportarena i New York. Det är en enorm utmaning att ha det här jobbet just nu, när bibliotekets roll omvärderas på nya sätt.

Marx tog över biblioteket 2011, just när de firade 100-årsjubileum. Det var en kämpig tid, efter finanskraschen och nedskärningarna som följde. Men sedan dess har det vänt uppåt. New Yorks ekonomi är historiskt stark och den nya borgmästaren Bill de Blasio är samtidigt mån om att återinvestera i bibliotek och offentliga institutioner. Hälften av bibliotekssystemets budget kommer från staden och den andra hälften kommer från privata donationer. Även där har donationerna ökat kraftigt de senaste åren, i takt med att många av stadens välbärgade, liberala filantroper känner en växande oro över bildningen och litteraturens framtid. Det innebär att Anthony Marx nu har möjlighet att inleda en rad offensiva investeringar för att förnya och förbättra systemet.

Just nu genomgår New Yorks bibliotek en ny guldålder och Marx ser biblioteket som en potentiell motpol till den oroande politiska utvecklingen, där regeringen i Washington entusiastiskt skär ner på offentliga resurser, i synnerhet till skolor och delstaternas budgetar för att finansiera historiska skattesänkningar.

– New York har enorma klyftor och det betyder att vi måste bredda vår funktion. Vi har läs- och skrivkurser här för dem som saknar läskunnighet. Vi har engelskalektioner för nyanlända och en mobilapp där New York-bor får tillgång till språkkurser gratis. Vi hjälper till med medborgarskapstest och rådgivning och hjälp för invandrare som försöker få uppehållstillstånd i USA och vi har utbildning i datakunskap och programmering som nu har 130 000 årliga besök, säger Marx.

Han talar om en “renässans för bibliotekets roll i samhället” och ser internets roll som integrerad i det arbetet. New Yorks bibliotek har sedan ett par år tillbaka ett system där de “lånar ut” internet till familjer som inte har råd med det hemma. De började med 10 000 hushåll åt gången, men expanderade sedan i samarbete med stadens skolsystem med målsättningen att de två miljoner New York-bor som saknar daglig tillgång till internet ska kunna få det. De erbjuder nu även samarbeten med skolor för digitala utbildningar som ger fria kurser i programmering och internet-design. När hundratals allmänna skolor i New York tvingades stänga sina bibliotek efter nedskärningarna under finanskrisen erbjöd sig stadsbiblioteket att låna ut böcker till skolorna. Systemet omfattar nu 600 kommunala skolor i storstadsregionen, som kan låna 100 böcker i taget.[fakta id=”18021″]

Tony Marx syn på bibliotekets nyckelroll i samhället präglas i viss mån av den egna uppväxten i arbetarområdet Inwood på norra Manhattan. Hans mamma jobbade ofta sent, så han tillbringade långa eftermiddagar på det lokala biblioteket där han slukade klassisk litteratur. Tack vare stipendier kunde han utbilda sig på två av USA:s främsta universitet, Yale och Princeton, men efter examen lämnade han USA för att tillbringa ett år i Sydafrika på 1980-talet.

– Det var inbördeskrig och apartheid. Jag såg med mina egna ögon hur ett land nekade utbildning och möjligheter till en majoritet av befolkningen. Vi ordnade collegeutbildningar i Kapstaden och Johannesburg för tusentals unga elever som aldrig trodde att de skulle kunna gå på college. Det förändrade deras liv. Sydafrika lärde mig verkligen om vikten av utbildning.

Den röda tråden i hans yrkesliv har varit engagemanget för utsatta grupper. Innan han tog jobbet på biblioteket var han president för Amherst college, där en av hans främsta bedrifter var att fyrdubbla antalet studenter som antogs från familjer med låg inkomst.

Vi vandrar genom de anrika lokalerna där det förflutna nu möter framtiden. I bibliotekets berömda arkiv trängs förstautgåvor av Shakespeare och Milton, manus och brev från Byron, Shelley och Keats, hela vägen fram till Mark Twain, Emily Dickinson, Walt Whitman, Virginia Woolf och Vladimir Nabokov. Det är ett tempel för engelskspråkig litteratur och journalistik, men just nu läggs mycket av energin här på att lyfta biblioteket in i den digitala tidseran.

– Jag vill föreställa mig en framtid där alla kan läsa alla böcker när som helst. Vi har nu 40 personer som arbetar heltid med att digitalisera våra arkiv. Vi förbättrar arkiven för bilder, filmer och ljudmaterial så att de kommer att överleva och finnas sökbara, men framför allt är jag stolt över att vi skapat en ny app med 300 000 böcker som kan laddas ner gratis. Målet är att vi en dag ska ha digitaliserat alla böcker som har skrivits någonsin, vilket är omkring 100 miljoner, säger han.

– Vi håller på att omvärdera vad ett bibliotek betyder och det innebär även att vi behöver ett större skifte i synen på hur vi använder teknik och mobiltelefoner. I dag är det lättare att skicka ett foto på Instagram än att hitta en intressant text eller bok. Det måste ändras, så att folk lockas till böcker och litteratur och kunskap.

Vi går förbi en av de fullsmockade läsesalarna, där vårsolen skiner in genom gigantiska fönsterrutor och skapar ett gyllenbrunt sken bland mahognypanelerna.

– När jag åker runt till våra bibliotek och ser att det är fullt i läsesalarna här och att det är fullt på våra bibliotek i Bronx, Brooklyn och Queens, då känner jag mig hoppfull. Trots att vi är uppkopplade hela dagarna söker vi oss till gemensamma samlingsplatser. Det är en mänsklig instinkt. Även den dag då folk slutar låna fysiska böcker så kommer bibliotek att ha den funktionen, som en mötesplats för bildning och litteratur och som en stöttepelare för de utsatta i samhället.

Hans bibliotek är förevigat i hundratals klassiska romaner, filmer och teveserier, från Truman Capotes Frukost på Tiffanys till Ghostbusters och Sex and the city, men Anthony Marx personliga favorit är en mer samtida Hollywoodfilm.

– Samtidigt som orkanen Katrina slog till i USA, år 2005, såg jag filmen The day after tomorrow med min då 15-åriga dotter. Det är en stor naturkatastrof på Manhattan och New York-borna tar skydd här, på biblioteket. Jag gillar den tanken på att böcker och biblioteken är en sista tillflyktsort, när världen rasar samman utanför.