Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
24 feb 2014 • 3 min
I si så där 17 år har LL-förlaget försökt beveka Wilhelm Mobergs dödsbo att få ge ut författarens Utvandrarsvit i...
I si så där 17 år har LL-förlaget försökt beveka Wilhelm Mobergs dödsbo att få ge ut författarens Utvandrarsvit i en lättläst version. Något som varit väldigt önskat bland bibliotekarier och lärare. Nu har man fått rättigheterna till svitens första del: Utvandrarna.
Nästan alla böcker som ges ut på LL-förlaget skrivs direkt på uppdrag men cirka tio procent av den årliga utgivningen utgörs av återberättelser.
– Vi har gett ut Per Anders Fogelströms Stadssvit, Strindberg och väldigt många av Selma Lagerlöfs böcker – i det sammanhanget är det naturligt att också Wilhelm Mobergs namn kommit upp som förslag och att hans böcker bör finnas som lättläst, säger Laura Mendez, förlagschef på LL-förlaget.
Men ända fram till nyligen har Mobergs dödsbo sagt nej till LL-förlagets förfrågningar. Laura Mendez säger att man regelbundet uppvaktat i frågan i cirka 17 år.
– Jag kan bara spekulera i varför vi i olika sammanhang fått nej. Indirekt har jag hört att man är rädd för att berättelsen ska förvanskas, en rädsla för vad som händer med språket – och det är många levande författare som känner så också. Men på senare år har jag märkt att man generellt förstår att originalet finns kvar men att det blir en annan berättelse på ett annat språk som gör att man kan nå nya läsare som annars inte skulle kunna ta till sig berättelsen, säger Laura Mendez och menar att man kan se det som när man gör adaptioner av böcker till film eller teater: det blir ett annat medium.
Ett annat argument som dödsboet har framhållit genom åren är att Utvandrarserien redan är lättläst – vilket visar att man kan ha olika uppfattningar om vad lättläst är för olika personer.
– Att boken blir lättläst kan också bidra till att ungdomar i allmänhet kanske kan ta till sig den här litteraturskatten på ett sätt som man kanske inte kan göra idag.
Laura Mendez har årligen hört av sig till dödsboets advokat för att kolla läget. Därtill har hin bearbetat andra litterära sällskap att trycka på i frågan.
– Det jag har framhållit är att vi i perioder får 2-3 mejl i månaden från lärare och bibliotekarier som önskar sig Utvandrarserien i lättläst. Det är det verk som är i särklass det mest önskade.
Att man nu äntligen fått ja till att göra den första boken i sviten: Utvandrarna, kan ha att göra med det fokus läs- och skrivsvårigheter fått under senare år och det faktum att allt fler visar sig ha dessa svårigheter och talar öppet om det. Det i kombination med ett generationsskifte som skett i förvaltningen av Mobergs dödsbo där det nu är barnbarnen som förvaltar och det är också de som valt att ställa sig positiva.
Det blir författaren Cecilia Davidsson som ska göra Utvandrarna till LL-bok. Hon har tidigare bearbetat bland annat Strindbergs Röda rummet, Lena Anderssons Var det bra så och Joyce Carol Oates Svart flicka, vit flicka.
– Cecilia Davidsson är en av våra bästa bearbetare som vi har. Hon är ju från Småland själv och när vi hade första mötet kom vi på att varken hon eller jag har läst hela boken utan bara delar av den. Och hon upptäcker nu under arbetets gång att det handlar om grannsocken från vilken hennes släkt kommer.
Tidig höst 2015 beräknas Utvandrarna utkomma. Den kommer att tryckas i 10 000 exemplar. Förhoppningen är att det så småningom även ska bli ljudbok och e-bok men än så länge har förlaget bara rättigheterna till en tryckt LL-version.
Trots att biblioteken deras viktiga roll blir det allt svårare för Ukrainas bibliotekarier att utöva sitt yrke. ”Kvalificerade medarbetare lämnar sektorn och yrket åldras katastrofalt", skriver den ukrainska biblioteksföreningen i ett öppet brev till landets folkvalda.
18 feb 2026 • < 1 min
Många kvinnor vittnar om att Booktok-genren Dark Academia ger utrymme för styrka, värdighet och agens. Det handlar inte om eskapism, utan om att återta ett inre språk som ofta saknas i vardagen, skriver Vexa Nightbloom.
16 feb 2026 • < 1 min
Bibliotekarie beskrivs som ett framtidsyrke – men det finns inga jobb. Det skriver Leodan Rodrigues, som menar att friserade glädjesiffror sprids – inte minst från fackförbundet DIK.
13 feb 2026 • 2 min
Unn Edberg blir ny chef för Kungliga bibliotekets avdelning för insamling och metadata. Hon lämnar sitt uppdrag som vd för LO Mediehus och har tidigare varit vd för Vi Media.
12 feb 2026 • 2 min
Svensk biblioteksförening har träffat representanter för regeringen för att diskutera talbokstjänsten Legimus. Nu kräver man förändring och att det genomförs en oberoende utvärdering.
11 feb 2026 • 2 min
Karin Emanuelsson och Katarina Michnik har intervjuat studenter om hur de använder biblioteket på Göteborgs universitet. En slutsats är att det finns en koppling mellan tillgången till bibliotek i grundskolan och på gymnasiet, och hur väl universitetsbibliotekets resurser senare används.
10 feb 2026 • 5 min
Folkbiblioteken har avgörande roll för samhällets välmående och sociala sammanhållning. Det är slutsatsen i en kanadensisk studie. Rapporten slår också fast att biblioteken är något av det mest värdefulla en stad kan bidra med till lokalsamhället.
9 feb 2026 • < 1 min
Svensk biblioteksförening kraftsamlar mot utsatthet och diskriminering på bibliotek. Det är följden av en motion som röstades igenom vid årsmötet förra våren.
6 feb 2026 • 2 min
Enligt lagen om pliktexemplar av elektroniskt material ska myndigheter och vissa utgivare leverera elektroniskt material till KB. Hur gör man och vad ska man tänka på?
4 feb 2026 • 3 min
Biblioteksbladet.se var länge en av alla digitala publikationer som inte levererade sitt material till KB enligt lagen om e-plikt. Bristen är sedan några veckor åtgärdad.
3 feb 2026 • 2 min
Estetiska principer är centrala för bokinfluerarna på Tiktok. Kanske innebär det att synen på högt och lågt är på väg att luckras upp, skriver Sara Kärrholm, docent i litteraturvetenskap och lektor i förlags- och bokmarknadskunskap vid Lunds universitet.
2 feb 2026 • 7 min
Det är när vi står för våra ord som samtalet kan byggas vidare och tillit växa fram. "Anonymitet gör detta svårare och riskerar i längden att sänka den professionella nivån i diskussionerna", skriver Magdalena Ivarsson.
30 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer